Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Läkartidningen
.Nr 40 .2001 .Volym 98 4329 ..Ett antal utländska studier pekar på ett starkt samband mellan affektiv sjukdom och hög konsumtion av olika typer av vård för somatiska sjukdomar och symtom.Frekvensen depression bland patienter som i litteraturen benämns »difficult patients «eller »frustrating patients «är mycket hög [1 ]. Flera studier om konsumtion av vård och läkemedel I populationsbaserade studier undersökte vi vårdkonsumtionen hos patienter som behandlats med antidepressiva läkemedel som markör för depressionssjukdom.Studierna genomfördes på Tierpsregistret,på material från 1980-talet.I journalstudier visades att den absoluta majoriteten (80 -85 procent)av patienterna hade fått diagnosen depression. En studie visade att år 1988 var konsumtionen av läkemedel för somatiska sjukdomar och konsumtionen av öppen och sluten somatisk vård oproportionerligt hög bland de antidepressivabehandlade jämfört med den övriga befolkningen [2 ].Preliminära resultat från 1995,det senast registrerade
året,visar samma resultat. Vidare genomförde vi longitudinella studier,där vi identifierade en kohort individer när de fått sin första förskrivning av antidepressiva läkemedel (=indexdatum).De hade inte haft något recept på dessa preparat under de fem åren före indexdatum.Som kontroller identifierades individer av samma kön och ålder,som inkluderades i studien på motsvarande indexdatum.Deltagarna i studien följdes sedan med avseende på vård-och läkemedelskonsumtion under fem år före indexdatum och sex år efter.Hypotesen var att konsumtionen skulle ligga på ungefär samma nivå som för kontrollerna i början av studieperioden,för att öka i samband med depressionsperioden och sedan falla tillbaka till en mer »normal « nivå. Karakteristisk utveckling Användningen av läkemedel med somatisk indikation under studieperioden var betydligt större bland de depressionsbehandlade än bland kontrollerna redan fem år före den första depressionsbehandlingen (Figur 1).Användningen ökade signifikant
året före indexdatum och gick sedan tillbaka till ursprungsnivån,en utveckling karakteristisk för våra resultat. Patienterna hade alltså en markant förhöjd användning av somatiska läkemedel redan många år före indexdatum [3 ].Detsamma gällde öppenvårdsbesöken [4 ]. Det somatiska diagnosmönstret vid öppenvårdsbesök för patienter året före diagnos och behandling visas i Tabell I.De vanligaste orsakerna till besök i primärvården under den peKerstin Bingefors, med dr, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet (Chris.Bingefors@samfarm.uu.se) Depression och hög konsumtion av läkemedel går hand i hand Tema: Sjukvårdens storkonsumenter Se även medicinsk kommentar i detta nummer. Tabell I. Proportion med olika somatiska diagnoser vid vårdcentralsbesök ett år före initierad antidepressivabehandling (AD) jämfört med kontrollgrupp. Endast diagnoser i kapitel där signifikant skillnad sågs ingår i tabellen. Adapterad från [4]. ICD-kapitel AD Kontrollgrupp Riskratio
95 procent konfidensintervall III Endokrina sjukdomar 8,0 4,3 1,9 1,2-2,9 VI Nerv- och sinneosorgan 17,0 9,7 1,8 1,3-2,3 VII Cirkulationssjukdomar 23,2 16,3 1,4 1,1-1,8 IX Digestionssystemet 13,5 3,5 3,9 2,6-5,7 X Genitourinära sjukdomar 16,1 7,3 2,2 1,6-3,0 VIII Muskuloskeletala sjukdomar 22,5 8,9 2,5 1,9-3,3 XVI Symtom, odefinierade orsaker 29,4 10,9 2,7 2,1-3,4riod som föregick depressionsbehandling var sjukdomar i mag -tarmkanalen,muskulosketetala sjukdomar och diffusa symtom. En god effekt av depressionsbehandlingen skulle teoretiskt leda till att vårdkonsumtionen går ner till en liknande nivå som den avseende kontrollerna efter indexdatum.Detta var dock inte fallet;den höga vårdkonsumtionen kvarstod under sex år efter indexdatum.Ett av problemen med de tidigare antidepressiva medlen var att de ofta förskrevs i alltför låg dos och under alltför kort tid [5 ].I vårt material fick endast ca 40 procent en någorlunda adekvat läkemedelsbehandling. När i livet initieras en hög vårdkonsumtion?
Det finns goda skäl att fråga sig när under livet den höga vårdkonsumtionen initieras.Barnpsykiatern Gunilla Olsson disputerade 1998 på en avhandling om depression bland 16åringar i Uppsala [6 ].Nästan 5 procent av flickorna och 1,3 procent av pojkarna befanns i en screeningundersökning ha egentlig depression;14,2 procent av flickorna och 4,8 procent av pojkarna hade depressiva problem.De hade dessutom hög samsjuklighet i andra psykiatriska sjukdomar samt en förhöjd vårdkonsumtion på grund av somatiska besvär. En amerikansk studie visade att ungdomar med depression löper stor risk att utveckla ett högkonsumtionsmönster av både psykiatrisk och somatisk vård under en uppföljningstid på 10 -15 år [7 ]. Den låga detektions-och behandlingsgraden vid depression har diskuterats mycket i litteraturen.I en stor europeisk studie fann man att en stor andel (43 procent)av dem som lider av depression i samhället inte kom i kontakt med vården, och att antidepressiv behandling gavs endast
till en mycket liten andel av dem som sökt hjälp [8 ].Detta påverkar naturligtvis resultaten av våra studier,eftersom vi använt behandling med antidepressiva som indikator på depression.Vi anser dock att vi snarare underskattar den höga vårdkonsumtionen bland deprimerade individer jämfört med ickedeprimerade, eftersom kontrollgruppen innehåller individer med odetekterad depression. Depression en kostsam sjukdom Depression är,enligt både våra och andras studier,en kostsam sjukdom.Depressionssjukdomen i sig innebär långvarig funktionsnedsättning medförande ekonomiska,sociala och personliga kostnader för såväl individen som dennes anhöriga.Den höga samsjukligheten och somatiseringsproblematiken innebär ännu högre kostnader,ekonomiskt såväl som socialt och personligt.En tidigare upptäckt och adekvat behandling av depression i primärvården skulle troligen minska såväl vård-som läkemedelskostnaderna bland högkonsumenter. Referenser 1.Hahn S,Kroenke K,Spitzer R,Brody D,Williams J,Linzer M,et
al. The difficult patient:Prevalence,psychopathology,and functional impairment.J Intern Med 1996;11:18. 2.Bingefors K,Isacson D,von Knorring L,Smedby B.Prescription drug use and health care utilization among patients treated with antidepressants in a Swedish community.Ann Pharmacother 1995;29:56672. 3.Bingefors K,Isacson D,von Knorring L,Smedby B,Ekselius L, Kupper L.Antidepressant-treated patients in ambulatory care.Longterm use of non-psychotropic and psychotropic drugs.Br J Psychiatry 1996;168:2928. 4.Bingefors K.Antidepressant-treated patients.Longitudinal,population-based studies [dissertation ].Uppsala:Uppsala University; 1996. 5.Bingefors K,Isacson D,von Knorring L.Antidepressant dose patterns in Swedish clinical practice.Int Clin Psychopharmacol 1997; 12:28390. 6.Olsson G.Adolescent depression.Epidemiology,nosology,life stress and social network [dissertation ].Uppsala:Uppsala University,Faculty of Medicine;1998. 7.Weissman M,Wolk S,Moreau D,Adams P,Greenwald S,Klier C,
et al.Depressed adolescents grown up.JAMA 1999;281:170713. 7.Tylee A.Depression in the community:Physician and patient perspective.J Clin Psychiatry 1999;60 suppl 7:126. 4330 Läkartidningen .Nr 40 .2001 .Volym 98 Klinik och vetenskap Figur 1. Användning av läkemedel med somatisk indikation under fem år före initierad behandling med antidepressiva (indexåret = period 1) och sex år efter [4]. Medelantal recipen per år/individ Behandlade med antidepressiva Kontroller 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -5 -4 -3 -2 -1 1 2 3 4 5 6 Period
