Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Inom
räckhåll ligger läkemedel anpassade till patientens genetiska profilSammanfattatDen nya kardiovaskulära genetiken arbetar med olika tekniker för att belysa de mestadeles polygena tillstånd som ryms bland hjärt- kärlsjukdomarna .Monogena sjukdomar är ovanliga , men förekommer , t ex vissa hypertoniformer .En ökad sjukdomsförståelse kan bli följden av genotypisk kartläggning i stället för den fenotypiska ( kliniska ) indelning som är förhärskande idag .Denna kunskap kan komma att användas för att rikta medikamentell behandling så att den svarar mot patientens genetiska profil .Riktad genterapi kan få betydelse bl a för att öka angiogenes i myokardiet , något som redan provats på svårt sjuka hjärtpatienter både i USA och i Sverige .Tabell I. Andel screenade ( procent ) med släktingar som rapporterats ha haft hjärt-kärlsjukdom .Inför det nya millenniet har man i allmänhet knutit stora förhoppningar till vad ökad kunskap om det mänskliga genomet skall kunna medföra för att utveckla medicinsk
kunskap och behandling .Kartläggning av genomet har gått med hög hastighet , och man räknar med att HUGO-projektet inom kort är helt avslutat .Dagens uppfattning är att sammanlagt ca 30 000-40 000 gener är aktiva hos människan ; således färre än vad man tidigare trott .Applicerat på den kardiovaskulära medicinen är det inom främst fyra områden som den nya kardiovaskulära genetiken kan få betydelse .Ämnet stod i fokus vid ett symposium i samband med det nationella kardiovaskulära vårmötet i Uppsala nyligen .De fyra områdena är som följer :1 .Ökad kunskap om sjukdomspatologi via genetisk kartläggningMan anser allmänt att kardiovaskulär risk ökar vid en familjeanamnes på tidigt uppträdande kardiovaskulär sjukdom , i de flesta riktlinjer angivet till före 55 ( män ) eller 65 ( kvinnor ) års ålder [ 1 ] .Ett problem med begreppet familjär förekomst av sjukdom är att detta kan inkludera såväl genetiska komponenter som icke-genetiska bakgrundsförhållanden under barndom och uppväxt .Dessutom
kan vid anamnestagandet patientens ålder och kön påverka vilka svar som ges .Yngre patienter har som regel även relativt unga ( medelålders ) föräldrar hos vilka kardiovaskulär sjukdom i många fall inte hunnit uppträda .Det har även visat sig att kvinnor har bättre kunskaper om familjär ansamling av sjukdom än vad män har i motsvarande ålder .Sammantaget innebär dessa faktorer att begreppet familjär förekomst av sjukdom belastas av en rad störande faktorer , och därför ofta ger en mindre fullständig bild av sanna överrisker i förhållande till hereditet .I studiebasen Malmö Förebyggande Medicin har vissa analyser gjorts som belyser det prediktiva värdet av familjeanamnes på hjärt-kärlsjukdom för mortalitet i nästa generation .Här undersöktes 22 444 män och 10 902 kvinnor ( anslutning 75 procent ) mellan 1974 och 1992 för bl a riskfaktorer avseende hjärt-kärlsjukdom och riskbruk av alkohol [ 2 ] .Deltagarna fick även besvara en omfattande enkät med frågor om familjär sjukdomsförekomst
.En uppföljning av totalmortalitet hos de screenade individerna gjordes efter i medeltal 18 år .I Tabell I och II redovisas preliminära data från denna långtidsuppföljning avseende total mortalitet .Ett liknande mönster sågs för den kardiovaskulära mortaliteten .Om man fokuserar på enbart sant genetiska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är det uppenbart att man måste lägga ett evolutionsmedicinskt perspektiv på problemet [ 3 ] .Alla dagens mänskliga anlag har uppstått under evolutionär selektion i förhållande till de tidvis ( slumpmässigt ) uppträdande mutationer som inträffat .Därför finns det också ett brett spektrum av polymorfismer för genetiska anlag , varav flera av betydande kardiovaskulärt intresse .Traditionellt har man som exempel på genetiskt betingade tillstånd med ökad kardiovaskulär risk angivit familjär hyperkolesterolemi , varav det finns ett flertal former och skiftande polymorfismer , bl a för hur LDL-kolesterolreceptorn fungerar [ 4 ] .Andra typer av polymorfism
av stort intresse är de som finns kopplade till ACE-genen .Här har man undersökt betydelsen av s k I/D ( insertion/deletion ) – polymorfism i försök att predicera bl a hjärt-kärlsjukdom [ 5 ] och diabetisk nefropati [ 6 ] .En aktuell metaanalys , grundad på fall-kontrollstudier av 5 000 patienter med hjärtinfarkt och 6 000 matchade kontroller [ 7 ] , kunde emellertid påvisa endast en mycket beskedlig överrisk hos individer med den potentiellt farliga DD-polymorfismen ( med åtföljande högre angiotensin-II-nivåer i plasma ) , då den relativa risken beräknades till 1,10 ( 95 procents konfidensintervall ;1,00-1,21 ) .Slutsatsen blev att denna genetiska variant kunde predicera en lätt riskökning , dock inte någon extrem sådan , varför provtagning för bestämning av I/D-status hos riskpatienter i den kliniska praktiken för närvarande ter sig tveksam ( se separat ruta ) .En rad övriga genetiska polymorfismer har också tilldragit sig intresse som markörer för kardiovaskulär risk , bl a vad gäller
antioxidativa effekter knutna till HDL-kolesterol [ 8 ] , reglering av endotelialt kväveoxid ( NO ) -syntetas [ 9 ]samt PAI-1-reglering med betydelse för tromboembolisk risk [ 10 ] .Framtiden får utvisa huruvida dessa genetiska markörer , ensamma eller i kombination , verkligen svarar upp emot klinikers och epidemiologers behov av selektionsinstrument för screening och behandling ( om sådan kan erbjudas ) .Det kan därför dröja innan den nya genetiken finner sin plats i den kliniska praktiken , även om många utvecklingslinjer förefaller lovande [ 11 ] .
