Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Är
studentbetyg eller motsvarande verkligen det bästa instrumentet för att välja ut goda » råämnen » till blivande läkare ?Antagningsformerna för läkarutbildningen har ifrågasatts eftersom arbete med patienter ställer stora krav inte bara på läkarens faktakunskaper utan också på hans/hennes förmåga till kommunikation , empati och psykologisk lyhördhet .Dessa frågor , liksom ett ökande antal avhopp från läkarstudierna , motiverade Karolinska institutet att pröva studenternas motivation och lämplighet för läkarutbildning i en särskild antagningsgrupp .Kandidaterna togs ut genom särskilda prov och intervjuer ( PIL ) ;gruppen utgjorde cirka två tredjedelar av antagna sökande .Utvärderingen visar att dessa studenter av sina kliniska lärare bedömdes som bättre än övriga kvotgrupper .Till vårterminen 1992 introducerades den prov- och intervjubaserade antagningen till läkarutbildningen ( PIL ) vid Karolinska institutet ( KI ) .Till och med vårterminen 1997 har 566 studenter antagits via prov och
intervju .Antagningsprocessen pågår under cirka två månader höst och vår .Urvalet sker i tre steg : ett genomfört högskoleprov , ett skriftligt prov för de ca 200 som har bäst resultat på högskoleprovet samt intervjuer .Till intervjuerna kallas ungefär dubbelt så många som slutligen skall antas .Det skriftliga provetProvet består av en uppsats , en levnadsbeskrivning och en motivering till varför den sökande vill gå läkarutbildningen och varför han/hon vill bli läkare .Provet bedöms av två läkare/lärare vid KI .Baserat på dessa resultat väljer antagningskommittén ut vilka sökande som skall gå vidare till intervju .IntervjunIntervjun är av psykometrisk art , dvs strukturerad kring klart definierade kriterier .Denna modell ställer stora krav på intervjuarens kompetens .Intervjuande psykologer är i allmänhet legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet av kliniskt arbete , urval och personlighetsdiagnostik .Alla har arbetat med läkarutbildning och/eller inom kroppssjukvård .De läkare/lärare
som medverkar vid intervjuerna har genomgått utbildning i den speciella metodik och skattning som används .Psykologer och lärare har utfört intervjuerna separat med varje sökande .Intervjuerna har vardera varat i ca 50 minuter , varefter intervjuarna har skattat den sökandes lämplighet som läkare i en 7-gradig skala med hjälp av delvariabler .De senaste åren har intervjuarparen diskuterat och samrått om sina skattningar .Den slutliga antagningenVarje antagningsomgång avslutas med ett möte där lärare , psykologer och antagningskommitté deltar .Vid dessa möten diskuteras alla sökande som vid intervjuerna med läkare/lärare respektive psykolog fått en bedömningsskillnad på mer än 2 på en 7-gradig skala samt sökande som ej bedömts som lämpliga för antagning .Dessa diskussioner förs främst för att vidareutveckla och förfina processen [ 1 ] .Utvärderingens syfteSyftet med den nu genomförda utvärderingen är att undersöka om KI uppnått de uppställda målen för PIL : att anta lämpliga studenter
för läkaryrket samt minska studieavbrotten .METODEn planeringsgrupp utarbetade under våren 1996 former för hur den kliniska färdigheten hos de PIL-antagna jämfört med antagna på högskoleprov och betyg skulle utvärderas .Utvärderingen skulle göras under hösten 1996 .Då gick de först antagna PIL-studenterna termin 10 .För att få ett tillförlitligt underlag för skattningen utvaldes de längre kurserna : medicinkursen termin 6-7 ( 25 veckor ) , psykiatrikursen termin 9 ( 8 veckor ) och neurologikursen termin 10 ( 6 veckor ) .Vi har valt att dela in kvotgrupperna enligt följande : studenter som antagits via betyg från gymnasiet ( n=161 ) ;PIL( n=135 ) ;högskoleprov ( med eller utan arbetslivserfarenhet , n=80 ) ;läkarutbildning med forskningsinriktning ( LÄFO , n=12 ) ;övriga antagna ( n=100 ) .LÄFO-studenterna är en liten grupp på tolv personer , som antas på basis av forskningsintresse , skriftliga prov och intervjuer .KI anser att det är av stort intresse att följa upp dessa i denna utvärdering
, trots gruppens ringa storlek .Gruppen » övriga antagna » är en heterogen grupp som domineras av 30 studenter med utländska betyg .Information till studenternaVarje student meddelades brevledes tidigt under terminen om utvärderingen .Det betonades att det var antagningsformerna som skulle utvärderas , inte studenterna .Dessutom fick de som antagits via PIL besked om att deras skattningar skulle jämföras med den intervjuskattning de fått vid antagningstillfället ; detta för att ge lärare och psykologer feedback på stort nedlagt arbete och för att kunna förändra-förbättra -förfina PIL-antagningen .Lärarnas bedömningSkattningsschema och manual .Psykologer med lång erfarenhet av KIs PIL-antagning svarade för utformning och utveckling av manual och skattningsskala samt för utbildning av de kliniska lärarna .De delvariabler som skattas är kunskap , handlingskraft , ansvar och omdöme , verbal/emotionell patientkontakt samt praktisk/manuell färdighet , samarbetsförmåga och intresse/motivation/närvaro
.Dessa delvariabler skattas på en 5-gradig skala .Skattningen av global klinisk lämplighet , som grundas på dessa delvariabler , görs däremot på en 7-gradig skala , så att bedömaren tvingas överväga de olika delvariablernas tyngd vid helhetsbedömningen .Den globala skattningen av klinisk lämplighet under termin 6 , 9 och 10 ger möjlighet till jämförelse med den skattning av lämplighet för läkaryrket som gjordes av intervjuarna vid den ursprungliga antagningen .Psykologerna svarade för att utbildning i skattningsförfarandet genomfördes vid de olika sjukhus i Stockholm som ger utbildning i medicin , neurologi och psykiatri .Studierektorer och handledare/lärare deltog .Studierektorerna har ansvarat för att varje student har skattats antingen av honom/henne själv , klinisk lärare , tutor eller i grupp .Skattning har gjorts i samband med kursslut .Läraren har fått uppge den skattades namn , men har inte fått uppgift om i vilken kvotgrupp studenten är antagen .Bedömningen
och enkätsvaren har avidentifierats när kvotgruppen har noterats vid sammanställningen .Studenternas bedömningarSjälvskattning .Självskattningsformuläret omfattar motivation för studierna , trivsel i kamratgruppen och inställning till kommande arbete som läkare .Självskattningen bestod av sex frågor med tre till fem svarsalternativ .På motivationsskattningen har studenterna fått uppge sina namn , eftersom det inte alltid står klart för studenten själv inom vilken kvot hon/han har antagits .När kvotgruppen har noterats har studenternas namn tagits bort .Kamratskattning .Internationellt har kamratskattning länge använts vid bedömning av klinisk lämplighet [ 2 ] .Varje student uppmanades att identifiera de kurskamrater som han/hon kände väl .Bland dessa skulle han/hon ange de tre personer som man i första , andra och tredje hand skulle vända sig till om man själv var sjuk och kamraten var färdig läkare .Denna skattning gjorde studenterna utan att avslöja sina namn .Teoretiska prov och studieavbrottTentamenspoäng
för de aktuella kurserna har registrerats .Aktuell statistik för studieavbrott har registrerats .RESULTATSvarsfrekvensen för lärarnas skattning av klinisk lämplighet ligger på mellan 80 och 98 procent i de olika kurserna .DelvariablerDen kliniska färdighetens skattningsschema består av sju delvariabler som bedöms på en 5-gradig skala .Lärarna uppmanades att bedöma studenterna efter följande skala :1 = förbättring nödvändig ;2 = förbättring önskvärd ;3 = tillfredsställande ;4 = bra ;5 = utmärkt .Endast i fyra fall har bedömningen » förbättring nödvändig » förekommit i hela materialet .I samtliga delvariabler har de PIL-antagna uppnått de bästa resultaten , dvs de har fått största procentandel 4:or och 5:or .Vid en summering av alla delvariabler i hela materialet har » förbättring önskvärd » noterats i 76 fall .I tre fall gällde detta studenter i PIL-gruppen .Den globala skattningenLärarna bedömde studenterna enligt följande skala :1 = mycket olämplig ;2 = olämplig
;3 = mindre lämplig ;4 = acceptabel ;5 = lämplig ;6 = mycket lämplig ;7 = utomordentligt lämplig .Totalt har 434 studenter bedömts av sina lärare .De PIL-antagna visar en större andel ( 94 procent ) » lämpliga » ,» mycket lämpliga » och » utomordentligt lämpliga » .I andra kvotgrupper anses mellan 86 och 73 procent höra till dessa grupper .I hela gruppen ( 434 ) har 16 studenter bedömts som » mindre lämpliga » eller » olämpliga » vid skattningstillfället .Endast en person har definierats som » mindre lämplig » i PIL-gruppen ( Figur 1 ) .Studenternas skattningEnligt kurslistorna vid terminens början borde 159 studenter gå medicinkursen , 163 psykiatrikursen och 169 neurologikursen .Svarsfrekvensen varierar mellan 90 procent ( termin 10 ) och 65 procent ( termin 6 ) .Kamratskattningarna ( svarsfrekvens 76 procent ) och självskattningarna ( svarsfrekvens 78 procent ) inlämnades i var sitt slutet kuvert , eftersom studenten uppgav sitt namn på självskattningen men var anonym på kamratskattningen
.Det visade sig att det fanns ett visst motstånd mot kamratskattningarna bland studenterna , vilket avspeglas i lägre svarsfrekvens i vissa grupper .KamratskattningPå frågan » Till vem skulle du gå om du blev sjuk ?» valde 23 procent någon PIL-antagen , 22 procent en högskoleprovs-/LÄFO-student , 20 procent betygsantagna och 15 procent någon i gruppen » övriga » .SjälvskattningResultaten visar att de flesta är nöjda med sitt val av utbildning .Studenterna i PIL-gruppen skiljer sig från dem i övriga grupper genom att de nästan aldrig har övervägt att avbryta studierna för gott .De har också haft en mer realistisk bild av läkaryrket .TentamensresultatTentamensresultaten visar att medelvärdena på tentamenspoängen ligger på ungefär samma nivå för betygs- , PIL-och högskoleprovsgrupperna medan » övriga » -gruppen avviker negativt .StudieavbrottTretton studenter har avbrutit sina studier .Alla avbrott är gjorda före preklinisk tentamen , dvs inom de två första åren .Dessa studenter
har uteblivit från studierna och avskrivits från KI .Ingen av dessa studenter har antagits via PIL .JämförelseEn jämförelse mellan PIL-gruppens resultat på den globala skattningen vid antagningstillfället och vid denna utvärdering visar att sju personer av 116 vid utvärderingen har fått bedömningen3 eller 4 ;av dessa har endast en bedömts som mindre lämplig .Jämförelsen visar att de båda bedömningarna i 84 procent av skattningarna ligger inom 1,5 skalsteg ( Tabell I ) .Figur 1 .Skattning av klinisk lämplighet ;en jämförelse mellan de granskade grupperna .Tabell I. Jämförelse avseende PIL-studenterna mellan skattningarna vid antagningen och vid utvärderingen .Markerade fält = antal studenter som över-/underskattats med 1,5 steg eller mer [ 19 st ) .DISKUSSIONFörsöket med en ny antagningsform för en del av dem som antas till läkarutbildningen på KI har motiverats av en önskan att pröva ett förfarande där de sökandes personliga förutsättningar för läkarstudierna och läkaryrket belyses .Den
uppföljning som tidigare gjorts av de PIL-antagna har begränsats till resultat i de teoretiska studierna , antal resttentamina och studieuppehåll [ 3 , 4 ] .Tentamensresultat kan vara ett bra mått på intellektuell förmåga , studielämplighet och motivation , men det utgör endast en delvariabel i den globala skattningen av klinisk lämplighet .För att få en validering av PIL-antagningen är det därför väsentligt att även genomföra en utvärdering av studenterna i detta avseende .Delar av detta övergripande begrepp , » global klinisk lämplighet » , utgörs av bl a praktisk tillämpning av teoretisk kunskap , ansvar och omdöme , patientkontakt och samarbetsförmåga .De kliniska lärarna , som har nästan daglig kontakt med studenterna under de kliniska kurserna , bör vara de som bäst är skickade att ge ett omdöme om sådana färdigheter .Genom att olika antagningsmetoder samtidigt har använts har vi haft möjlighet att jämföra dessa vid den nu genomförda utvärderingen under terminerna 6 , 9 och 10
.Fungerade uppläggningen ?Många lärare har deltagit i skattningarna .Utbildningen för lärarna inför skattningen har varit endast två timmar per lärargrupp , en kort tid med tanke på de komplicerade variablerna .Mot detta kan ställas lärarnas erfarenhet av läkarstuderande och undervisning i kliniska färdigheter .Den höga svarsfrekvensen , som kan ses som ett uttryck för lärarnas motivation att genomföra utvärderingen , gör att de i studien ingående studenterna är representativa för de grupper som studerats .Vid en jämförelse mellan de aktuella skattningarna och skattningarna vid antagningen noteras att 84 procent ligger inom 1,5 skalsteg från varandra , trots att en så lång tidsperiod som tre till fem år skiljer skattningarna .Av de 434 studenter som ingår i uppföljningen har tre personer bedömts som olämpliga , 13 som mindre lämpliga .Dessa låga siffror kan vara sanna , men de kan också antyda en motvilja hos lärarna att göra låga skattningar .Det senare skulle stämma med erfarenheterna
från de första intervjuomgångarna av PIL .Psykologerna använde sig redan av hela skalan , medan lärarna då använde endast den övre halvan .Eller kan det vara så , att få olämpliga antas – oberoende av antagningsform och kvotgrupp – till en utbildning som är så krävande vad gäller både intellektuella och emotionella resurser ?När det gäller kamrat- och självskattning ligger svarsfrekvensen på en lägre nivå .Dock får ändå svarsfrekvensen anses tillfredsställande för denna typ av enkät .Vad säger resultaten ?PIL-gruppen har i jämförelse med övriga kvotgrupper de högsta skattningarna i varje delvariabel samt i den globala skattningen av klinisk lämplighet .Gruppen » övriga » utmärker sig negativt , men denna heterogena grupp är svårbedömd , då en rad olika meriter har använts för antagningen till gruppen .En statistisk jämförelse mellan grupperna låter sig inte göras i denna form av undersökning av ett totalmaterial .Vid liknande antagningar till högskoleutbildning har man ibland diskuterat
målsättningen : gäller det att sortera bort de olämpliga eller att välja ut de bäst lämpade ?Det senare har gällt vid läkarutbildningen vid KI , men resultaten från utvärderingen tyder på att båda målen kan sägas ha uppfyllts .PIL-gruppen hävdar sig mycket bra i läkar-/lärarskattningen och bidrar med endast en student till gruppen » mindre lämplig » , och ingen PIL-student har ansetts olämplig vid termin 6 , 9 och 10 .En annan fråga som ställts är huruvida PIL-antagningen gynnar sökande från speciella socialgrupper ( t ex läkarbarn ) .En tidigare analys av PIL-gruppen i jämförelse med betygs- och högskolepoänggruppen visar ingen skillnad i social rekrytering mellan PIL- och övriga grupper [ 5 ] .När det gäller tentamensprestationer lyckas PIL-gruppen lika bra som betygsgruppen , trots att medelbetyget från gymnasiet för PIL-gruppen ligger på ett genomsnitt omkring 4,0 jämfört med 4,8-5,0 för dem som togs in via studentbetyg .PIL-antagningen har uppenbarligen gett inträde till läkarstudier
för en grupp studenter som vid utvärderingen visat sig vara mycket lämpliga för yrket , men som inte skulle ha hävdat sig vid konventionell antagning via betyg .Detta uppfattas som en väsentlig vinst med PIL-antagningen ( Figur 2 ) .En viktig del av intervjubedömningen har gällt motivationen för och förväntningarna på läkaryrket .Det visar sig i resultaten att ingen i PIL-gruppen har avbrutit sina studier för gott , vilket tyder på en hög motivation .Studenterna i PIL-gruppen har dessutom en bild av läkaryrket som i högre grad än i övriga grupper stämmer med den bild de hade när de sökte utbildningen .En bidragande orsak till den höga motivationen kan vara att studenterna har känt en trygghet i att ha blivit utvalda som lämpliga för läkarutbildningen och läkaryrket .Flera läkare/lärare och studenter som deltagit i utvärderingen under det kliniska stadiet har vittnat om att den systematiska bedömningen av studenterna har satt fingret på att metoderna för att bedöma utbildningen
i kliniska färdigheter ofta är bristfälliga .En fortlöpande utvärdering i liknande former , med regelbunden återkoppling till studenten själv , kan bidra till att förbättra läkarutbildningen .Skriftligt prov och intervju som urvalsmetod i framtidenDet nya betygssystemet i gymnasierna kan betyda att betygen kommer att bli ett grövre mått för urval .Särskilt när det gäller yrken där man arbetar i nära kontakt med människor i utsatta lägen krävs inte bara intellektuell kapacitet utan också social kompetens och lyhördhet för andra människors känslor , självkännedom och personlig mognad .En bedömning av denna kompetens bör därför vara en oundgänglig del vid antagningen till utbildningar i dessa yrken .Resultaten från den aktuella utvärderingen visar att den typ av prov och intervju som använts vid uttagningen har lyckats väl med att förutsäga klinisk lämplighet där dessa egenskaper ingår .Intervjuformen förutsätter en hög kompetens hos intervjuaren .Det gäller i intervjun att skapa ett tillitsfullt
klimat , att fånga in information på många olika nivåer från den intervjuade , att tolka denna information samt att slutligen göra en tillförlitlig skattning .Avsikten med att ha två intervjuare med olika inriktning – läkaren/läraren med sin kunskap om utbildningskrav och yrkesmiljö och psykologen med kunskap om personlighetsbedömning – har varit att bredda bedömningsunderlaget i intervjuerna .För att kunna utvärdera metoden krävs därför att man noga definierar syfte , utformning och – inte minst – kompetens hos intervjuaren .En rad författare har behandlat antagningsformer för tillträde till läkarutbildning [ 6-10 ] .Betydligt färre har gjort försök att utvärdera antagningen i det kliniska skedet av utbildningen [ 11 ] eller i praktiskt arbete som läkare [ 12 ] .Dessa utvärderingar är begränsade till att bedöma olika delvariabler inom en och samma antagningsprocedur ; i regel har betyg från skola eller college vägts in i intervjuarens bedömning av lämplighet .Den parallella
antagningen i olika kvotgrupper som används vid KI och vid vissa andra medicinska högskolor i Sverige ger unika möjligheter att jämföra den kliniska lämpligheten hos studenterna ( eller de färdiga läkarna ) med hänsyn till hur de antagits till läkarutbildningen .Den jämförelse som här beskrivits förefaller vara den första i sitt slag .En slutgiltig värdering av urvalsförfarandet kan inte göras förrän studenten prövats i läkaryrket , t ex i slutet av AT-perioden .En sådan uppföljning planeras .SLUTSATSERUtvärderingen visar att den grupp studenter som annars ej skulle ha antagits på traditionellt sätt lyckas väl med sina teoretiska och kliniska studier .Studenterna i PIL-gruppen får genomgående högre skattningar beträffande klinisk lämplighet än övriga kvotgrupper .Endast en av 116 personer i PIL-gruppen har skattats som mindre lämplig .Motivationen för studierna , trivseln i kamratgruppen samt en realistisk syn på läkarutbildningen var högre i PIL-gruppen .Ingen av studenterna i PIL-gruppen
har avbrutit sina studier .När det gäller tentamenspoäng hävdar sig PIL-gruppen väl med betygsgruppen .Vi är övertygade om att antagning via PIL är ett bra alternativ både för att ge studenten en möjlighet att tänka igenom sina framtidsplaner under antagningsprocessen och för att ge Karolinska institutet lämpliga och motiverade läkarstudenter .Figur 2 .Studentbetygsprofilen från fyra antagningsomgångar .Den är representativ för alla antagna via PIL .
