Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Kristian
Borg och Ulf Lindblom kommenterar i Läkartidningen 41/00( sidan 4634 ) vår artikel om prevalensen för kliniskt säkerställt karpaltunnelsyndrom ( Läkartidningen 14/00 , sidorna 1668-70 ) .Vår artikels kommentarer angående tidigare litteratur gällde populationsbaserade studier i vilka personerna med symtom av karpaltunnelsyndrom undersökts kliniskt och neurofysiologiskt .På detta sätt kan diagnosen av karpaltunnelsyndrom göras med högsta möjliga säkerhet .I den studie som nämns i inlägget baserades diagnosen av karpaltunnelsyndrom enbart på enkät ( till 813 personer , varav 626 svarade ) och efterföljande telefonintervju med 54 symtomatiska personer .Vår studie baserades på enkät till 3 000 personer ( 2 466 svarade ) samt klinisk och neurofysiologisk undersökning av 262 symtomatiska personer .I dessa två studier beräknades prevalensen ( 95 procents konfidensintervall ) för karpaltunnelsyndrom med diagnosen ställd vid telefonintervju respektive direkt intervju och klinisk undersökning
till 2,1 procent [ 1,1-3,6 procent ) respektive 3,8 procent ( 3,1-4,6 procent ) .Den observation som framförs i inlägget är intressant men jämförelsen medger ej säkra slutsatser .Isam Atroshi med dr , överläkare , ortopediska kliniken Hässleholm-Kristianstad , Kristianstad sjukhus
