Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Trycket
på en av Sveriges mest stressade och påpassade sjukhusdirektörer , Lars Gatenbeck på Karolinska sjukhuset , blev för hårt .Strax före jul meddelade han i ett pressmeddelande att han avgår .Hans uppsägningstid är fyra månader .Trots all turbulens runt honom själv och KS tar Lars Gatenbeck emot både lugn och avkopplad .När han nu avgår har Lars Gatenbeck varit sjukhusdirektör för Karolinska sjukhuset i två år .Han kom närmast från näringslivet och läkemedelsindustrin , där han arbetade i elva år – senast inom Pharmacia & Upjohn .Han är läkare och har doktorerat inom området urologisk kirurgi på Danderyds sjukhus .Som direktör på KS har Lars Gatenbeck ibland kallats för » Den högavlönade » .Under senare delen av 1998 tjänade Gatenbeck 90 500 kr i månaden och mottog – utöver lön !- en bonus på 210 000 krDet har stormat på många vis runt KS under senare år .En kulmen nåddes i månadsskiftet november-december .Arga klinikchefer och utarbetade läkare och sköterskor uttalade sig i medierna
– många gånger i mycket raka och » oredigerade » ordalag .Som överallt inom sjukvården har neddragningar varit legio , och KS är hårt drabbat .» Det här jobbet har varit både fantastiskt och utmanande , men även tungt , jättetungt .Av och till har jag känt under de här två åren att jag har fått lägga ned mycket kraft på ett arbete som mestadels bedrivs i motvind » , säger Karolinska sjukhusets avgående direktör Lars Gatenbeck .FörändringsfasHur kommenterar Lars Gatenbeck själv debatten ?Vilka uppgifter har varit allra svårast under åren som sjukhusdirektör på KS ?- Det har varit att få en samlad vision och stöd från styrelsen och den politiska ledningen för alla långsiktiga beslut som måste tas för KS del .Det har stundtals varit svårt att tackla , svarar den avgående sjukhusdirektören .- Av och till har det känts ryckigt med det samarbetet .Karolinska sjukhuset är en viktig del av samhället och därmed den politiska arenan , menar Lars Gatenbeck .Det gör också att KS blir väldigt påpassat
av medierna :- Det är rätt att det ska vara så , men samtidigt tycker jag att när det gäller sjukvård och universitetssjukvård , då borde vi som är involverade i KS verksamhet kunna komma fram till en gemensam vision och framtida mål .Hur man sedan mäter och värderar måluppfyllnad är naturligtvis också viktigt .- Tyvärr är det många gånger svårt inom politiskt styrda organisationer att få till det här , menar han .Bristen på långsiktighet skapar i sin tur en ryckighet , där olika budskap får gälla .Efter ett val , som under hösten 1998 , uppstod det också ett visst vakuum .- Vi vet att man är på väg in i en stor förändringsfas inom sjukvården – en positiv sådan .Det handlar om en modernare verksamhet på alla sätt och här ser jag tydligt hur KS borde utvecklas .Men det har varit svårt att få fullt stöd för att jobba långsiktigt mot det målet .Det handlar också om en icke visad investeringsvilja .Bland annat därför slutar jag nu .Brev till personalenI ett brev till KS personal förtydligar
Lars Gatenbeck orsaken till att han slutar .Där står bl a att läsa :» Det är klart att konflikter och motstånd i viss mån har påverkat mitt beslut att lämna nu .Att vara högsta chef för en politiskt styrd organisation är inte lätt .Men det borde egentligen inte behöva vara svårt om man gör upp om vad man vill uppnå – har klara roller – inte har direktstyrning av politiker , har förtroende , lojalitet och rättvisa spelregler . »Jobbet som sjukhusdirektör kallas ibland skämtsamt för » svängdörrsjobbet » , eftersom det kan vara både slitsamt och otacksamt .Hur ser han på det ?- Snittiden för en sjukhusdirektör lär ligga på runt 13 månader , svarar Lars Gatenbeck .Den tiden har jag nu passerat med råge .Men visst var det många som frågade mig , innan jag började på KS , hur jag skulle orka med det här jobbet och hantera alla starka viljor som finns här .- Men jag har aldrig känt vare sig frustration eller uppgivenhet inför mitt interna jobb inom Karolinska sjukhuset , hur slitsamt
det än har varit .Det finns en enorm kraft inom KS – och det är en positiv kraft , tycker jag .- Men arbetet med politiker , administratörer och byråkrater – den delen av arbetet har av och till känts frustrerande .Jag har saknat det stöd jag skulle ha behövt från dem , för att vi skulle kunna förändra och förbättra sjukhuset .Personligen är jag övertygad om att det går att genomföra stora förbättringar inom rimliga ekonomiska ramar .Som sjukhusdirektör har Lars Gatenbeck engagerat sig hårt i de övergripande kvalitetsfrågorna , men även i drifts- och ledarskapsfrågor .Han försökte undvika detaljfrågor , men de dök upp ändå .Före jul handlade de i synnerhet om KS akutmottagning .Under senare år har man stängt akuten vid Serafen , S:t Erik , Sabbatsberg , Nacka och Löwenströmska sjukhuset .Det gav KS en orimlig arbetsbörda .Den ökade belastningen på KS akutmottagning har lett till att läkarna där har drygt 138 000 timmar i jourtid , utöver det vanliga schemat .Läkarna har inte kunnat ta
ut sin kompledighet på grund av personalbrist .Akuten byggdes för en kapacitet på 30 000 patienter per år .Nu är man uppe i cirka 65 000 patienter per år .Akutfrågorna i fokusLars Gatenbeck kommenterar den delen av debatten så här :- Den ständigt ökande akutbelastningen är ett stort problem för alla storsjukhus .Strukturförändringarna i Stockholm har lett till att framför allt KS och Huddinge sjukhus har fått väldigt många fler patienter som också är betydligt sjukare .- Som sjukhusdirektör skulle jag förstås inte inte gå in i detalj och lösa frågor som rumsfördelning , flöden på akuten , bemanning eller jourlinjer .Jag var med om att se till att akutfrågorna hamnade i fokus och deltog också i omdirigeringen av förändringsplanerna .Jag satte en av mina bästa divisionschefer som huvudansvarig – nämligen Göran Stiernstedt ( som sedan sa upp sig och nu har tillträtt tjänsten som sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ) .- Vi tillsatte också en verksamhetschef för akuten på heltid
, en lysande duktig öronläkare som heter Stefan Engqvist .Han har fått mycket stöd att i samverkan med personalen forma vår nya akutverksamhet .- En ny organisation är nu på väg – förhoppningsvis med andra scheman och fler akutmedicinläkare .Det akuta trycket är emellertid fortfarande stort .Ett antal åtgärder bör skyndas på .Utmanande men tungtI jobbet som sjukhusdirektör för KS ingår det att ständigt stå i skottgluggen och vara den som håller i yxan , antingen det handlar om budgetneddragningar eller personalbrist .Hur har Gatenbeck upplevt den delen av jobbet ?- Både fantastiskt och utmanande , men även tungt , jättetungt .Av och till har jag känt under de här två åren att jag har fått lägga ned mycket kraft på ett arbete som mestadels bedrivs i motvind .Jag har fått betydligt mindre stöd från ledningen och styrelsen , än vad jag var van vid från näringslivet .Det gav efter hand en känsla av ovisshet ; hur länge kommer jag att orka rent mentalt , svarar Lars Gatenbeck och fortsätter
:- Jag har alltid jobbat väldigt hårt i mitt liv .Men det här arbetet har hållit mig mer vaken om nätterna , beroende på dess karaktär och otydlighet i uppdraget , samt de konflikter detta för med sig .Så jag kan förstå den snabba omloppshastigheten på sjukhusdirektörer i Sverige .- KS är en gigantisk organisation , med cirka 7 500 anställda och cirka 4 miljarder kr i budget .KS som universitetssjukhusLars Gatenbecks jobb har bl a bestått i att tackla kortsiktiga frågor – som resultat och verksamhet – men även de långsiktiga frågorna där det måste finnas en röd tråd .- På den punkten fann vi gemensamt inom KS en riktning framåt .Fokus kommer i framtiden att ligga på utvecklingen av KS som universitetssjukhus .Man kommer att jobba mer med samverkan inom forskning , utbildning och sjukvård , och profilera sjukhuset hårdare mot den högspecialiserade vården .- KS kommer också att satsa på klinisk forskning och kliniskt utvecklingsarbete under de närmaste åren , detta i samverkan med
Karolinska institutet .- Just den här delen av jobbet har varit en stor glädje , säger Lars Gatenbeck , att kunna konstatera de framsteg som skett inom KS när det gäller att få ihop sjukvård och forskning på ett bättre sätt .Har han i sitt jobb som sjukhusdirektör hjälp av att han själv är läkare ?- Visst har jag nytta av det , svarar Lars Gatenbeck .När det gäller gemensamma framtida satsningar på sjukvård och forskning har jag haft glädje av min bakgrund .Jag har på ett helt naturligt sätt kunnat stå med det ena benet i forskarlägret och med det andra i sjukvårdslägret .- Att jag själv har jobbat som doktor och gått hundratals jourer och att jag har ett förflutet som forskare , det gör att jag känt mig som en av sjukhuspersonalen – inte som utsänd av landstinget .» Karolinska sjukhuset är en viktig del av samhället och därmed den politiska arenan » , menar Lars Gatenbeck .» Det gör också att KS blir väldigt påpassat av medierna . »KvalitetsarbeteInom KS är man idag suverän på att bota
svåra sjukdomar , förklarar Lars Gatenbeck .De kliniska resultaten är utmärkta .Men när det gäller själva sättet att bedriva vården – t ex sådant som rör service för patienterna och fördelning av arbetsuppgifterna inom de olika yrkeskategorierna – där går det att arbeta på annorlunda sätt :- Under hela 1990-talet har det pågått neddragningar inom sjukvården .Förutom att sjukhus har stängts har mottagningar och kliniker trängt ihop alla patienter på allt färre enheter .Och vad värre är , folk springer bara på snabbare i samma hjulspår .- I flertalet industri- och tjänsteföretag arbetar man kontinuerligt med att utveckla och förändra företagen , detta för att bli effektivare .Inom sjukvården drar man istället ned på personal och verksamheter – utan att parallellt hinna med några förbättringar .Den lilla luft och tid som fanns för reflexion och utvecklingsarbete är borta , för de flesta .Det gör situationen extremt tuff .Sjukvården består till stor del av gammaldags hierarkiska organisationer
, menar Lars Gatenbeck .Det innebär en fokusering på de högsta cheferna .En stor del av problemen bollas följaktligen uppåt , vilket är ett musealt sätt att se på ledarskapet :- Det duger aldrig på 2000-talet .Jag är övertygad om att man framöver måste decentralisera beslutsfattande och befogenheter mer .Besluten blir bättre och effektivare om de sker närmare verksamheten – och med visat förtroende för medarbetarna .KS måste bli mer småskaligt , för att därmed kunna locka fram entreprenörskapet – precis som i näringslivet .Som det är i dag hamnar uppkomna kriser i sjukhusdirektörens knä .» Det finns en enorm kraft inomKarolinska sjukhuset , och det är en positiv kraft . »Haft bra kollegerTill vem gick Lars Gatenbeck själv med sina problem .Hade han något bollplank ?- I viss mån , men allt för få .Jag talade med min kloka fru och med gamla kompisar , mestadels med näringslivsbakgrund .Jag har också haft fina kolleger här på KS och på Karolinska institutet .Under min period skapade
vi också » Landstingsförbundets ledarnätverk » , med ett 30-tal sjukhusdirektörer , landstingsdirektörer och andra chefer .Sammantaget var det ändå inte tillräckligt för vad man skulle behöva .Vad tänker du göra med ditt arbetsliv i framtiden ?- Ännu så länge är det tämligen oklart .De här två åren har varit otroligt intensiva och krävande .Därmed har jag inte gett mig tid till att tänka på mitt framtida arbetsliv efter KS .Men det
