Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
LÄKARTIDNINGEN
? VOLYM 96 ? NR 21 ? 1999 2575 En nyhet till årets fullmäktigemöte den 28-29 maj är att en separat verksamhetsplan för 1999-2001 har tagits fram som underlag för ledamöterna. Där redovisas centralstyrelsens bedömning av vad som blir förbundets viktigaste arbetsuppgifter under de närmaste åren. Projekten »Framtidens läkare» och »Mångfald i vården» är två tunga inslag i verksamheten. LT presenterar här ett förkortat referat av planen. »Framtidens läkare» är naturligtvis det största förbundsövergripande projektet, med målet att vända den negativa trenden i läkarrollens utveckling vad gäller lön, inflytande och arbetsmiljö. Det framhålls bl a att om ingenting görs kommer det att bli svårt för samhället att behålla de redan utbildade läkarna och att rekrytera unga till läkaryrket. Detta interaktiva projekt, baserat på en dialog mellan medlemmarna och fackliga förtroendemän, har som mål att få varje medlem att fråga sig vilka förändringar som måste ske och vilken insats han/hon
själv är villig att göra. Det handlar om frågor som ansvarsfördelning mellan politiker och profession, mångfald i vården, privatisering, patientbemötande, läkarens olika roller, ledarskap och mycket annat. Flerårigt arbete Centralstyrelsen (CS) vill nå alla medlemmar med denna dialog via delföreningar och andra förbundsorgan. Det är ett flerårigt arbete, men under 1999 skall dock alla medlemmar ha fått information via medlemsbrev, medlemstidningar etc. I början av år 2001 bör minst 60 procent av medlemmarna ha deltagit i en strukturerad diskussion om framtiden. Förhoppningarna är dels att medlemmarna skall få inspiration att ta initiativ till förändringar på den egna arbetsplatsen, dels att CS skall få underlag för diskussioner med regering och riksdag, politiska partier, Landstingsförbundet, enskilda landsting etc om nödvändiga förbättringar i vårdens inriktning och organisation. Förhandlingar och avtal På förhandlingsfronten framhålls bl a att det kan finnas anledning att överväga
att utveckla samarbetet med Vårdförbundet och Offentliganställdas förhandlingsråd för att stärka förbundets inflytande inom vårdområdet. Många lokala förhandlingstillfällen gör att mycket arbete måste läggas ned både lokalt och centralt på att få fram aktuell lönestatistik. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att analysera de kvinnliga respektive manliga läkarnas löneutveckling. På den privata sektorn är målet att träffa ett nytt kollektivavtal med Privatvårdens Arbetsgivarförbund (PVA) för läkare vid företagshälsovårdscentraler m m. Liksom tidigare skall lönebildningen ske lokalt och Läkarförbundet ha lokal konflikträtt, det senare unikt i svensk arbetsmarknad. Nästa centrala avtalsrörelse skall äga rum år 2001. Förberedelserna för denna inkluderar bl a en yrkanderemiss till delföreningarna. CS förutser en ökning av antalet vårdproducenter i framtiden och betonar att detta ställer nya krav på förbundets förhandlingsorganisation såväl centralt som lokalt. Nya arbetsgivare
leder till fler nya kollektivavtal. Arbetsliv Negativa signaler om läkares arbetsmiljö kräver insatser av förbundets Arbetslivsgrupp (ALG), som också skall hantera jämställdhetsfrågorna. En av uppgifterna är att ta fram en vägledning för hantering av psykiska och sociala arbetsmiljöfaktorer. Efter utvärdering i år är det tänkt att projektet Kollegialt Nätverk skall kunna ingå i den ordinarie verksamheten. En långsiktig ambition är att det kollegiala stödet skall bli en självklarhet på alla arbetsplatser. På området arbetsrätt kan nämnas att år 2000 träder vikariatsregeln i LAS i kraft som innebär automatisk tillsvidareanställning efter tre års vikariat under en femårsperiod. Kvalifikationstiden började löpa redan 1997, så regeln kan beröra många redan från starten. Etik- och ansvarsrådet vill fördjupa relationerna med Socialstyrelsens regionala enheter. Kontakter planeras också med HSAN, Statens medicinsketiska råd m fl. En sammanställning av Treårig verksamhetsplan »Framtidens
läkare» huvuduppgift i Läkarförbundets arbetsplanering Läkarförbundsnytt Läkarförbundets »sajt» på Internet skall struktureras om och utvecklas för att bl a öka interaktiviteten till medlemmarna.etiska dokument är på gång, och bl a skall även förbundets marknadsföringsregler ses över. Arbetsmarknad Behovet av att bevaka läkararbetsmarknaden väntas öka. För att möta bristen på specialistläkare har CS under hela 1990-talet arbetat för att landstingen skall inrätta tillräckligt många STanställningar. Det har bl a lett till ny tvingande lagstiftning och ett nationellt planeringsstöd. Ytterligare insatser behövs dock enligt CS bedömning. På arbetsmarknadsområdet kan också nämnas att Läkarförbundets och Läkaresällskapets arbetsgrupp för att bistå invandrade läkare snart skall presentera sina förslag i ett program. Detta skall remissbehandlas i höst och därefter tas i bruk. En ny prognos över tillgång och efterfrågan på den nordiska läkararbetsmarknaden fram till år 2015 planeras bli klar
nästa vår. Utbildning och forskning På grundutbildningsområdet har flera fakulteter påbörjat förändringar av utbildningsplanerna. Denna utveckling blir viktig att följa för förbundet, liksom frågan om dimensioneringen av läkarutbildningen. En ökad antagning kan hota utbildningens kvalitet, och förutsätter också en kraftig utökning av kapaciteten under AT och ST. När det gäller AT fortsätter förbundets satsning på studierektorer, bl a genom årliga konferenser. Vidare planeras en studierektorslänk för fortlöpande informationsutbyte på förbundets hemsida. CS vill också verka för att högskolans AT-prov bättre samordnas med målbeskrivningens innehåll. CS överväger vidare en fortlöpande utvärdering av AT, kanske i former liknande Spurinspektionerna. Handledningen under ST kommer att uppmärksammas särskilt. En ny upplaga av utbildningsböckerna för ST planeras (över 10 000 har redan levererats) varvid innehållet skall ses över. Nedrustningen av SK-kurserna oroar CS som menar att verksamheten
borde knytas närmare läkarnas egna organisationer. Diskussioner pågår därför om att starta ett institut för läkares vidare- och fortbildning. En rad aktiviteter planeras på fortbildningsområdet. Arbetet med att implementera det forskningspolitiska programmet skall intensifieras sedan en arbetsgrupp tagit fram en handbok för detta långsiktiga projekt. Sjukvårdspolitik för mångfald Läkarförbundet har som mål att försöka bryta landstingens sjukvårdsmonopol. I en friare organisation, med en mångfald vårdproducenter, skulle det professionella inflytandet bli tydligare och starkare. Sjukvården skulle lättare kunna byggas på läkarnas kunskap och utifrån patienternas behov. Syftet är inte att upprätta ett privat vårdmonopol utan snarare att stimulera mångfalden för patienterna, för de anställdas och för skattebetalarnas bästa. I verksamhetsplanen redogörs närmare för hur detta mångfaldsprojekt skall läggas upp det närmaste året med aktiviteter riktade både till politiker, tjänstemän
och medlemskåren. Bl a kommer CS att sammanställa ett förslag till hur AT och ST kan bedrivas i en sjukvård med flera alternativa vårdproducenter. Den 1 juli inrättas det centrala planeringsstödet (CPS), och CS deltar i överläggningar med Socialstyrelsen om den definitiva utformningen, och ser det som väsentligt att också ingå i ledningsgruppen. Projektet »100 steg för en bättre sjukvård» i samarbete med Landstingsoch Vårdförbundet skall förhoppningsvis intensifieras. Parterna skall arrangera en konferens i Ystad i höst. Medicinska kvalitetsrådet (MKR) planerar att presentera en kartläggning av alla specialitetsföreningars kvalitetsarbete. En särskild satsning görs i år inom ortopedin. MKR siktar på att under de kommande åren successivt utveckla administrationen till ett fullt utbyggt kanslistöd. Läkemedelsfrågor CS kommer i höst att fastställa ett samlat läkemedelsprogram för förbundet. Förhoppningen är att en samlad policy skall ge stadga åt förbundets och medlemmarnas agerande
och öka aktiviteten i den läkemedelspolitiska debatten, bl a i de lokala läkemedelskommittéerna som kommer att få ökad betydelse. Förbundet kommer under planperioden att få ta ställning till flera konkreta frågor, t ex Socialstyrelsens utredning med syfte att ge förskrivningsrätt till fler sjuksköterskegrupper. Med SoS diskuteras också dels ett eventuellt nytt hälsodataregister över läkemedelskonsumtionen, dels en registrering av förskrivningsorsak. En ny receptblankett är också på gång vid Läkemedelsverket. Kraven på läkarna som förskrivare kan förväntas öka och framtvinga principiella ställningstaganden. Konflikterna mellan medicinska och ekonomiska realiteter blir allt tydligare, framhåller CS. Våldet i samhället CS avser att i ett pilotprojekt i år, tillsammans med lokalföreningen och intresserade läkare i ett landsting, föra ut kunskaper om våldets orsaker och om omhändertagande av våldsoffer. Målgrupper är i första hand grundskolans lärare samt läkare och övrig sjukvårdspersonal.
Vissa avsnitt av boken »Läkare om våld» kommer att bearbetas journalistiskt, dels för att användas i projektet, dels för publicering i opinionsbildande syfte. Även presseminarier planeras, liksom särskilda informationsinsatser mot grupper som berörs av frågan i sin yrkesutövning. Internationell verksamhet I verksamhetsplanen redogörs för förbundets engagemang i en lång rad internationella läkarorganisationer. På global nivå är givetvis World Medical Association (WMA) av särskild betydelse. Bl a planeras en revidering av 2576 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 96 ? NR 21 ? 1999 Läkarförbundsnytt FOTO: LARS- OLOF NIHLÉN Satsningen på utbildningsböcker för ST har blivit en succé, och en nytryckning måste nu göras.Helsingforsdeklarationen samt deklarationer om telemedicin. Bland de europeiska organisationer förbundet medverkar i kan nämnas Comité Permanent (CP), vars arbete är av betydelse för att hitta samstämmighet i en rad frågor visavis de politiska organen inom EU. Förbundets engagemang
i Hälsooch sjukvårdens Östeuropakommitté (ÖEK) förutses fortsätta. Information CS avser att utforma en informationspolicy som beskriver hur informationsarbetet bedrivs, internt och externt, samt vilken ansvarsfördelning som gäller. Tanken är bl a att stärka identiteten och förbättra imagen hos hela läkarkåren. Kommande IT-satsningar skall präglas av ökad närhet och ökad service för delföreningar och medlemmar, med tonvikten lagd på interaktiv kommunikation. Detta gäller såväl den fackliga som medicinskt professionella verksamheten. Hemsidan skall utvecklas och omstruktureras. Det måste bli enklare att göra kontinuerliga ändringar. En tanke är att bygga upp hemsidan kring sakområden, t ex arbetsliv, förhandlingsfrågor och medlemsförmåner. Förstasidan skall ges ökad aktualitet. En arbetsgrupp ges i uppdrag att förbättra avtalsinformationen i samband med avtalsrörelsen år 2001, bl a via Internet. Inför förhandlingarna planeras även en undersökning av medlemsopinionen.
Läkartidningen kommer att utveckla sin förbundsbevakning. På informationsområdet framhålls också vikten av goda relationer med alla parter inom hälso- och sjukvården samt med press, radio och TV. Till årets riksstämma planeras ett gemensamt »läkartorg» för Läkarförbundet, Läkartidningen, SalusAnsvar samt yrkesföreningarna. Läkartidningen Den publicistiska nydaningen av Läkartidningen i form av ett ökat inslag av krönikor, fördjupad temadebatt, nyhetsanalyser och insiktsreportage kommer att bevaras och fullföljas. En ytterligare fördjupning av tidningens medicinska och vetenskapliga innehåll planeras. Den opinionsbildande rollen betonas också, särskilt när det gäller kärnfrågor kring läkares arbete och arbetsvillkor. I samband med att Läkartidningens medicinska huvudredaktör går i pension kommer en läkare/medicinsk forskare att anställas som medicinsk chefredaktör. Den andre chefredaktören svarar för journalistiskt innehåll, produktion och administration. Det stora intresset för Läkartidningens
Internetsatsning motiverar en successiv utbyggnad och ökad interaktivitet. Bl a planeras ett digitalt arkiv med fulltext av samtliga artiklar fr o m 1996 samt utveckling av kongresskalendern. Medlemsrekrytering Förbundet har som mål att organisera minst 95 procent av läkarna i Sverige. Nettoökningen av medlemmar har sjunkit de senaste åren, varför CS bedömer det angeläget att intensifiera rekryteringen. Förbundets hemsida och elektronisk post skall utnyttjas mera för att informera om nyttan av medlemskap. MSF och SYLF kommer att förstärka sina rekryteringsinsatser. Medlemsservicen kommer att förbättras, bl a genom förändringar i telefonväxeln och möjlighet att boka fritidshus och gästrum via Internet. Ett mål är att utöka antalet medlemsförmåner såsom medlemslån och rabatter på bilar och sakförsäkringar. Ett ID-kort för medlemmar planeras att ges ut under 1999. Facklig utbildning Utbildningen för fackliga förtroendemän har strukturerats om för att anpassas till
respektive uppdrag. Både baskurser och fortsättningskurser kommer att anordnas. Vidare kommer temadagar att hållas tre gånger per år. Arbetslivskurser planeras bli årligen återkommande. Förbundskansliet Ett arbete har inletts med att se över kansliets verksamhet. Den befintliga löpande verksamheten skall studeras för att utröna om kansliet gör rätt saker med riktiga prioriteringar. Resultaten kommer att vävas samman med CS verksamhetsplan för åren 2000-2002. ? LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 96 ? NR 21 ? 1999 2577 Läkarförbundsnytt Läkarförbundet tillstyrker utbildningsdepartementets förslag om att inrätta en 3-årig direktutbildning som leder till legitimation som röntgensjuksköterska. Förbundet stöder sig i frågan på ett remissyttrande från Svenska radiologförbundet. Där betonas att förslaget är helt i linje med Radiologförbundets strävanden och förslag de senaste åren. Bakgrunden är att behovet av nya röntgensjuksköterskor i landet är mycket stort. Den specialistutbildning för allmänsjuksköterskor inom diagnostisk radiologi som finns har lockat få sökande, och många kurser har fått ställas in. Specialistutbildningen har haft runt 20 elever per år. Några utbildningsanordnare har anordnat direktutbildning, som har haft 65-75 elever per år. Då det årliga behovet av nya röntgensjuksköterskor beräknas till 100-150 per år anser Radiologförbundet att direktutbildningen borde permanentas och byggas ut. Bra specialisering Radiologförbundet pekar på Socialstyrelsens beslut att bryta ut radiologiska specialiteter till en egen subgruppering inom läkarspecialiteterna. Det är därför helt i enlighet med denna indelning på läkarsidan att införa motsvarande på sjuksköterskesidan. – Vi vill också betona vikten av att ha en särskild utbildning där speciell kompetens i patient- och personalstrålskydd och medicinsk hantering av radioaktiva ämnen bevaras och bevakas, skriver Svenska radiologförbundet. Man hänvisar också till det intresse som från utlandet riktats mot den svenska
direktutbildningen. En legitimerad röntgensjuksköterskas dubbla kompetens ger en rationell drift av verksamheten, till skillnad från länder där ofta både röntgentekniker och sjuksköterska måste vara närvarande vid en undersökning. Professionen själv När det gäller utformningen av utbildningen till röntgensjuksköterska och förslag till målbeskrivning anser Radiologförbundet att detta bör åligga röntgensjuksköterskeprofessionen själv, genom t ex Riksföreningen för medicinsk radiologi samt högskolorna som ger direktutbildningen. Förbundet tillägger att det även efter den 3-åriga direktutbildningen finns ett stort behov av påbyggnadsutbildning. Det gäller specialområden som datortomografi, magnetisk resonanstomografi, nuklearmedicin, ultraljud etc. ? Förbundet tillstyrker utbildning för legitimerad röntgensköterska Uno Käärik redaktör tel 08-790 34 87 Layout: Lars-Olof Nihlén tel 08-790 34 65
