Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
194
LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 97 ? NR 3 ? 2000 – Läkare är alldeles för försiktiga att ta ställning, när det nu finns så mycket kunskap om samband mellan miljöproblem och ohälsa. Vi skulle välkomna ett utökat samarbete med såväl Läkarförbundet som Läkaresällskapet för att t ex utarbeta policyprogram för miljöfrågor. Det säger JehnsChristian Martineus, ordförande i föreningen Svenska läkare för miljön. Svenska läkare för miljön bildades 1989, på initiativ av bl a KarlHenrik Robèrt (som också grundade stiftelsen Det Naturliga Steget), och ingår i organisationen ISDE, International Society of Doctors for the Environment, som har 40 000 medlemmar över hela världen. Jehns-Christian Martineus, som är ordförande i den svenska föreningen och även sitter i styrelsen för världsorganisationen, har varit medlem sedan 1992. – Läkare åtnjuter allmänt sett ett stort förtroende i samhället. Därför tycker jag att det vilar ett större ansvar på läkare än på andra att väcka opinion genom att påtala för
politiker och andra makthavare vad man faktiskt vet om exempelvis miljögifters inverkan på folkhälsan, säger han. Ett problem, inser han, är att läkare oftast lever i en forskartradition som säger att man alltid ska vara 100 procent säker på att det man påstår är sant, innan man vågar »slå larm». – Men de här sambanden är många gånger mycket komplicerade, och det kan vara svårt att lägga fram säkra bevis. Och vi vet att det ofta kan handla om en avsevärd tidsfördröjning innan man ser effekterna på människor och djur av exempelvis DDT och andra stabila kemiska föreningar som finns kvar länge i naturen. Därför tycker jag att det borde räcka med att det finns en stark misstanke om ett miljögiftigt ämne för att man ska påtala det. De långlivade organiska miljögifterna, POPS på förkortningsengelska, har hög prioritet för Svenska läkare för miljön. – Det finns en lista över de tolv värsta gifterna – DDT, PCB, dioxiner och några till – och det gäller att få ned utsläppen av dessa från industriell
förbränning. För vi vet i dag att de har påverkan på människors hälsa – immunsystem, cancerutveckling, inlärningsprocesser. »Fel resonemang» Men lika viktigt som frågan om dessa naturfrämmande ämnen är det att få ned utsläpp av luftföroreningar och koldioxidproduktionen som sker vid förbränning av olja – ett i och för sig inte naturfrämmande ämne. – Det sägs att det kostar för mycket pengar att göra något åt oljeförbrukningen, och att vi inte har någon annan råvara som kan ersätta den. Men resonemanget är fel. I själva verket måste vi påbörja omställningen till ett mer hållbart samhälle i stället för att fortsätta nedsmutsningen av miljön. Det blir mycket dyrare att försöka rensa upp i naturen efteråt och behandla de sjukdomar som framkallats. Transporter och trafik är ämnen som skulle kunna inta centrala platser i ett miljöprogram. – Läkarförbundet har ju ett tobakspolitiskt program, och man kan dra klara paralleller mellan ett preventivt miljöarbete och att försöka förebygga
tobaksrelaterade sjukdomar, säger JehnsChristian Martineus. Bilavgaser är samma sorts föroreningar som tobaksröken – och drabbar även dem som inte röker. Otillräcklig ventilation Trafiken orsakar stor miljöpåverkan – olyckor, buller, luftföroreningar. Läkare bör kunna se på allt detta, i ett annat perspektiv än kanske tekniker och ekonomer, menar Jehns-Christian Martineus. Han nämner bl a en aspekt på det i stora stycken havererade s k Dennispaketet i Stockholm, vilken knappast skymtat i debatten. – Det gäller Södra länkens planerade långa tunnlar. En trafikforskare i Göteborg har visat att den ventilation man tänkt sig inte är effektiv. Den drar mycket energi men det blir ändå inte tillräckligt drag ut ur tunneln. Vid köbildning påverkas luftvägarna så allvarligt att det kan framkalla astmaanfall – och det även lång tid efteråt. Jehns-Christian Martineus vill absolut inte framstå som »miljömoralist» Svenska läkare för miljön efterlyser ställningstagande kolleger ?Vi vet
ju vilken inverkan miljögifterna har på folkhälsan? TEXT . EVA BELLMAN frilansjournalist FOTO . JAN HÅKANSSON Regnskogen är ett av JehnsChristian Martineus skötebarn inom miljöområdet, men även den svenska faunan ska få ett bra omhändertagande.genom att t ex hävda att enskilda personer inte ska köra bil – sådant måste var och en bedöma själv, utifrån var man bor, familjesituation och övriga förhållanden. – Men många transporter framstår som onödigt energislöseri – som att transportera källvatten på flaska från Chile till Sverige, t ex, eller att holländska tomater flygs hit via Moskva för att flygplatsavgifterna blir lägre … WHO har i år i London hållit en konferens om just effekterna av transporter, och i EU blir det ett prioriterat ämne under det kommande året, med mycket pengar att ansöka om för förbättringsåtgärder, påpekar han. Och Svenska läkare för miljön arrangerar ett stort seminarium i Stockholm i februari om koldioxid och växthuseffekten. Katastroferna kommer tätare Redan
i dag kan man påvisa att växthuseffektens inverkan på klimatet också får andra följder som påverkar befolkningens hälsa, berättar JehnsChristian Martineus. – Även om man tar hänsyn till vissa naturliga fluktuationer ser man att de riktigt allvarliga miljökatastroferna kommer tätare nu. Tornador, orkaner och våldsamma regnperioder är mer vanligt förekommande. Med klimatet förändras också sjukdomspanoramat. Med stigande temperatur finner vi exempelvis malaria i fler områden, där det inte funnits förut. Fästingburna infektionssjukdomar ökar när luftfuktigheten ökar. Kolera sprids med havsströmmarna … Miljökatastrofer förorenar också vattnet, eller försaltar det, eller orsakar torka. – Vatten blir en bristvara. Och bristvaror orsakar konflikter, som kan leda till krig med allt det lidande det innebär. Men Svenska läkare för miljön arbetar inte bara med de stora globala miljöfrågorna, utan riktar även in sig på frågor som ligger lite närmare sjukvårdspersonalen, berättar JehnsChristian
Martineus. Det handlar bl a om läkemedel och miljö. Och här är det inte läkemedelsföretagen som är miljöbovarna, berättar han. – Läkemedelsföretagen visar tvärtom mycket stort intresse för de här frågorna och har oftast en egen miljöpolicy. Det är i stället snarare myndigheterna som lägger hinder i vägen för miljöarbetet. Vi har skrivit brev till både Läkemedelsverket och socialministern om att få läkemedel prövade avseende miljöaspekter – men har bara fått hänvisningar till EUs regler till svar. Träffar sjukvårdspersonal Föreningen arbetar också gentemot sjukvårdspersonalen på ett mer vardagligt, konkret plan. – Vi är ute och pratar mycket och möter stort intresse och engagemang bland personalen som gärna vill göra något för att förbättra miljön. De sorterar sopor, minskar på engångsmaterial osv. Men det finns också konkreta situationer där det saknas kunskap. Vad händer när doktorn ordinerar ett dropp, hurdan är förpackningen från miljösynpunkt? Den typen av information
finns inte i Fass. Ett annat problem: läkare skriver ut mängder av mediciner som inte går åt, i stora förpackningar. LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 97 ? NR 3 ? 1999 195- Många gånger skulle det kanske räcka med en liten provförpackning eller rentav enstaka tabletter – men det tillåter inte lagstiftningen i Sverige att vi skriver ut. I USA gör man det, och så borde det kunna vara här också, säger Jehns-Christian Martineus. Svenska läkare för miljön har hållit ett seminarium om läkemedlen och miljön, tillsammans med landstinget i Stockholm. Och läkemedelsindustrin har som sagt följt frågorna med vaket intresse. Bra på miljöområdet Ute i landet har intresset varierat mellan landstingen och sjukhusen; Jehns-Christian Martineus nämner t ex Värmland och ett par landsting i södra Sverige som »framåt» på miljöområdet. Sjukhuset där han själv arbetar, Huddinge, har ett eget miljöprogram, och sjukhus som bolagiserats på senare tid har skött miljöfrågorna »oantastligt», säger han vidare. – Det är faktiskt
så att det är kommersiellt gångbart att satsa på miljöfrågorna. Det pratas så mycket om pengar i sjukvården. Men faktum är att det både är billigare och etiskt riktigt att förebygga, angripa problemen vid källan, innan de nått nedströms. Och miljöarbete är förebyggande folkhälsoarbete. I samband med Läkaresällskapets Riksstämma höll Svenska läkare för miljön sitt årsmöte. Man visade också en utställning om »grön» hälso- och sjukvård. Föreningen samarbetar med systerorganisationerna Sjuksköterskor för miljön och Psykologi för miljön. I Uppsala finns vid Akademiska sjukhuset en lokalgrupp bestående av både läkare och sjuksköterskor som arbetar med miljöfrågor. Ett nyhetsbrev utkommer regelbundet och en hemsida är under uppläggning. Regnskogen Ombedd att nämna en enda »hjärtefråga» bland alla viktiga miljöfrågor, »stora» globala eller »små» vardagliga, väljer Jehns-Christian Martineus ändå regnskogen. – På 1980-talet minskade faktiskt avverkningen av regnskogarna, men under
1990talet ökade den igen. Det får förödande konsekvenser både för klimatet och för biodiversiteten. Det som utvecklats under miljontals år förstör vi på bara några decennier. Opinionen för regnskogarna har tystnat. Men för att rädda regnskogarna krävs inte bara att vi låter bli att köpa möbler av regnskogsträ, säger JehnsChristian Martineus. – Vi måste erbjuda alternativ till att regnskogen huggs ned. Vi måste köpa produkter som utvecklats i regnskogen – oljor, hartser, frukt, medicinalväxter. Och kanske hjälpa till att utveckla en försiktig ekoturism. Jag har själv arbetat inom ett projekt med sådana syften i Brasilien. Dessutom är alla miljöproblem globala, påpekar han. – Sverige har ju varit duktigt på miljöområdet och kommit långt. Men med den överbefolkning vi har i världen, växthuseffekten och de långlivade organiska miljögifterna ökar problemen i tredje världen. Om jordens tillgångar ska räcka för oss alla kan inte 20 procent av befokningen fortsätta använda 80 procent
av resurserna. Vi måste medverka till att resurserna inte går åt, för det drabbar oss själva också på lång sikt. Svenska läkare för miljön har i dag cirka 400 medlemmar. – Vi borde vara fler, säger JehnsChristian Martineus. ? 196 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 3 ? 1998 Svenska läkare för miljön har i dag cirka 400 medlemmar. »Vi borde vara fler», säger Jehns-Christian Martineus, ordförande i föreningen.
