Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Han
efterlyser visionärer inom den svenska sjukvården .Visionärer som har mod att bryta det invanda mönstret .- Sjukvården skulle behöva sådana framsynta ledargestalter som Ingvar Kamprad och Percy Barnevik , säger Åke E Andersson , 62 år .Den omtalade professorn i infrastrukturens ekonomi vid Kungliga tekniska högskolan upprepar alltså ännu en gång namnen på de två framgångsrika vägröjarna inom det svenska näringslivet .Två namn som även kryddade hans anförande om framtidens sjukvårdsorganisation vid en konferens i höstas på Norra Latin i Stockholm .Landets närmare 360 sjukvårdsorganisatörer , som lyssnade på honom , spärrade naturligtvis upp ögonen .Och de förstod genast att den före detta chefen för Institutet för framtidsstudier var ute efter just denna effekt .Han ville väcka åhörarna och kittla deras kreativa fantasi .Även konferensens moderatorer Christina Jutterström och Ingemar Odlander , som ledde diskussionen efter Åke E Anderssons anförande , fångade upp namnen Kamprad och Barnevik
.Och de frågade på vad sätt entreprenören Kamprad kunde bidra till konferensens tema » Arbetstid , arbetsorganisation och kompetens i framtidens sjukvård » Och hur kan industrialisten Barnevik bli förebild i tjänstesektorn ?Estradintervjun blev som vanligt rumphuggen , men för Läkartidningen har Åke E Andersson tid att utveckla och fördjupa sin tankegång .- Alla stora omvandlingsprocesser stimuleras av en eller flera visionärer , som anger riktlinjen för utvecklingen .Till och med något så icke hierarkiskt som det demokratiska systemet drevs fram av visionärer .Och svensk sjukvård , som står inför en smärtsam omdaning , borde ropa efter sådana .Svårt överge gamla idéer- Jag ser entreprenören Kamprad och organisatören Barnevik som exempel på personer med starkt engagemang och karismatisk förmåga att förmedla sina visioner till alla medarbetare och till kunderna – i sjukvårdens fall patienterna .Därmed inte sagt att jag hyser en reservationslös beundran för dem som människor i ordets
vida bemärkelse .Likväl vill jag poängtera deras talang att entusiasmera andra för den hårda satsning som krävs för att kunna förändra något gammalt och vant .- Glöm inte att många etablerade människor i olika yrken finner trygghet i mossiga situationer .De misstror förändringar och stämplar visionärer som drömmare utan förankring i verkligheten .Undersökningar visar att till och med fångar efter en tid vill bevara anstaltens och arbetslägrets inkörda rutiner .Sjukvården är inget undantag .» Det värsta är inte att få folk med på nya idéer – det är att få dem att överge sina gamla !» Ja , så har visionärerna sagt i alla tider .Visionärers drömmar borde egentligen betraktas som kunskapskapital och värderas högre än den klassiska synen generellt gör .Följaktligen borde Percy Barnevik inte ses som industrialist utan som strateg .En som hittills konstruktivt har anpassat sina industrigrenar till det nya K ( unskaps ) -samhällets kundorienterade fordringar .Sjukvården borde genomgå en liknande
, fast patientanpassad process .Gammaldags produktionMed sinne för humor påpekar Åke E Andersson sarkastiskt :- För övrigt påminner dagens vård ganska mycket om gårdagens industriproduktion med sin input och output .Råvaror och reservdelar in på baksidan och färdiga produkter ut på framsidan av fabriken …Men Barneviks gamla ögonstenABB producerar numera på ett annat sätt .Företagets så kallade T50-projekt förvandlar varje arbetsgrupp till ett självständigt team som med datorteknikens hjälp håller ordning på det som förr bestämdes av löpande bandet .Genom denna autonoma process halveras flödestiderna .I boken » Framtidens arbete och liv » , som Åke E Andersson skrev tillsammans med vetenskapsjournalisten Peter Sylwan , betonas även processens mänskliga följdeffekt : » Genom att ge tillbaka makten till de enskilda medarbetarna blir dubbelt så mycket gjort .De får ju själva bestämma när och hur saker ska göras .Varje medarbetare har sin egen individuella kompetens och medverkar
till att ta fram unika kundanpassade produkter – i direktkontakt med köparen !Samma tendens finns över hela arbetsmarknaden .Nu är det individen som gäller igen …Att i det läget tala om kollektiva lösningar , centrala avtal och väldefinierade samhällsklasser verkar inte riktigt i takt med tiden . »Tyvärr drivs organisationer bakom infrastrukturen fortfarande ytterst hierarkiskt och monopolistiskt .Nästan överallt i världen .Visionärer , individer och entreprenörer får sällan den rätta friheten här .Produktionen anpassas till hierarkins och inte till kundernas eller patienternas behov .Eva Fernvall , Vårdförbundets ordförande , är en av de få som reservationslöst vill avskaffa den hierarkiska ordningen och patientanpassa vården i Sverige .Det deklarerade hon klart och tydligt i paneldebatten efter Åke E Anderssons föredrag .Hon följde konsekvent den anderssonska tankegången .Utveckling beroende av analysÅke E Andersson anser att den immateriella infrastrukturen , det vill säga all mänskligt
anknuten kunskap , kompetens och kreativitet , har mycket större betydelse för samhällets utveckling än våra traditionella ekonomer tror .Kreativt utnyttjad kunskap och kompetens är minst lika betydelsefull som utbyggnaden av den materiella infrastrukturen .Dvs fasta anläggningar som hamnar , landsvägs- och järnvägsnät , telekommunikationer , skolor , sjukhus med mera .Och då syftar han mer på profetiska organisatörers omvälvande schackdrag än på forskarnas självklara insatser inom de nämnda områdena – från fartygsbygge till framtagning av läkemedel !Se på Singapores och Seattles hamnstyrelser , som i motsats till New Yorks dito tidigt förstod containrars fördelar och byggde om sina hamnar för containertrafik .Idag är Singapores och Seattles hamnar de mest trafikerade i världen medan New Yorks hamn gapar tom .Stora delar av den asiatiska godstransporten till USA utspelas mellan Singapore och Seattle .Singapores flygplats är dessutom den nionde största internationella för passagerarflyg
– trots att minilandet saknar inrikesflyg .Vad är förklaringen till detta expanderande ?Svar : Visionär och kreativ ledning inom politiken , den offentliga sektorn och näringslivet !Åke E Andersson är naturligtvis medveten om att sjukvårdens management inte är helt ( ! )jämförbart med management inom industrin och den materiella infrastrukturen .Därför nyanserar han sin tankegång :- Till sjukvården kan man inte rekrytera en civilekonom som har gjort bra ifrån sig på IKEA , ABB eller Ericsson .Vårdens Kamprad och Barnevik måste vara djupt insatta i vården .Den handlar , trots allt , inte om produkter utan om människor .Därtill om människor i svåra situationer .Relationen mellan patient och vårdteam kan därför inte likställas med kund och producent .I vården måste man kunna kommunicera direkt med sjuka människor , och det skiljer vården från vanlig industriell produktion .Därmed inte sagt att alla läkare och sjuksköterskor har den rätta personkemin och förmågan för att kunna skapa
förtroende och förståelse hos de sjuka .» Minst en fjärdedel av vårdproduktionen borde privatiseras så att patienterna kan utnyttja konkurrensens fördelar .En fullständig ‘ amerikanisering ‘ av den svenska sjukvården vore däremot en dålig lösning .För alla parter !Frivilliga försäkringar har inbyggda tendenser till snedvridning och orättvisa prioriteringar » , anser Åke E Andersson , professor i infrastrukturens ekonomi .Komplettera kompetensen- Vårdens visionärer bör alltså komplettera den nödvändiga medicinska kompetensen med social- och servicekompetens plus ekonomisk kompetens .Märk väl att kombinationen civilingenjör/civilekonom är ganska vanlig inom industrin .Många av våra toppdirektörer har denna dubbelutbildning .I USA och England finns också speciella högskolor för sjukhusadministratörer .Och ofta är det medicinare som utbildar sig i sjukhusekonomi .Underförstått : Åke E Andersson skulle gärna se flera medicinare som efter 5-8 års specialisering sadlar om och utvidgar sitt
kunskapsförråd med sjukvårdsanpassad ekonomi , organisationsteori och administration .Behov av vidgade vyerKamprad och Barnevik har hela tiden vidgat sina verksamhetsfält .Efter sin revolutionerande metod för distribution och sammansättning av monteringsfärdiga möbler ( med IKEA-nyckeln ! )har autodidakten Kamprad ägnat sig åt boende- och inredningskultur i olika länder .Civilekonomen Barneviks väg till ordförandeposten hos Wallenbergsfärens Investor gick via Datema , Sandvik , Asea och ABB .Och på vägen har han lärt sig att skapa välfungerande allianser mellan finansmarknadens aktörer , politiker och medier .Visserligen har hans manöverskicklighet haltat betänkligt på sistone , men det förändrar inte omdömet om hans tidigare insatser .Genom mentala gränsöverskridanden växer visionärerna , får sina medarbetare att lyfta sig så att de kan göra det lilla extra .Redan nationalekonomins fader Adam Smith gav flera exempel på hur uppfinningsrikedomen kan gå förlorad när effektiviteten drivs
på med specialisering och arbetsdelning .Egentligen borde man inte betona nyttan med korsbefruktning i vetenskapligt sammanhang , som har en uppsjö av gränsöverskridande sanningssökare .Bara ett exempel : Kemisten , fysikern och en av den moderna telekommunikationens främsta banbrytare George von Békésy fick Nobelpriset i medicin ( ! )1961 – för sina undersökningar av hörselmekanismen i innerörat .- Läkemedelsindustrin och hälsovården insåg redan på 1950-talet att de knappast kunde göra några större framsteg utan ett omfattande samarbete med biologiskt och kemiskt skolade forskare .Ungraren von Békésy är självfallet bara en av de många allrounders som vägrade bli » eggheads » och som tidigt lämnade sina » elfenbenstorn » .Efter Manhattan-projektet , vars skickligt komponerade forskarmix tog fram atombomben , började man bilda , framför allt i USA , ett antal » think tanks » .På så sätt ville man underlätta samarbetet mellan vetenskaplig forskning och näringslivets utveckling av nya produkter
och produktionsmetoder .Helt nya ämnen , exempelvis operationsanalys , blev direkta konsekvenser av detta samarbete .Åke E Andersson efterlyser därför visionärer med grundläggande förmåga att lösa problem inom det deduktiva området .Från det allmänna till det enskilda .Ja , problemlösarna blir oumbärliga nu när samhället blir allt mer kunskapspräglat och därmed mer konsumentorienterat .Och sjukvården mer patientorienterad .Informationsövertaget bortaÅke E Andersson : – Läkarkåren kommer att förlora sitt stora informationsövertag , som förr förstärktes genom facktermer och uttryck på latin .Då var patienterna i underläge i dubbel bemärkelse .Sjuka och okunniga .Men i början av 1900-talet var också den genomsnittliga utbildningstiden endast tre år – utom för vissa intellektuella yrkesgrupper .Hit hörde läkarna med sex ( ! )gånger mer utbildningstid .År 2010 räknar OECD med att den genomsnittliga utbildningstiden blir 13-14 år i välståndsländer .Och då blir läkarnas utbildningstid
inte sex utan endast 1,4 gånger längre .- Därmed försvinner den naturliga auktoriteten .Lägg till informationens tillgänglighet , som hela tiden ökar .Och som i vissa situationer utjämnar även kunskapsnivån mellan läkare och patient .Redan nu har en del läkare svårt att ta emot pålästa patienter .Ja , de som via Internet har lärt sig konsten att söka information hos ledande specialister inom bestämda områden .Från öron- , näs- och halssjukdomar till tarmsjukdomar .Dessa patienter har plöjt igenom alla kända medicinska tidskrifter innan de kommer på besök .Distriktsläkare har träffat patienter som hade med sig högar av utskrifter från Internet .Och som har redovisat helt okända behandlingsmetoder för dessa icke-specialister .Allmänläkare med tung arbetsbörda har ofta svårt att vara välinformerade – mycket beroende på tidsbrist .Följden blir att patienter som hoppas på trygga vårdrelationer tappar förtroendet för sin läkare .Sveriges yngre läkares förening tror att läkarna måste få mer kunskap
om Internet för att hålla sig uppdaterade .Frågan är dock om inte detta problem , som har uppstått mellan pålästa patienter och icke-specialister , effektivare kan lösas med nya organisationsformer – vilket inte utesluter Sylfs krav .Producentintresset förstDen egentliga roten till problemet , enligt Åke E Andersson , är läkarnas klassiska informationsövertag och den politiska maktapparaten , som automatiskt grundade en hierarkiskt uppbyggd sjukvårdsorganisation .Och denna organisationsform kan inte avskaffas på momangen .Det är självklart att rangsystem prioriterar i första hand , rent rutinmässigt ,( vård ) producentens och inte patienternas/konsumenternas intressen .Åke E förklarar :- På marknaden löser konkurrensen sådana typer av konflikter .Producenter som inte sätter kunderna , konsumenterna , i centrum blir förr eller senare utslagna – om nu deras konkurrenter gör tvärtom , det vill säga främjar kunderna .Dessvärre är det svårt att utnyttja sådana konkurrensfördelar i det
svenska sjukvårdssystemet , som är en form av producentkartell och som i viss mån är ett offentligt styrt monopol .Här väger producentens intressen alltid tyngre .Resultat :Den svenska sjukvårdens organisation är anpassad till produktionen och patienterna måste rätta sig efter den .Organisationen ska först och främst underlätta arbetet för vårdproducenterna .Systemet har naturligtvis svårt att tillfredsställa patienternas växande informationshunger och reducera deras smärtupplevelser .Lära av andraReflektion : Att studera andra organisationsformer , att lära sig och ta efter andra framgångsrika lösningar när det gäller planläggning , system och strukturer måste bli långt viktigare än att täppa till de eventuella luckorna i kunskapsförrådet hos vissa läkare .Dessut- om kan de berörda läkarna snabbt eliminera den tillfälliga » know how » -bristen genom sina etablerade nätverksorganisationer , som ofta är globala .- Läkarna har tradition i att utbyta erfarenheter och kunskap med varandra
.I makroskala , bland annat på universitetssjukhusen , är den medicinska forskningen uppknuten i nätverk .Genforskare , biotekniker , molekylärbiologer , nanoteknologer med flera ingår i självorganiserande samarbetsprojekt världen över .De känner varandra , bildar workshops och kommunicerar genom Internet , publicerar uppsatser , deltar i seminarier , håller föredrag på symposier och så vidare .- Däremot inom vårdproduktionen , som är inordnad i fasta och stelbenta organisationer , är det inte lika vanligt med fortlöpande samarbete över gränserna .Här pågår ofta revirstrider mellan olika grupper , enheter , avdelningar och divisioner .Typiska symtom för hierarkiska system .- Visserligen gör även den svenska sjukvårdens administratörer och räknenissar studieresor , men de inspireras sällan av duktiga förebilder utomlands .Ännu har de inte blivit påverkade av Japan , som anser att lärande är en värdeskapande tillgång .Japaner lyder plikttroget kejsaren Mutsuhito , som 1868 inledde den
omtalade Meiji-restaurationen med följande uppmaning : » Vi japaner ska söka kunskap varhelst den finns i världen och ta hem den till Japan för att stärka vårt land … »Metod för snabba resultatAtt lära sig av andra och att sedan addera egen kreativitet till andras kunskap kallas benchmarking eller benchlearning i affärsvärlden .Den har visat sig vara en utomordentlig metod när det gäller att förbättra effektiviteten – såväl delar av system som för helheter .Benchmarking är ett konstnadsmedvetet sätt att snabbt nå resultat , anser Åke E Andersson , och han vet verkligen vad han talar om .Hela hans vuxna liv har varit en enda lång benchlearning .Efter uppväxten i Sollefteå och studier på Handels i Göteborg blev han länsplanerare i Älvsborgs län .Sedan arbetade han som chefekonom för Stockholms stad .1970 blev han Nordiska institutets första professor i samhällsplanering , och samma titel fick han vid University of Pennsylvania i Philadelphia , där han jobbade ett år .Och så verkade han
under fyra år i två omgångar vid Internationella institutet för systemanalys i Wien .1979 var det dags för en professur i Umeå , men han tog tjänstledigt därifrån 1988 för att bli chef för Institutet för framtidsstudier i Stockholm .I fjol gick han över till KTH , där han nu är professor i infrastrukturens ekonomi .Ja , han har i många år forskat i infrastrukturens förädling , som enligt honom är välståndets » siamesiska tvilling » i historiens utvecklingsförlopp .Att han under många år har studerat kreativitetens lönsamhet är inte att förglömma i sammanhanget .Dyrt skapa egetMed denna långa och lärande bakgrund som stöd kan han lugnt fastslå :- Att försöka skapa på egen hand utan samverkan med andra föregångare är tidskrävande och följaktligen mycket dyrt .Benchmarking är därför framtidens utvecklingsmetodik .Även i vårdproduktionen .Visserligen har läkarkåren tillhört föregångarna i benchlearning , men nu är det dags även för resten av vården att följa läkarspåret .Först och främst
ska man » kopiera » globalt i den egna branschen .Så småningom även regionalt mellan olika branscher .Och till sist globalt mellan skilda verksamhetsgrenar .Ett exempel på regional benchmarking mellan olika branscher : Southwest Airlines , USAs senaste succébolag inom flyget , har ytterst noga studerat den rekordsnabba depåservicen vid Formel 1-tävlingen i Indianapolis .Sedan kunde flygbolaget introducera kvickare incheckningsrutiner och rappare bagagehantering .Följden blev att allt fler affärsresenärer väljer Southwest Airlines idag .Märk väl , det är inte bara administratörer , planerare , förvaltare , byggledare , tekniker , inköpare med flera som ska ut och lära sig i andra miljöer .Även sjuksköterskor , laboranter , teleinformatörer och ambulanspersonal behöver » japaniseras » .» Rent strukturellt är samhället instabilt .Därför måste vi konstruera flexibla samhällsorganisationer som lätt kan byta skepnader – allt efter förändringens krav .» Åke E Andersson använder den japanska origamikonsten
, pappersvikningen , som idealisk förebild för organisationsbygge .Utan skygglapparMen var och hur ska lärandet fokuseras ?Vårdproduktionens representanter bör , enligt Åke E Andersson , utan skygglappar se på K-samhällets reorganisation med patienternas behov , krav och önskemål för ögonen .De ska studera välfungerande nätverksföretag , framgångsrika självorganisationer( som expanderar frivilligt underifrån ) och den växande andelen av kundarbete i all tjänsteproduktion ( diagnostiska hjälpmedel som patienterna själva kan sköta är ett exempel ) .Dessutom ska de studera konsten att reducera de fasta kostnaderna genom högt kapacitetsutnyttjande , det vill säga lära sig under arbetets gång i produktionen .Det viktigaste är dock att leta efter effektiva organisationsstrukturer i patienternas tjänst , anser Åke E Andersson .Och här är hans önskelista :* » Gatekeeping-sjukhus » med avancerad diagnoskapacitet och dagkirurgi* Specialsjukhus , som snabbt kan ta emot patienter* Universitetssjukhus
med hög kompetens och omfattande forskningsresurser* Gränsöverskridande vårdsamarbete , som främjar rörlighetenDörrvakt i systemetÅke E Andersson förtydligar :- Gatekeeping-sjukhus eller Dörrvakten till systemet .Här måste det finnas kompetenta läkare och teknologiska möjligheter så att man på ett tillförlitligt sätt kan ställa rätt diagnos , och vid behov dirigera patienten vidare till rätt behandlingssjukhus .Dagens vårdcentraler och distriktsläkare har ofta svårt att klara denna uppgift .I stället förlänger de den diagnostiska processen med tveksamma remisser till regionsjukhusens specialister .Smarta patienter föredrar därför att gå direkt till akutmottagningar , som därmed förvandlas till diagnoscentra .Visserligen kapar dessa patienter sina väntetider och får förtur till specialister , men samtidigt blir akuten överbelastad .- Gatekeeping kan fungera även som dagkirurgi , och ta hand om sådana operationer som inte kräver övernattning .Ingrepp på morgonen och hemtransport
senare på dagen .Det underlättar för specialistsjukhusen , som snabbare kan ta hand om de svåra fallen .Och som i ännu högre grad kan koncentrera sig på sina områden .Ett exempel är S:t Eriks stora ögonklinik i Stockholm .- Observera att med bredd på specialister och bra kapacitetsutnyttjande behöver dessa sjukhus inte alltid vara inordnade i det offentliga systemet .Priserna blir rimliga – fast de drivs i privat regi , särskilt om regionsjukhusen uppgraderas till specialistsjukhus .Därmed kan de också ligga i frontlinjen och konkurrera .Krav på rörlighet- Självfallet ställer detta system stora krav på rörlighet .Patienterna måste vara beredda att åka långt .I synnerhet när sjukdomsbilden är komplex , men även vid snabb behandling hos specialister inom frekventa områden .För vissa ovanliga sjukdomar , till exempel inom tropikmedicinen , borde man kunna utnyttja sjukvårdsenheter utanför Sverige , där sådan vård är överlägsen den svenska .Det blir kostnadseffektivare med hänsyn
till stordriftens fördelar .Det blir med rätt stor sannolikhet inte särskilt många sådana » utflykter » , eftersom Sverige i dag är i relativa termer världsledande när det gäller klinisk medicinsk forskning , biomedicin och biologi .- Därför är det viktigt att vidareutveckla kompetensen på universitetssjukhusen , som självfallet även i fortsättningen bör finansieras och styras av den offentliga sektorn .Den garanterar att medicinsk kunskap sprids i tillräckligt snabbt tempo .Sverige skulle med all säkerhet inte ha varit en världsledande nation inom livsvetenskaperna och läkemedelsindustrin utan de mycket stora politiska insatserna .Ända sedan 1940-talets slut har våra politiker konsekvent stött den medicinska och farmakologiska forskningen .- Därmed inte sagt att även produktionen av hälso- och sjukvårdsservice måste förbli ett offentligt monopol , styrt av landstingen och kommunerna .Minst en fjärdedel av vårdproduktionen borde privatiseras så att patienterna kan utnyttja konkurrensens
fördelar .En fullständig » amerikanisering » av den svenska sjukvården vore däremot en dålig lösning .För alla parter !Frivilliga försäkringar har inbyggda tendenser till snedvridning och orättvisa prioriteringar .Redan den pågående prioriteringsdebatten är vulgär , anser Åke E Andersson .Den står helt i strid med de gamla grekernas humanistiska vårdideal » varje människa som behöver vård och kommer till läkare ska få vård » .- Att politiskt prioritera dem som ska tillbaka till produktionen är » slavägarideologi » , säger han .Slavägaren behandlade de bästa dragdjuren först och följde sedan en fallande prioriteringsordning .Sist i kön stod Onkel Tom , som inte längre kunde göra någon nytta …Ett samhälles välstånd kan mätas på olika sätt .Det mest rättvisa och mänskliga är dock att rätta sig efter statistiken över barnadödligheten och medelåldern .Sverige hör till de länder vars barnadödlighet är den lägsta i världen .Även svenskarnas medelålder är bland de högsta .Det är fakta , som
återspeglar samhällets vilja att ta hand om sina barn och gamla .Produktion bara ett medelNär det gäller de nyföddas och småbarnens hälso- och sjukvård plus omsorg ligger vi i topp , men äldrevården börjar släpa efter .Ytterligare en prioriteringstendens , som Åke E Andersson ogillar .Men så bejakar han också envist uppfattningen att livets mål inte är produktion .Utan förbrukning !Människorna är drivna av en inre längtan efter ständigt nya upplevelser .En tes som bekräftas av upplevelseindustrin , som växer snabbast i alla välståndsländer .Enligt honom är produktionen endast ett medel för att kunna uppleva och konsumera .Människorna söker först och främst mening i tillvaron genom ett friskt och gott liv .Samtidigt vill de umgås med varandra och ha det trevligt .Människor i svåra smärttillstånd har däremot ett uselt liv som konsumenter .Och det är sjukvårdens uppgift att befria dem från smärtan .Oavsett om de kan arbeta och producera efteråt .- Naturligtvis kan samhället dra fördelar
av rehabiliteringen och räkna ut lönsamheten i den .Och visst lönar det sig att återfå en 45-årig » producent » , som på grund av skada inte fungerar tillfredsställande …Men utifrån denna fördelaktiga återkomst får man inte göra prioriteringar , som säger att sjukvården i första hand ska rehabilitera sådana som snabbt kan komma tillbaka till arbetslivet .Och att endast i andra hand behandla pensionärer som har ont .Ogillar nyttomoralismNej , en förväntad samhälls- och producentnytta får inte vägleda läkarna när de ska behandla människor som lider .Krassa ekonomiska bedömningar , den cyniska nyttomoralismen , som tyvärr börjar dominera våra värderingar , gör Åke E Andersson mycket upprörd .Och han upprepar gång på gång att en sjukvård som inte beaktar patientens välfärdsupplevelse som det centrala inte heller är värd namnet sjukvård .Han stämplar producentfixeringen i vården som » stalinism » .En självgod och diktatorisk syn , som struntar i patienternas värderingar .Egentligen vill
han inte vara någon » predikant » och han avskyr sina kategoriska deklarationer , men han vet att det är svårt att slippa » förkunnarrollen »när man vill väcka omgivingen .Han blir , mot sin vilja , automatiskt » profeten » , som leder det gamla industrisamhällets nyttomoralister in i K-samhället .Ett nytt samhälle , som förhoppningsvis lyckas bygga upp nya politiska system med en ny överideologi och nya grundläggande värden .Där Integritet , Jämställdhet , Tolerans , Uthållig utveckling och Kreativitet stavas med stora initialer .Naturligtvis noterar han med tillfredsställelse att Sveriges gnagande samvete säger ifrån och att vår nitiska ambition vill rätta till felen , men han undrar samtidigt om det räcker .Landets eftersläpning inom matematik , fysik , teknik , geovetenskap och kemi borde oroa oss också .Han medger att Sveriges vetenskapliga produktion per invånare är ungefär tio gånger så stor som världsgenomsnittet .Därmed har vi under de senaste decennierna hört till världens tio
mest vetenskapligt kreativa länder .Han betonar särskilt de förstärkta komparativa fördelarna i biomedicin , klinisk medicin och biologi .Men han varnar för den växande kunskapsklyftan mellan svensk livsvetenskap och dess matematiska fundament .- Utan matematiskt stöd kan svensk medicinsk och bioteknisk forskning bli en koloss på lerfötter .Inom den privata sektorn , till exempel läkemedelsindustrin , räcker det inte med benchmarking och benchlearning .Där krävs även en strategi för egna kreativa insatser inom FoU .Sverige måste satsa optimalt både och .Trots att egen FoU är tidskrävande och dyr .Instabilitet som förutsättningÄven Sveriges vacklande attityd inför paradigmskiftets svårigheter bekymrar honom .Han är förvånad över oviljan att kreativt utnyttja den strukturella instabilitet som är samhällskonstruktionens ständiga följeslagare , och som nu accentueras i förändringens släptåg .För att nu inte tala om beslutsfattarnas orealistiska tro på ett varaktigt och vinstgivande samhällstillstånd
i jämvikt .Han påpekar att redan bröderna Wright , flygets pionjärer , visade att instabilitet egentligen är en nödvändig förutsättning för manöverbarhet .Wright-bröderna gjorde instabilitetens fundamentala osäkerhet till en tillgång när de konstruerade det första flygplanet .Med origami kan man göra ett stort antal möjliga föremål , som viks ihop av ett kvadratiskt papper med ett fåtal förvikta linjer .Dessa förvikningar är lika för alla tilltänkta föremål : fiskmås , mössa , anka , häst , vas , tulpan , flygande fågel eller hund .Efter tre vikningar av nio respektive elva måste man dock bestämma om man vill göra en anka eller en häst .Processen innebär att det från början kvadratiska pappret får allt fler egenskaper .Sekvensen av vikningar är viktig för slutresultatet , men det är de mellanliggande nivåerna som är avgörande i processen .Här finns det strukturellt instabila , den kritiskt kreativa punkten , som erbjuder flexibilitet i vägvalet .Rätt läge för skapandeÅke
E Andersson :- Även i uppbyggnaden av komplexa organisationer finns strukturell instabilitet , som kreativt kan utnyttjas .Duktiga entreprenörer letar alltid efter just detta tillstånd .Och vår sjukvård befinner sig just nu i rätt läge för skapande .Tyvärr brukar traditionella beslutsfattare alltför tidigt välja väg .De följer sedan troget det förhastade vägvalet .Därmed begränsar de sina möjligheter till förändringar .Varje reformförsök kan gå snett .Det är priset som de får betala när de inte tänker igenom konsekvenserna av sina startbeslut med den allmänna jämvikten i sikte .Visst kan kunniga och välinformerade specialister åstadkomma balanserade oavgjorda situationer .De är dock medvetna om att när samhällsekonomin närmar sig jämvikten försvinner också alla vinstmöjligheter .Det hävdade i varje fall Joseph Schumpeter , den österrikiske ekonomen på 1920-talet .Han ansåg att entreprenörer och innovatörer vet bättre när de söker det instabila tillståndet .Entreprenörskapet och innovationen
är den egentliga drivkraften i det långsiktiga ekonomiska utvecklingsförloppet , sade Schumpeter .Och han tycks få rätt .Alltför tidiga vägval matchas dessutom av en svensk övertro på att » vi vet bäst » .Besserwisseriet irriterar också KTH-professorn , och han ger några exempel .- Sverige har avvecklat kursjukhusen , men Tyskland har behållit dem .Vi ansåg att kurorterna var mossiga och dyra anläggningar , vars medicinska nytta inte gick att bevisa .Rent vetenskapligt .Tyskarna har däremot förstått att kurorterna fungerar utmärkt som social rehabilitering .Dessa erbjuder en mänsklig trivsel , som patienter med diffusa problem uppskattar och mår bra av .Rent psykiskt .Alltså , kurklinikers avkopplande behandlingsformer och stimulerande umgängesliv har en indirekt medicinsk effekt , som inte får underskattas .- Ta också Sveriges ambivalenta inställning till samarbetet mellan offentlig och privat verksamhet i vårdproduktionen .Trots att vi vet att våra statliga verk och näringslivets
storföretag har samverkat mycket framgångsrikt under industriepoken .Televerket/Ericsson , Vattenfall/Asea med flera .För att nu inte tala om våra universitetssjukhus , som har levt i symbios med den svenska läkemedelsindustrin .Tyvärr finns det nästan inga sådana relationer mellan landstingens/kommunernas monopolinrättningar och deras underleverantörer i den privata sektorn .Ja , de får sällan draghjälp av varandra .Och de få nya initiativ som har tagits på sistone har inte varit speciellt lyckade .Det har förstås sina orsaker .Bland annat för att paradigmskiftet har svårt att definiera termer som » kunskap » och » tjänster » .Intellektuell kapacitet- Både den offentliga sektorn och näringslivets företag vill lägga beslag på den enskildes kunskap .De vill äga den på samma sätt som de äger byggnader och maskiner .Men kunskap är lättflyktig .Bara den som har den äger den .Trots detta fortsätter vår sjukvård att konfiskera läkarnas intellektuella kapital och sjuksköterskornas mänskliga
förmåga när det gäller omsorg .Genom monopolisering förbjuder man dels byte av arbetsgivare , dels fri etableringsrätt .- Så fort man jobbar med interaktiv produktion och man förlitar sig på mänsklig kompetens blir det problem .Både samhällets institutioner och företagen avskyr en sådan sits .De vill helst omvandla den mänskliga kunskapen till paketerad information .Då kan de tillgodoräkna sig kunskapen .Och gärna förse den med varumärke eller ta patent på den .Allra helst bygga in den i hårdvaran .Sålunda blir kunskapen lätthanterlig i bokföringen .- Dessa kunskapsblockeringar gynnar definitivt inte konsumenter eller patienter .Fast fördelen med en mera frigjord överföring av kunskap och information borde vara uppenbar för alla .Ändå fortsätter många att hindra eller stoppa kunskapsflödet .Ta patentet som exempel .Vad vill » Infrastrukturens profet »säga med dessa reflektioner ?Jo , att vi måste rensa våra tankar , ifrågasätta överdrivna förutsägelser om framtiden och försöka eliminera
alla tänkbara hinder innan vi börjar reorganisera .Bland annat i vården .Vi bör också planera reorganisationen så att vi hela tiden kan parera oförutsedda händelser och förändringar » under resan » .Och Åke E Andersson tar adjö med följande förmaning :- Glöm inte att det kanske aldrig finns några permanenta lösningar – aldrig någon slutlösning – bara de ständiga tillfälliga lösningarnas skenbart stabila tillstånd .*
