Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
fullständiga remissyttrandet kan läsas på Läkarförbundets hemsida www.slf.se. Robert Wahren Utredningsavdelningen robert.wahren@slf.se Uthyrningsföretagen – igen Många medlemmar utför hela eller delar av sin verksamhet som inhyrd läkare hos landsting eller annan sjukvårdshuvudman. Ersättningen utbetalas ofta till läkarens eget aktiebolag, firma eller motsvarande. Osäkerheten kring den skatte- och avgiftsmässiga situationen gör nu att en del uthyrningsföretag inte längre utbetalar ersättning till bolag utan anställer läkaren direkt. I Läkartidningen nr 46/99 informerades om den skatterättsliga situationen vid uthyrning av läkare genom eget bolag. Vanligen ser det ut så att läkaren »sätter sig på bolag» och på sin semester eller annan ledighet extraarbetar åt sitt eget eller något annat landsting. Avtalet om extraarbete kan antingen träffas av läkarens eget bolag eller via ett uthyrningsföretag i branschen. I bägge fallen vill skattemyndigheten bortse från läkarens eget bolag och
anser att läkaren är anställd, i första fallet av landstinget och i andra fallet av uthyrningsföretaget. Detta synsätt får konsekvenser för taxeringen men också för möjligheten att få F-skattebevis för det egna bolaget. Det senare vägras som bekant allt oftare. Uthyrningsföretagen har under hösten inom sina branschorganisationer undersökt de skatte- och avgiftsrättsliga förutsättningarna. En del av företagen har därefter gjort bedömningen att förmedling av bolag eller utbetalning av ersättning till bolag innebär en så kraftig riskexposition både för uthyrningsföretaget och den enskilde läkaren att »bolagsförmedling» bör undvikas. I stället erbjuds läkaren anställning i uthyrningsföretaget vid uppdragets utförande. Andra uthyrningsföretag fortsätter att erbjuda ersättning via eget bolag men rekommenderar då att den enskilde läkaren noga överväger den skattemässiga situationen med hjälp av kvalificerad rådgivare. Jan Schöldström Chefsjurist jan.scholdstrom@slf.se Arbetslivsinriktad
rehabilitering – betänkande på remiss Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen syftar till att minska sjukfrånvaron och förtidspensioneringen samt utslagningen från arbetslivet. Det övergripande målet är att upprätthålla den så kallade arbetslinjen, dvs att så många som möjligt skall kunna försörja sig själva genom eget förvärvsarbete. Det innebär också att offentliga sektorn skall prioritera aktiva insatser för att få tillbaka människor i arbetslivet. Regeringen har tillkallat en särskild utredare – Gerhard Larsson, förre koncernchefen för Samhall – för att se över problematiken. Regeringen inte är nöjd med den rådande situationen. De resurser som satsas på rehabiliteringen måste enligt regeringen användas på ett effektivare sätt, både för individen och samhället. Utredningen har nu lämnat sin första rapport i form av en diskussionspromemoria. I den föreslås att framtida försäkringsgivare ges en större och tydligare roll – bl a när det gäller en sjukskriven persons möjligheter
att komma tillbaka till arbetet. Grundlinjerna i en etisk plattform för rehabiliteringsarbetet har tagits fram, liksom riktlinjer för prioriteringar och individens ökade inflytande genom rätt till rehabiliteringsstöd. Promemorian är nu ute på remiss, och Läkarförbundets har inbjudits att lämna synpunkter senast den 10 april 2000. Handläggare är ombudsman Ragnar Kristensson, e-post ragnar.kristensson@ slf.se. Handledning under vidareutbildningen I läkarnas vidareutbildning har statsmakterna tilldelat handledningen en nyckelroll. På många kliniker och vårdcentraler fungerar handledningen som det är tänkt. På andra håll finns det fortfarande stora brister. Läkarförbundet menar att bristerna äventyrar kvaliteten i läkares vidareutbildning och i hälsooch sjukvården. Läkarförbundet gav år 1996 ut en programskrift om handledning. Denna skrift kommer inom kort ut i en ny upplaga. Den största förändringen är att studierektorsfunktionen, som blivit allt viktigare, nu behandlas i ett eget
avsnitt. Studierektorsfunktionen har utvecklats mycket positivt under senare år. För att stimulera till en god handledningsorganisation i hela landet har Läkarförbundets specialistutbildningsråd, i samarbete med förbundets studierektorsnätverk, analyserat studierektorsfunktionen och tagit fram ett underlag som stöd för utformning av studierektorsbefattningar av olika slag. Skriften om handledning och om studierektorsfunktionen kan fr o m maj månad rekvireras från läkarförbundet. Den kan också inom kort hämtas hem från förbundets hemsida. Gunilla Hoffstedt Utredningsavdelningen gunilla.hoffstedt@slf.se LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 97 ? NR 12 ? 2000 1449 Tabell I. Löneutvecklingen för landstingsanställda läkare 1998-1999, novemberstatistiken. Samtliga Medellön Procent ökn Kategori 1998 Prel 1999 1998-99 Verksamhetschef 50386 52220 3,6 Annan chef 45070 46860 4,0 Överläkare 40421 42620 5,4 Distriktsläkare 37886 40400 6,6 Specialistläkare 33379 35600 6,7 Underläkare ST, leg 24658 26860 8,9 Underläkare
AT, ej leg 17906 19450 8,6 Samtliga 34433 36400 5,7 Preliminär statistik om löneutvecklingen Läkarförbundet har erhållit preliminära uppgifter från Landstingsförbundet rörande läkares löneutveckling 1998-1999. De senaste siffrorna härrör från november 1999. Observera att 1998 års uppgifter avser endast förbundets medlemmar, siffrorna 1999 samtliga läkare. Läkarförbundsnytt
