Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
506
LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 97 ? NR 5 ? 2000 s KORRESPONDENS KORRESPONDENS KO Inför sekelskiftet publicerade Läkartidningen tre tillbakablickande artiklar där transplantationskirurgin omnämnts bland 1900-talets banbrytande medicinska nyheter [1-3]. Dessutom publicerade man i årets sista nummer en artikel av professor Bengt Lindskog, med titeln »Transplantationerna blev 1900talets största kirurgiska bedrift» [4]. Njurtransplantationerna Medicinhistorikern Lindskog börjar med Alex Carrels vetenskapliga arbeten från början av 1900-talet där han introducerade tekniken för kärlsutur och beskrev organstransplantationer på hund. Lindskog fortsätter med de enstaka, misslyckade försöken till njurtransplantationer på människa som gjordes på 1930- och 1940-talet. Han beskriver därefter verksamheten i Boston på 1950och 1960-talet, där Joseph Murray och medarbetare för första gången visade att man kan uppnå långtidsfunktion efter njurtransplantation mellan enäggstvillingar. Några år senare visade
samma grupp att allogena njurar kunde fås att fungera om patienten behandlas med det immunosuppressiva medlet azatioprin. Prednisolon och cyklosporin Lindskog skriver sedan »efter 1 års allmänt opererande närmade man sig 80 procent lyckade resultat, nekronjurar gav 65 procent». Detta är inte riktigt, det tog många år innan sådana goda resultat uppnåddes. Under tiden hade två mycket viktiga framsteg gjorts. Sålunda hade man i slutet av 1960-talet funnit att avstötningsreaktionen kunde behandlas framgångsrikt med prednisolon i höga doser, tidigare hade man trott att denna immunologiska process var irreversibel. Nästa genombrott var det nya immunsuppressiva läkemedlet cyclosporin som blev tillgängligt i slutet av 1970-talet. Dessa två avgörande framsteg, som inte nämns av Lindskog, är förknippade med två av transplantationskirurgins stora förgrundsgestalter, Thomas Starzl i USA och Roy Calne i England. Hjärt- och levertransplantationer Först under 1980-talet blev njurtransplantation
en etablerad och framAngående historieskrivning, inlägg I: Transplantationernas historia – ofullständigt berättad gångsrik behandlingsmetod. Parallellt med detta förbättrades resultaten vid hjärt- och levertransplantation, och snart kunde även dessa organ transplanteras med goda resultat. Beträffande den tidiga utvecklingen av hjärttransplantation har Lindskog rätt då han säger att man på flera håll började göra hjärttransplantationer utan att ha satt sig in i problematiken. Han överdriver dock då han skriver att »transplantationskirurgin i detta sammanhang gick flera steg bakåt». Shumway och medarbetare i Stanford och några andra grupper fortsatte med verksamheten och uppnådde undan för undan bättre resultat enligt den viktiga principen »learning by doing». Statistiken I slutet av artikeln skriver Lindskog att man gjort 5 600 lungtransplantationer i världen. Han nämner inte motsvarande siffror för de övriga organen, 450 000 njurtransplantationer, 72 000 levertransplantationer,
50 000 hjärttransplantationer och 11 000 pankreastransplantationer. Den aktuella siffran för lungtransplantationer är 8 800. Den korta beskrivningen av transplantationskirurgins utveckling i Sverige innehåller några slarvfel. Lindskog skriver att njurtransplantationer görs på Huddinge sjukhus och i Lund-Malmöregionen och glömmer att nämna Göteborg och Uppsala. Den första hjärttransplantationen i Sverige gjordes 1984, inte 1988, och hjärndödsbegreppet infördes 1988 och inte 1975. Från historisk synpunkt är de tidiga pionjärinsatserna naturligtvis avgörande och Lindskog har lyckats väl med att sammanfatta dessa. Han har lyckats mindre väl med att beskriva transplantationskirurgins väg från försöksverksamhet till etablerad sjukvård. C G Groth professor, Huddinge sjukhus Referenser 1. Haglund U. Färre men mer specialiserade kunskaper efter millennieskiftet. Läkartidningen 1999; 96: 3762. 2. Karlsson T. Penicillinet och DNA-strukturen 1990-talets viktigaste upptäckter. Läkartidningen
1999; 96: 5734. 3. Stolt CM. Många banbrytande upptäckter – men också stora felbedömningar. Läkartidningen 1999; 96: 5744. 4. Lindskog BJ. Transplantationerna blev 1900-talets kirurgiska bedrift. Läkartidningen 1999; 96: 5774. Inlägg II: Immunsuppressiva medel viktigare än vävnadstypning Det är alltid trevligt att läsa historiska tillbakablickar, och jag är väl medveten om att det krävs mycket arbete för att ta reda på korrekta uppgifter. Tyvärr har professor Lindskog inte lyckats helt ut, när det gäller att beskriva utvecklingen inom Sverige. Det är helt korrekt att Curt Franksson utförde den första njurtransplantationen 1964, men det är helt fel att verksamheten i Sverige nu bedrivs från Huddinge Transplantationernas historia var föremål för en översikt i Läkartidningen 51-52/99. Vi publicerar här två inlägg med synpunkter på historieskrivningen samt kommentar från artikelförfattaren. FOTO: MARK HARMEL/ TONY STONEANNONSANNONSLÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 97 ? NR 5 ? 2000 509
Bengt I Lindskog svarar: Mea culpa! (Mitt fel!) Historia är, liksom allt återberättande, tolkningar som får stå för den som återger. Vad skall medtagas inom en begränsad ram? Tolkningar kan dock inte förlåta direkta sakfel. Min beskrivning av det dagsaktuella läget inom transplantationskirurgin har fel som här har påpekats. Jag beklagar dem och är tacksam för att de korrigerats samt beder läsarna om ursäkt. Det som mitt i min bedrövelse över felen gläder mig är det intresse som visats. Det har givit utrymme för kompletterande åsikter om viktiga delar av händelseförloppet. Det bör uppmuntra ledande inom olika specialiteter att själva oftare ge historiska återblickar på det de upplevt och deltagit i för att ge omvärlden en fylligare bakgrund. Bengt I Lindskog professor, Hjärup tillsammans med Lund-Malmöregionen. Transplantationsenheten i Göteborg, som etablerades av en av pionjärerna inom transplantationskirurgi, nämligen professor Lars-Erik Gelin, har sedan 1967 varit den största
enheten i Sverige. Vi transplanterar årligen nästan lika många njurar som Stockholm och Uppsala gör tillsammans. Malmö deltar också i denna verksamhet, men Lund gör det inte. Dessutom har över 800 levertransplantationer och inte 600, samt mer än 8 000 njurtransplantationer utförts. En annan viktig händelse när det gäller transplantationskirurgin i stort är upptäckten av cyklosporin. Professor Lindskog har i en bisats nämnt att nya immunsuppressiva preparat introducerades. Vi som arbetar inom fältet anser emellertid att just introduktionen av nya immunsuppressiva medel har tillfört transplantationskirurgin mer än vävnadstypning och kunskap om immunologi. Michael Olausson överläkare, verksamhetschef, enheten för transplantation och leverkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Språkrådgivaren har flyttat och har nya telefontider Svenska språknämnden, till vilken Svenska Läkaresällskapets språkrådgivare Hans Nyman är utlokaliserad, har flyttat. Därför gäller tills vidare
följande adresser för era frågor och kommentarer: c/o Svenska språknämnden, Box 20057, 104 60 Stockholm Tel 08-640 19 55, fax 08-442 42 15 Epost: hans.nyman@spraknamnden.se Hans Nyman har telefontid måndagseftermiddagar från kl 13.00 samt hela tisdagar och fredagar från kl 08.30. Övriga tider: telefonsvarare. Smärtlindring efter tonsillektomi – acetylsalicylsyra hjälpte för 50 år sedan I Läkartidningen 35/99 diskuterar representanter för Svensk smärtförening i en replik till en artikel i Läkartidningen 3/99 problemet med smärtlindring efter tonsillektomi. För inte mindre än cirka 50 år sedan tonsillektomerades jag vid den då nya ÖNH-kliniken vid Karlskrona lasarett. För de postoperativa smärtorna fick jag av avdelningssköterskan en grumlig vätska, som jag fick gurgla mig med och långsamt låta rinna genom svalget i små, små klunkar. Och se, de svåra smärtorna var som bortblåsta! Vad var det för trolldryck? Jo, det var helt enkelt acetylsalicylsyretabletter uppslammade i vatten!
Ännu konstigare var att smärtorna förblev borta, så vitt jag minns rätt. Det enda sammanhang jag läst om acetylsalicylsyra för lokal smärtlindring är försök gjorda med H zosterneuralgi. Något exceptionellt handlade det om, eftersom det 50åriga minnet dök upp, när jag läste om problemet i Läkartidningen. Kanske något värt att pröva i större skala, för att få metoden utvärderad? Kajsa Hersle leg sjuksköterska, Hovås Kommentar: Behandlingen används inte idag Efter diskussion med äldre kollega på vår klinik har jag fått information om att acetylsalicylsyra upplöst i vatten eller grädde var ett ofta använt och effektivt analgetikum efter tonsillektomi. Eftersom acetylsalicylsyrapreparat påverkar trombocytaggregationen med ökad risk för postoperativ blödning har denna behandling sedan många år ej varit i bruk. Gunnar Björck leg läkare, ÖNHkliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm Tack för inlägget om ?kroniskt trötthetssyndrom? Ett tack till Tore Leonhardt för hans intressanta, nyanserade
och välskrivna inlägg om »kroniskt trötthetssyndrom» i Läkartidningen 3/00. Shorters bok [referens 6 i Leonhardts artikel] är en fantastisk exposé över hur vissa sjukdomar i hög grad är sociala konstruktioner, som doktorer skapar tillsammans med massmedier och patienter. Ulf Korman barnpsykiater, Karlshamn KORRESPONDENS KORRESPONDENS
