Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
» Bemästrande av svår epilepsi kräver multikompetenta insatser . » Under denna rubrik hävdade jag i Läkartidningen 4/00 att det finns behov av ett bredare angreppssätt vid behandling av epilepsi .Idag sker utvecklingen av behandlingen främst inom farmakologi och neurokirurgi .Det behövs dock också forskning och utvecklingsarbete kring frågan hur barn och familj själva bättre skall kunna styra över sin epilepsi och minska sina anfall .Vår profession betraktar gärna barnet och familjen som föremål för och passiva mottagare av våra insatser inom hälso- och sjukvården .Vi måste inom den professionella sjukvården komma till ökad insikt om att det är barnet/tonåringen och föräldrarna som äger problemet och att de också har kraften att lösa detta i mycket större utsträckning än vad vi ofta tror och tillåter .För att möjliggöra detta utvecklingsarbete behöver psykologisk , pedagogisk och social kompetens få verka på jämbördig nivå med den medicinska kompetensen .Kan påverka anfallssituationenJag
hoppas att inte alla har uppfattat mitt inlägg i Läkartidningen 4/00 på det sätt som kommer till uttryck i kommentaren .Många har förhoppningsvis kunnat se att det jag vill lyfta fram är behovet av att stärka barnets och familjens roll jämsides med de framsteg som sker inom farmakologi och neurokirurgi .Det finns redan både vetenskap och erfarenhet som visar att barn och föräldrar av egen kraft kan påverka sin anfallssituation .Lars-Olov Brorson barnneurolog , tidigare barnhälsovårdsöverläkare , Regionsjukhuset Örebro
