Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
En
livsnödvändighet i ett turistlänSammanfattatAmbulanshelikopter har funnits tillgänglig dygnet runt i Jämtland sedan 1980 .I detta stora glesbygdslän med omfattande turism är behovet av en sådan resurs påtagligt och den nuvarande organisationen har uppfattats fungera väl .I en prospektiv studie bedömdes värdet av de primäruppdrag som utfördes under sex månader .Bedömningen utfördes gentemot vad en insats med enbart vägambulans skulle inneburit .Studien kom att omfatta 249 patienter .En tredjedel av patienterna var från annat län .NACA-scoring visade att 40 procent av patienterna hade NACA-poäng 4 eller mer .Sjuksköterska med utbildning i anestesisjukvård utförde 98 procent av uppdragen .Bedömningen visar att mer än 90 procent av patienterna erhöll en bättre vårdkvalitet än vad insats med enbart vägambulans kunnat erbjuda .För 3 procent ( N = 8 ) blev prognosen sannolikt förbättrad och för 2 procent ( N = 6 ) var insatsen livsavgörande .Frågorna om vårdkvalitet och vårdåtgärder visade
på ett gott resultat .Behovet av en ambulanshelikopter bekräftas av denna studie .De insatser som görs i väglöst land och de rendezvous-uppdrag där ambulanshelikopter kan komma och bistå vägambulansen säkerställer länsinvånares och turisters behov av sjukvårdsinsats .Att den nuvarande organisationen med välutbildad sjuksköterska och läkare i beredskap uppnår goda resultat bekräftas också .Jämtlands län är glest befolkat – endast 2,6 invånare per kvadratkilometer , vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 19,7 .Trots att Jämtland till ytan är större än hela Danmark finns endast 131 000 bofasta personer .Vid högsäsong i fjällvärlden ökar dock folkmängden med minst 50 procent .Det faller sig naturligt att använda helikopter i sjukvården , och den första försöksverksamheten genomfördes i Jämtland redan i mitten av 1970-talet [ 1 ] .Dygnet runtberedskap med ambulanshelikopter bemannad med sjukvårdspersonal har funnits kontinuerligt sedan 1980 .Antalet uppdrag har vuxit från ca 150 per år till
över 500 .Huvuddelen av dessa är primäruppdrag , dvs transport av patienter in till länets enda sjukhus i Östersund .Antalet uppdrag 1998 framgår av Tabell I.Besättningen utgörs av en pilot , en copilot/navigatör och en sjuksköterska med vidareutbildning i anestesi- eller intensivvård .Alla sjuksköterskor som ingår i beredskapen , sex personer , har PHTLS-kompetens och påbyggnadsutbildning i katastrofmedicin .De flesta har mångårig erfarenhet av helikoptersjukvård och tre personer har varit med sedan starten för snart 20 år sedan .Omhändertagande av frakturer och andra skador , nödkoniotomi samt anbringande av intraosseös venväg tränas vid särskilda övningstillfällen .När behov antas föreligga inkallas en specialistutbildad anestesiläkare att följa med .Helikoptern som används är av typ AS 365 N ( Dauphine ) , och som reservmaskin används BO 105 CB .Tiden från larm till start , den s k anspänningstiden , är i normalfallet ca 10 minuter under dagtid och 25 minuter övrig tid på dygnet
.Transportavstånd och ungefärliga transporttider framgår av Figur 2 .En omfattande turism både sommar- och vintertid genererar ett stort antal fritidsrelaterade skador .Under vårvintern hämtas därför många patienter med rygg- , extremitets- och skalltrauma från skidanläggningar .Även under sommaren förekommer skador och sjukdomar i samband med fjällvandring och camping .Jämtland har landets äldsta befolkning , vilket medför att ett stort antal patienter insjuknar med bröstsmärtor och slaganfall .Eftersom vägavstånden är långa och vägarna dessutom har dålig bärighet under vissa tider av året används ambulanshelikoptern ofta som ett komplement till vägambulans och då även för patienter vars sjukdom eller skada inte är av livshotande natur .Tidigare forskning visar förbättrad behandlingEfter en försöksperiod med ambulanshelikopter i Jämtland i början av 1980-talet gjordes en utvärdering av 221 transporter [ 2 ] .Man farm att sjukvårdspersonalens insats var angelägen i 19 procent av fallen
, fördelaktig i 53 procent och onödig i 28 procent .Urdaneta [ 3 ] i Iowa , USA , studerade 916 helikoptertransporter av traumapatienter och fann att 14 procent var » essential » och 13 procent » helpful » .Eriksson [ 4 ] utvärderade ett försök med läkarbemannad helikopter/akutbil enligt norsk förebild , som genomfördes i Västernorrlands län .Han fann att 36 procent av patienterna fått avsevärt förbättrad behandlingskvalitet jämfört med vad en ambulanssjukvårdare hade kunnat ge , och för 2 procent av patienterna var insatsen livsavgörande .I en studie från Tromsö redovisar Hotvedt [ 5 ] en restriktiv inställning till användning av ambulanshelikopter och ifrågasätter om patienter med hjärtsjukdom överhuvudtaget bör transporteras på detta sätt .I skarp kontrast till dessa åsikter framhäver företrädare för Norsk luftambulanse det stora värdet med ambulanshelikoptrar , inte minst för hjärtpatienter [ 6 ] .Helikopterbemanningen en kontroversiell frågaI Socialstyrelsens rapport » Förslag till
inrättande av 15 ambulanshelikopterbaser i Sverige » förespråkas en bemanningsmodell som delvis har haft Östersund som förebild [ 7 ] , nämligen grundbemanning med specialistutbildad anestesisjuksköterska och läkare i beredskap .Förslaget har lett till debatt bl a i Läkartidningen [ 8-11 ] eftersom många anser att detta är en för låg ambitionsnivå och att läkare alltid borde följa med .Sista ordet torde ännu inte vara sagt i denna fråga , och vi anser att de i Sverige pågående verksamheterna med ambulanshelikopter borde granskas närmare .Syftet med denna studie är att utvärdera ambulanshelikoptern i Jämtland .Vi har därvid ägnat särskilt intresse just åt betydelsen av den medföljande sjukvårdspersonalens kompetens .Figur 2 .Avstånd från Östersund och flygtider under goda väderförhållanden .Tabell I. Antal uppdrag 1998 .METODEn prospektiv studie genomfördes under en sexmånadersperiod 1999 , 1 februari – 31 juli .Därigenom inkluderades både en vårvinter- och en högsommarperiod , under
vilka verksamheten normalt är hög .Alla primäruppdrag , definierade som när en eller flera patienter hämtades in till Östersunds sjukhus , inkluderades i studien .I de fåtal fall någon patient från en hälsocentral fick åka med som sittande patient utan att erhålla någon vård eller övervakning , exkluderades dessa .I de fall patienten hämtats i väglöst land mätte piloten upp avståndet till den närmaste punkt där vägambulans kunde ha mött .Sjuksköterskan i helikoptern fyllde i den vanliga transportjournalen samt ett formulär med uppgifter om patientens ålder , typ av uppdrag , mottagande klinik samt eventuell anestesiläkarmedverkan och i så fall vilken betydelse den hade .Utvärdering med hjälp av femgradig skalaAllvarlighetsgraden i patientens tillstånd värderades med NACA-scoring [ -National Advisory Commitee for Aer- onautics ) .Såväl sjuksköterskor som mottagande läkare på akutmottagningen gjorde oberoende av varandra , i direkt anslutning till uppdraget , en utvärdering dels av betydelsen
av helikoptern som transportmedel , dels av den medicinska insatsen .Läkarna ombads att besvara ett formulär med ett antal frågor angående de vårdåtgärder som utförts , om de var tillräckliga eller om det hade funnits behov av ytterligare åtgärder .Innan studien startade informerades såväl sjuksköterskor som läkare om vilka faktorer som borde vägas in i bedömningarna .Dessutom fanns denna information tillsammans med exempel och kommentarer tillgängliga i dikteringsrummen på akutmottagningen .Som utvärderingsinstrument användes en femgradig skala introducerad av Eriksson [ 4 ] :1 .Ingen fördel för patienten .( INGEN FÖRDEL )2 .Något förbättrad vårdkvalitet ( tid/smärtlindring/diagnos/behandling ) .( NÅGOT FÖRBÄTTRAD VÅRDKVALITET )3 .Avsevärt förbättrad vårdkvalitet ( tid/smärtlindring/diagnos/behandling ) .( AVSEVÄRT FÖRBÄTTRAD VÅRDKVALITET )4 .Med största sannolikhet förbättrad prognos eller kortare tid på intensivvårdsavdelning eller minskad risk för framtida komplikationer/framtida
men .( FÖRBÄTTRAD PRO- GNOS ) 5 .Livsavgörande insats .( LIVSAVGÖRANDE )Vid bedömningen jämfördes värdet av helikopteruppdragen i förhållande till en tänkt insats med konventionell vägambulans , vid behov kompletterad med terränggående fordon eller bårbärning .I de fall sjuksköterskan eller den mottagande läkaren använde någon av de två högsta bedömningsklasserna , FÖRBÄTTRAD PROGNOS eller LIVSAVGÖRANDE , lämnades fallet till eftergranskning och bedömning av en särskilt vidtalad specialist på den mottagande kliniken .Tabell II .Anestesiläkares medverkan som medicinsk resurs och helikoptersjuksköterskans bedömning av detta .Figur 3 .Åldersklasser och fördelning mellan länsbor och utomlänspatienter , totalt N=249 .Medelvärde 46 år .Tabell III .Sammanställning av de patienter som av eftergranskare getts bedömningen förbättrad prognos eller livsavgörande .RESULTATTotalt ingick 249 patienter i studien .Av dessa var 154 ( 62 procent ) män och 95 ( 38 procent ) kvinnor .Antalet utomlänspatienter
uppgick till 88 ( 35 procent ) .Som framgår av Figur 3 tillhörde de framför allt de lägre åldersklasserna .100 patienter ( 40 procent ) hade NACA-poäng på 4 eller mer , dvs hade risk för eller manifest svikt i vitala funktioner .Antalet uppdrag i väglöst land var 31( 12 procent ) och avståndet till närmaste plats där vägambulans kunnat möta var i genomsnitt 3 km ( medianvärde ) .I sju fall påbörjades transporten med vägambulans ( s k rendezvous-uppdrag ) .Fördelningen mellan mottagande kliniker framgår av Figur 4 .Ingen patient avled under transporten .Anestesiläkare deltog i mycket liten utsträckning .I ett fall konstaterades ( i efterhand ) att läkarmedverkan skulle ha varit värdefull ( Tabell II ) .Denna patient , som hade en livshotande traumatisk blödning , överlevde ändå och insatsen har av eftergranskare bedömts som livräddande insats beroende på helikopteranvändning ( Tabell III ) .Samtliga uppdrag utvärderades av sjuksköterskan i ambulanshelikoptern ( Figur 5 ) medan
bortfallet bland svaren från mottagande läkare var 31 procent [ 173 svar erhölls ) .Överensstämmelsen mellan helikoptersjuksköterskans och läkarnas uppfattning var god beträffande betydelsen av den medicinska insatsen .När det gäller värdet av helikoptern som transportmedel var läkarnas bedömning mer spridd över hela skattningsskalan .De ansåg att fler transporter inte innebar någon fördel för patienten , men också att helikoptern medfört förbättrad prognos eller varit livsavgörande i betydligt fler fall än vad sjuksköterskorna ansåg .De 29 fall ( 12 procent ) som av sjuksköterska och/eller läkare fått en hög bedömning ( FÖRBÄTTRAD PRO- GNOS eller LIVSAVGÖRANDE ) eftergranskades av specialistläkare inom respektive ämnesområde .Efter den oberoende bedömning som då gjordes kvarstod 14 uppdrag , varav sex LIVSAVGÖRANDE och åtta med FÖRBÄTTRAD PROGNOS ( Tabell III ) .De frågor som ställts till de mottagande läkarna om utförda vårdåtgärder och eventuellt behov av ytterligare sådana , innehöll kritiska kommentarer i tio fall .Det rörde sig om smärtlindring , behov av perifer venväg , glukosdropp till en diabetespatient samt fixation av misstänkta frakturer .Dessa fall granskades tillsammans med helikopterverksamhetens ledningsläkare , och såväl den aktuella handläggningen som verksamhetens rutiner diskuterades ingående .Inte i något fall bedömdes patienten ha kommit till skada på grund av tvivelaktiga eller uteblivna åtgärder .Utöver de 249 studerade primärtransporterna utfördes under studieperioden 43 sekundärtransporter , och vid fem tillfällen deltog man i eftersökningar efter försvunna personer .DISKUSSIONDenna prospektiva studie visar att tillgången till en ambulanshelikopter bemannad med sjukvårdspersonal har givit invånare och turister i Jämtland en bättre sjukvårdsinsats än vad vägambulans skulle ha kunnat erbjuda i över 90 procent av transporterna .Specialister från berörd klinik kunde vid eftergranskning konfirmera att sex uppdrag [ 2,4 procent ) var av livsavgörande betydelse och att insatsen i ytterligare åtta fall ( 3,2 procent ) med största sannolikhet ledde till förbättrad prognos , förkortad tid på intensivvårdsavdelningen eller minskad risk för framtida men ( Tabell III ) .Resultaten stämmer väl med tidigare utförda studier [ 2 , 3 , 4 , 6 ] .Enligt både sjuksköterskor och läkare är det tillgången till en helikopter som transportmedel , med dess snabba och skakfria transport och möjligheten att hämta patienter i väglöst land , som är den viktigaste faktorn vid det stora flertalet av transporterna .Studerar man däremot de 14 mest betydelsefulla uppdragen , bedömdes den medicinska insatsen som avgörande i elva fall och helikoptern i åtta .Det är nödvändigt att vid behov snabbt kunna få med läkare , helst specialistkompetent anestesiolog , på ett uppdrag .För att med kort varsel kunna hoppa in och göra en god insats fordras utbildning och träning i att arbeta såväl i helikopter som i fält .Detta fordrar givetvis att läkare medföljer i viss
utsträckning för att få erfarenhet och miljöträning .Bortsett från detta anser vi dock att studien visat att läkarmedverkan sällan behövs av medicinska skäl under de förhållanden som gäller i vårt län .Figur 4 .Fördelning mellan mottagande kliniker , N=249 .Figur 5 .Helikoptersjuksköterskans bedömning av samtliga transporter , N=249 .Nödvändigt komplement till vägambulansDet finns också andra aspekter på användningen av ambulanshelikopter än de rent medicinska .I ett stort glesbygdslän innebär hämtningen av lättare och medelsvåra fall att perifert stationerade ambulanser kan bli kvar i närområdet och slipper långa och tidsödande transporter fram och åter till Östersunds sjukhus .Den lokala vägambulansen utgör trots allt den resurs som oftast hinner först fram till patienten och kan inleda behandling .Möjligheten att kunna kalla på helikopter när ambulansens kapacitet är otillräcklig , är å andra sidan av stort värde och i denna studie förekom sju s k rendezvous-uppdrag .Att de två
transportmedlen komplettarar varandra väl bekräftas också av att helikoptern användes 18 gånger därför att vägambulans inte fanns tillgänglig .I lika många fall utnyttjades helikopterns kapacitet att kunna transportera två patienter samtidigt .Detta sätt att använda ambulanshelikopter ger tydliga logistiska fördelar inom sjuktransportorganisationen .Det utgör säkerligen en del av förklaringen till att några uppdrag bedömdes sakna patientnytta ( Figur 5 ) .Sammantaget ger studien en bild av att ambulanshelikoptern i Jämtland utgör ett väl fungerande och nödvändigt komplement till vägambulansen , inte bara genom att möjliggöra snabba insatser i väglöst land .När det gäller sjukvårdspersonalens kompetens anser vi att Östersundsmodellen , dvs välutbildad sjuksköterska i ordinarie besättning och läkare i beredskap , är tillräcklig för att bedriva en verksamhet med hög kvalitet i omhändertagandet och goda resultat .
