Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Hur
kan patienternas bedömningar bättre tas till vara ?Är livskvalitet ett bra effektmått i sjukvården ?Termen livskvalitet är , liksom hälsa , mångtydig och kan inte ges en distinkt definition .Båda dessa begrepp anknyter till mångsidighet och välbefinnande , men livskvalitet har ett avsevärt bredare innehåll .Begreppet ligger i betydelsen nära livstillfredsställelse och anger det relativa värde en person sätter på sin tillvaro .Förändringar i en rad faktorer påverkar upplevelsen , t ex behov , förväntningar , fysisk och psykisk funktionsförmåga , relationer till andra och till samhället och materiell standard .- Det är detta som åsyftas i reportaget med Göran Bodemar i Läkartidningen 10/99 [ 1 ] .Hälsorelaterad livskvalitet däremot innebär en avgränsning som underlättat operationalisering och ledande forskare inom området har enats om en minimiuppsättning domäner som bör ingå .Standardiserade livskvalitetsmått initierades av läkareIncitamentet till att detta område utvecklats inom hälso-
och sjukvården angår » hälsans paradox » ;förbättrad hälsonivå enligt traditionella indikatorer åtföljs inte automatiskt av förbättrat välbefinnande och tillfredsställelse med hälsan .Utvärdering av den givna vården kräver givetvis allmänt accepterade indikatorer .Livslängd , dödlighetstal , data från sjuk- och skaderegister och traditionella medicinska effektmått såsom labdata , läkarbedömd sjukdomsaktiviet , etc har här sin givna plats .Sådana indikatorer är dock otillräckliga för förståelse av hur människors livskvalitet påverkas av ohälsa och vilka vinster och begränsningar medicinska omhändertaganden medför i patienternas ögon .Tillförlitliga mätinstrument finns nu att tillgå där patienten själv bedömer den hälsorelaterade livskvaliteten , dvs väldefinierade nyckelområden som speglar symtombörda , funktionsinskränkningar samt välbefinnande fysiskt , psykiskt och socialt .Konsensus om begrepp och metoder har lett till dagens standardiserade frågeformulär med goda psykometriska
egenskaper och jämförbarhet internationellt [ 2-4 ] .Nytta med livskvalitetsmått för sjukvårdenBehandlingsregimer kan korrigeras på grund av livskvalitetsdata till att öka patienternas motivation att påbörja och fullfölja behandling och optimera effekterna .Vårdtagaren själv kan få hjälp att bättre lägga märke till viktiga symtom , informera bättre om sjukdomsbörda och bieffekter av behandling och således underlätta att rätt patient får rätt behandling .Underlag för policybeslut i vården kräver i ökande utsträckning hänsyn till patienternas hälsorelaterade livskvalitet .Forskningsråd , etiska kommittéer och myndigheter som SBU och Läkemedelsverket rekommenderar allt oftare livskvalitetsmått i kliniska prövningar .Marianne Sullivan professor , sektionen för vårdforskning , instutionen för invärtesmedicin , SU/Sahlgrenska , Göteborg Ingela Wiklund professor , Quality of Life R&D , Astra Hässle , Mölndal
