Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Leva
vidare-grupper och självmordskluster är nya utmaningar inom suicidpreventionen .Personal på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar samt psykologer på vårdcentraler har strategiskt viktiga uppgifter .Forskare och folkhälsoarbetare måste tänka sig samman .Politiker och tjänstemän är viktiga målgrupper för utbildning i suicidprevention .Detta hävdar Västsvenska nätverket för suicidprevention efter ett års arbete i Västra Götalandsregionen .Det nationella programmet för självmordsprevention [ 1 ] möttes av mer intresse än ekonomiskt stöd .Självmordspreventionen utvecklas nu bl a genom ideella nätverk på initiativ av Centrum för suicidforskning och prevention [ 2 ] i samarbete med Svenska föreningen för prevention och efterlevandestöd , SPES .Västsvenska nätverket har nu 71 medlemmar med bred yrkes- och intressespridning ( Figur 1 ) .Verksamheten bedrivs på frivillig grund och utan egen ekonomi [ Anders Thorslund , Göteborg , pers medd 1998 ] .Liksom i det nationella programmet är
huvudmålet att varaktigt minska antalet självmord och självmordsförsök .Att detta är behövligt framgår av Figur 2 .Figur 1 .Var verkade nätverkets medlemmar år 1998 ?Figur 2 .Självmord och motorfordonsolyckor i Västra Götalandsregionen 1984-1996 .Suicidpreventivt nytänkande och kunskapsspridningFörsta uppgiften var att ge medlemmarna grundkunskaper om ångest , depression och suicidprevention .En kurs gav kompetens att visa ungdomsvideon » Kärleken är den bästa kicken » från Centrum för suicidforskning och prevention .Samtalen mellan medlemmar med olika personliga och/eller professionella erfarenheter har varit pådrivande och fruktbara och dessutom energigivande .De har bl a visat att det inte går att direkt översätta forskningsbaserade kunskaper till praktiskt fungerande suicidprevention .Nya sätt att tänka måste utvecklas !Detta sker bl a genom våra egna och andras projekt med suicidpreventiva effekter , varav några beskrivs nedan .Lika viktigt är att medlemmarna spridit kunskaper om
suicidprevention till politiker , hälso- och sjukvård , ungdomsmottagningar , företagshälsovård , utbildningsenheter , telefonjourer , SPES-medlemmar , press , TV m m .En lista med villiga föreläsare inom nätverket samt möjligheten att låna nätverkets datalistor och overheadbilder med självmordsstatistik har underlättat .Skall hela samhället engageras krävs politiska beslut .Ett första delmål är därför att en bestående sänkning av självmordsförsök och självmord tas upp som prioriterat folkhälsomål inom regionen .Kunskapsspridning till tjänstemän och politiker skall därför prioriteras .Kommunintervention vid risk för självmordsklusterI flera svenska städer , bl a Kiruna , Vetlanda , Alingsås , har det förekommit självmordskluster , dvs en ökad frekvens i ett lokalsamhälle av självmordsförsök och självmord , vanligen under en begränsad tid .I Herrljunga tog en tonårig flicka sitt liv natten efter en karneval i början av juni 1997 .Kombinerat med ett par andra olyckor utlöste detta ett
intensivt sysslande med döden bland kommunens ungdomar ( besök vid graven , avskedsbrev , myckenhet tal om självmord samt depressiv grundstämning ) , som spred stor oro i vuxenvärlden .På begäran av en av föräldrarna genomfördes i samarbete med BUP i Alingsås och Borås ett möte på kvällstid med uppslutning från många grupper .Vid detta informerades om suicidprevention och självmordskluster , och lämpliga åtgärder planerades .Skolan anlitade två S:t Lukasterapeuter för terapeutiska gruppsamtal , en ungdomsförening bildades , och föräldragruppen var mycket aktiv .Fokuseringen på död klingade av , och nästa års karneval kunde genomföras utan fler självmordshandlingar .Det intressanta här var inte antalet fall ( sex som remitterats till barnpsykiatrisk vård , varav två som gjort självmordsförsök ) utan den starka kollektiva ångest detta gav upphov till .Självmord är fortfarande tabuerat , och man vet inte hur man ska handskas med det .Ett överdrivet sysslande med död , självmord och självmordslängtan
i en ungdomsgrupp bör ses som ett förstadium till ett kluster , som kräver snabba åtgärder .Samtidigt är det ett sätt att kommunicera om brister i samhället framför allt i kontakten mellan vuxna och ungdomar .Klustret kan användas konstruktivt genom att starta en dialog mellan olika delar av samhället , som medel för positiva förändringar .Företeelsen är relativt sällsynt , men icke desto mindre bör det ingå i varje kommuns krisberedskap att tidigt kunna diagnostisera uppseglande självmordskluster och ha metoder att möta det .Leva vidare-grupper efter suicidEn nära anhörigs självmord är traumatiskt och kan medföra ökad risk för psykisk ohälsa och självmordshandlingar .Närstående har ofta inte ork att under lång tid stödja sorgearbetet .Det offentliga stödet till efterlevande är outvecklat .Detta är bakgrunden till ett projekt som före nätverkets tillkomst utvecklats inom Brämaregårdens församling av församlingspedagog Janeke Irgens och kyrkoherde Kjell-Gunnar Hagersjö .Grupper
om fem till åtta deltagare och två ledare samlades i två timmar sju gånger för att samtala om sorg efter suicid .Arbetet krävde långvarig god förberedelse för att ledarna skulle bli trygga med ämnet och gruppledarrollen .Men sedan gick det bra , gav goda lärdomar och mersmak .Ett gemensamt ledarskap med en SPES-medlem underlättade .Strukturen var fast med styrning så att alla kom till tals , men ämnesvalet var flexibelt .Många ämnen aktualiserades , bl a rädsla för att dras med i döden ( mördas ) eller att själv följa efter ( självmord ) .Det fanns behov av försoning men också av att få känna reell skuld .På Alla Helgons dag arrangerades en noggrant förberedd gudstjänst med betoning på försoning i skuld- och sorgesituationen .På direkt uppmaning av en deltagare bildades också en fortsättningsgrupp om livsåskådningsfrågor .Utbildning till personalen på intensivvårdsavdelningBeslutet att ta sitt liv innebär bl a att radikalt bryta med tidigare och framtida relationer .Det är därför lika
glädjande som förvånande att de första önskemålen efter uppvaknandet är » Skapa kontakt !Visa mig empati och respekt ! »[ Lisa Donnerdal , Göteborg , pers medd 1997 ] .De som kan göra detta är vårdpersonalen på akutmottagning , intagningsavdelning och IVA .Deras handlande är strategiskt viktigt och avgör ofta inställningen till fortsatt hjälp .Detta fanns i bakgrunden till nätverkets utvecklingsarbete vid centralintensivvårdsavdelningen CIVA på Sahlgrenska sjukhuset .All personal utbildades genom en serie av tre halvdagsutbildningar med 50 deltagare i varje .Några enkla förändringar i intensivvårdsavdelningens rutiner genomfördes också .Attityden till suicidförsökspatienter var mer positiv än väntat .Det var viktigt att hålla utbildningen nära deltagarnas konkreta behov .Att kursen genomfördes med den psykiater som hade ansvaret för konsulterna från CIVA var en förutsättning för gott resultat .Berättelser om egna erfarenheter ( SPES ) och utvecklingsarbete på en annan intensivvårdsavdelning
( LEVA-projektet ) uppskattades mycket .Uppföljning på arbetsplatsen är viktig , så att inte den tänkta utvecklingsprocessen avstannar .( LEVA-projektet är ett samarbete mellan psykiatriska kliniken och intensivvårdskliniken på Norra Älvsborgs länssjukhus , NÄL . )Kunskapsnivå och vårdkvalitet höjs genom att mentalvårdspersonal tjänstgör på intensivvårdsavdelningen .Kropp och själ under samma takPatienter med självmordstankar söker ofta på vårdcentral , utan att deras viktigaste behov kommer fram .Bland 188 patienter som distriktsläkarna remitterade till vårdcentralpsykologen hade de funnit suicidproblem hos 13 .Psykologen fann sådana hos totalt 38 patienter ; ofta av mycket allvarlig karaktär .Psykolog på vårdcentral är därför en strategiskt viktig suicidpreventiv åtgärd .Detta framgår av ett på olika sätt utvärderat utvecklingsarbete på Svalebo vårdcentral i Göteborg av distriktsläkare Tomas Bremholm och psykolog Lena Weirén [ 3 ] .Placeringen på vårdcentralen underlättar för patienterna att söka hjälp och ger vinster i tidigdiagnostik och behandling .Det underlättar också kommunikation mellan läkare och psykolog .Denna förstärktes ytterligare genom gemensam utbildning i bl a kognitiv psykoterapi .Folkupplysning angående depressionerSambandet mellan depression och självmord har brett vetenskapligt stöd .En folkupplysning med målet att alla skall lära sig känna igen och hantera depressioner och självmordsbeteende borde ha suicidpreventiva effekter .En sådan folkupplysning kräver utarbetande av nya sätt att beskriva ångest , depression och självmord .När detta skrivs i mitten av februari 1999 har arbetet börjat ge utdelning .Anders Thorslund har heltidsanställts som temaansvarig för suicidprevention under Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté .Nästa steg är att regionen tar upp detta som ett prioriterat folkhälsomål .Utveckling av tankar på en kampanj för att bekämpa depressioner , » defeat depression » , enligt bl a engelskt mönster samt en handlingsplan
mot suicidkluster pågår .Vid den andra nätverkskonferensen i Umeå 23-24 september 1999 kommer vi att ytterligare berätta om vår verksamhet .Den 14 och 15 oktober är nätverket medarrangör i en konferens som skall behandla ångestens bakgrund och behandling samt diskutera depressionsbekämpningskampanjer ur olika perspektiv .
