Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Anmälare
: Patientens samboAnmäld : Läkare vid psykiatrisk mottagningOrsak : Bristfällig kontakt med patientenHSAN 2763/99En 53-årig kvinna remitterades till psykiatrisk mottagning vid sjukhus på grund av depressiva symtom .Läkaren bedömde att det var fråga om en » egentlig depression utan suicidtankar » .Patienten ordinerades Cipramil 10 mg dagligen i fem dagar , därefter 15 mg .Dessutom ordinerades som lugnande Xanor 0,5 mg x 1-2 vid behov .Vid återbesök en månad senare hade patienten inte förbättrats , utan var fortfarande mycket ångestfull och orolig .Cipramil-dosen höjdes till 30 mg dagligen och dessutom fick hon Inderal för handtremor .Hon skulle återkomma efter ytterligare en månad , men en vecka efter besöket tog patienten tog sitt liv genom hängning .Enligt kvinnans sambo hade hon uppgivit för läkaren vid första besöket att hon ville begå självmord .Sedan medicindosen höjts hade hon försämrats med skakningar och smärta , tryck över ögonen samt nedsatt koncentrations- och koordinationsförmåga .Hon borde ha lagts in på sjukhusLäkaren säger i sin inlaga att patienten vid besöken haft mycket stark ångest samt handtremor .Hon uttryckte dessutom stor rädsla för att dö .Han hade försökt övertala patienten att läggas in på sjukhus för att kunna ge en adekvat ångestlindring .Hon avböjde detta och hon var » givetvis ej LPT-mässig » .Väntetid för återbesök var det snabbaste som gick att erbjuda under rådande omständigheter .Patienten informerades om möjligheter att ta kontakt med jourmottagningar , jourläkare och nattpatrull .Läkaren menar att det hade funnits goda möjligheter för patienten att få kontakt med psykiatrin om tillståndet förvärrats .Nämnden ansåg att eftersom patienten insjuknat i depression för första gången och inte tidigare var känd vid sjukhusets psykiatriska sektor , borde läkaren , efter det första besöket , sett till att få kontakt med henne inom en snar framtid för att få möjlighet att ordentligt testa den rätta läkemedelsdoseringen .Han borde sedan
ha sett till att kontakterna fortsatte regelbundet .Patientens sjukdom blev nu inte tillräckligt behandlad .Att i ett fall som detta överlåta åt patienten att ta kontakt vid försämring , ansåg nämnden inte vara acceptabelt .Läkaren borde också ha gjort en ordentlig suicidriskundersökning .Han ålades en varning .·