Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Ofta
är föräldrarna så utmattade att de inte orkar söka hjälpDet är värdefullt att sömnstörningar under barn- och ungdomsåren får ökad klinisk och vetenskaplig uppmärksamhet .Sömnproblem är vanliga hos både barn och ungdomar .De leder i sig till sänkt välbefinnande , eller rent av till lidande , och hela familjen påverkas .Flera studier [ 1-5 ] har visat att svåra sömnproblem hos späd- och förskolebarn är associerade med extrem trötthet och psykisk och fysisk ohälsa hos framför allt modern i familjen .Föräldrarna till barn med svåra sömnproblem söker också ofta hjälp , och en samvariation med både relationsproblem och barnmisshandel har beskrivits [ 5 , 6 ] .En ökad risk för senare utveckling av såväl beteendeproblem som skolsvårigheter föreligger också för barn med mycket svåra sömnproblem [ 6 , 7 ] .Sömnproblemen kan , som framgår av rapporten av Palm och Hellsten i detta nummer av Läkartidningen , även ingå som ett delsymtom vid vissa allvarliga somatiska sjukdomar .Andra studier visar
att sömnrubbningar är ett vanligt symtom vid depressioner under adolescensen .Tre huvudkategorierKlassifikation av sömnrubbningar hos barn innefattar tre huvudkategorier av störningar enligt International Classification of Sleep Disorders : Diagnostic and Coding Manual , ICSD , 1990 :1 .Dyssomniaa .Onormalt behov av sömn och ökad sömnighet ( hypersomnia ) .b .Störningar vid insomnandet och/eller i att bibehålla sömnen ( insomnia ) .c .Rubbning av dygnsrytmen .2 .Störningar associerade till en viss sömnfas , främst non-REM-fas ( parasomnia ) .Det mest välkända symtomet härvidlag är sömngångarbeteende .3 .Sömnrubbningar vid medicinska/psykiatriska sjukdomar .Exempel i barnaåren är här obstruktivt sömnapné- syndrom , atopiskt eksem med svår klåda , komjölksproteinallergi med buksmärtor m m .Vid sömncentret i Skåne har man uppenbarligen kommit i kontakt med hela spektret av sömnstörningar .Fördelningen mellan de olika huvudkategorierna speglar sömncentrets karaktär av högspecialiserad enhet
, vilket författarna själva framhåller .Majoriteten av de barn och ungdomar som behandlats har haft en medicinsk grundsjukdom , t ex CNS-tumör , uppmärksamhetsstörning ( ADHD/DAMP ) , cerebral pares , epilepsi .Enkätstudie i UppsalaBefolkningsbaserade studier ger en annan bild av barns och ungdomars sömnstörningar .I en aktuell populationsbaserad enkätstudie i Uppsala omfattande 2 518 barn i åldrarna 6-18 månader ansåg föräldrarna att 4-6 procent av barnen hade svåra eller mycket svåra insomningssvårigheter och/eller mycket frekventa nattuppvaknanden ( ³ fyra gånger per natt ) .Lättare problem med barnets sömn var dock oerhört mycket vanligare än så , i själva verket ansåg 41 procent av föräldrarna att deras barn hade insomningssvårigheter , och 62 procent rapporterade nattuppvaknanden .Extremt svåra problem är dock sällsynta .I endast 2 procent av familjerna rapporterade föräldrarna så svåra och långdragna sömnproblem att de uppfyllde kriterierna i ICSD 1990 för kronisk och svår
sömnstörning ( definierade som insomningssvårigheter på kvällen och fyra eller fler nattliga uppvaknanden minst fem nätter i veckan sedan minst sex månader tillbaka ) .Prevalensen av sömnproblem i denna studie stämmer väl överens med andra epidemiologiska studier av åldersgruppen [ 1 , 8-15 ] .Klinisk undersökning och uppföljning av de 2 procent av barnen som hade de svåraste problemen visade att den överväldigande majoriteten var somatiskt friska .Kontrollgruppsanalys visade att sömnstörningar hos dessa små barn är associerade med såväl faktorer hos barnet ( aktivt , livligt , svårt temperament med stark vilja , » envis » ) , som faktorer hos föräldrarna ( osäkerhet i föräldrarollen , kronisk sömnbrist med psykisk och fysisk utmattning , depression ) i kombination med situationsbundna faktorer ( trångboddhet , amning/flaska som insomningsmetod och tröst dygnet runt , glest socialt nätverk ) .Vid en s k special-BVC-mottagning vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala utgör långdragna sömnrubbningar
en vanlig remissorsak ( 41 procent ) .Föräldrastöd och medicinVi instämmer därför med Palm och Hellsten att en allsidig medicinsk , psykologisk och social bedömning är av stor vikt vid utredning och behandling av mer långdragna och svåra sömnstörningar hos barn .Föräldrastöd inkluderande konkret rådgivning ( om sömn , sömnvanor , möjligheter att påverka sömnbeteendet ) , tät kontakt med BVC-sjuksköterska och kontakt med barnpsykolog visade sig förbättra situationen för 80 procent av alla familjer .I enstaka fall behövdes dessutom kortvarig behandling med sömnmedicin .Skriftligt material kan vara till hjälp , både i primärpreventivt arbete och i behandlingsarbete .I Uppsala har en av författarna till denna kommentar ( Malena Thunström ) översatt och bearbetat en engelsk informationsbroschyr , » How to help your baby sleep well » , utgiven av Department of Nursing Studies , University of Glasgow , 1993 .Möjligheterna att förebygga sömnproblem hos barn med hjälp av originalbroschyren
finns vetenskapligt dokumenterade [ 16 ] .Den svenska broschyren delas nu ut till alla föräldrar i Uppsala län i samband med 3-månadersbesöket på barnavårdscentralen .Överläkare Berndt Eckerberg , Falun , har också framställt två informationsskrifter .Den ena riktar sig till föräldrar med barn i åldern 5-18 månader , den andra till föräldrar med barn äldre än 18 månader .Både Uppsalastudien och en studie av behandling av barn med hjälp av informationsmaterialet från Dalarna har redovisats vid riksstämman 1997 respektive 1998 .Viktigt att beaktaFöljande punkter har genom den breda enkätstudien och den kliniska verksamheten framstått som särskilt viktiga :* Ge information tidigt till föräldrarna för att förebygga habituella sömnstörningar hos barnet .* Fråga aktivt om föräldrarna upplever problem med barnets sömn .Många har aldrig sökt hjälp på grund av att de är alltför trötta för att komma sig för , eller lider av nedstämdhet och skuldkänslor .Barnets sömnproblem upplevs som ett
personligt misslyckande .Invandrare kan ha svårt att språkligt kunna beskriva sina bekymmer .* Det är viktigt att ta en detaljerad anamnes avseende art och grad av sömnproblemen .* Rådgivningen måste vara konkret och följas upp .I efterhand är föräldrar ofta mycket tacksamma över att de har fått hjälp med att sätta gränser för barn som utvecklat orimligt krävande ritualer vid läggdags .* Undersökning av barnläkare och kontakt med barnpsykolog bör ingå i utredningen av långdragna och svårbehandlade fall .Det finns hjälp för trötta föräldrar i en informationsbroschyr som delas ut i samband med 3-månadersbesöket på barnavårdscentralen .
