Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
SAMMANFATTATEn
nationell målbeskrivning för ämnet klinisk nutrition antogs av Läkaresällskapets sektion för nutrition 1995 .Medicine studerande strax före läkarexamen erbjöds 1998 att delta i ett anonymt diagnostiskt prov baserat på denna målbeskrivning .Provet , som var gemensamt för studenterna i Linköping , Lund och Stockholm , visade att i genomsnitt endast 42 procent av de deltagande studenterna uppnådde en tentativ godkändnivå , där resultatet i Lund var signifikant sämre än i Linköping och Stockholm .Utvecklingsarbete inom ämnesområdet pågår vid alla fakulteter .Läkares kunskaper i klinisk nutrition har länge varit föremål för diskussion i Sverige och i andra länder .Redan 1975 anordnade Stiftelsen svensk näringsforskning ( SNF ) en konferens med titeln : » Är läkarnas utbildning i näringsfrågor anpassad till deras roll i kostdebatten ? « [ 1 ] .Därefter har stiftelsen arrangerat ytterligare två konferenser på temat , den senaste i Linköping 1995 [ 2 ] .Även den s k » Nationella
handlingsplanen för nutrition « från 1996 [ 3 ] uppmärksammar behovet av utbildning i näringsfrågor för befolkningens hälsa genom att framhålla att » ämnesområdet mat och hälsa bör stärkas inom grundskolan och gymnasiet samt vid universitet och högskolor , främst inom olika yrkesutbildningar « .Man uppmanar också till att eftersträva att » främja lokalt kost- och hälsoarbete genom utveckling av råd , effektiva hjälpmedel och standardiserade och evaluerade metoder för intervention , effektmätning och utvärdering « .Nationellt bascurriculum i klinisk nutritionInför konferensen i Linköping 1995 hade en av författarna ( GA ) gjort en utredning av hur undervisningen i näringslära bedrevs vid landets läkarutbildningar [ 4 ] .Denna påvisade brister men också pågående utvecklingsarbete .Vid konferensen utsåg Svenska Läkaresällskapets sektion för nutrition ( tidigare näringslära ) en arbetsgrupp med uppdrag att dra upp riktlinjer för utbildning av svenska läkarstuderande inom ämnesområdet .Efter
förslag från arbetsgruppen och beslut av årsmötet tillsattes senare lokala koordinatorer i klinisk nutrition vid landets sex universitet .Sektionen inrättade dessutom en nationell koordinatorkommitté bestående av de sex lokala koordinatorerna i klinisk nutrition , och dessa träffas årligen för diskussion av undervisningen i klinisk nutrition under grundutbildningen .Arbetsgruppens förslag ledde till en målbeskrivning för läkarnas grundutbildning kallad Nationellt bascurriculum i klinisk nutrition [ 5 ] , som antogs av sektionens för nutrition årsmöte 1995 .Målbeskrivningen består av fyra huvudrubriker : 1 ) Basal fysiologi och patofysiologi ;2 ) Diagnostik ;3 ) Behandling och 4 ) Prevention .Arbete pågår sedan flera år med att anpassa detta nationella bascurriculum till de lokala förhållandena vid de olika universiteten .Nedslående resultat av prov i Stockholm 1966I april 1996 genomfördes vid Karolinska institutet ( KI ) ett anonymt diagnostiskt prov i klinisk nutrition för medicine
studerande termin 11 ( T11 ) .Syftet var att undersöka kunskapsnivån strax före läkarexamen och ställa kunskaperna i relation till Nationellt bascurriculum .Resultatet , som tidigare publicerats i Läkartidningen [ 6 ] , visade att studenterna i genomsnitt erhöll 16,5 av 37 maxpoäng ( 44 procent ) , med spridningen 1,5-26 poäng .Drygt var tredje student hade ?15 poäng , vilket är klart otillfredsställande .Vi beslöt därför att arrangera ett nytt prov i december 1998 , denna gång gemensamt för Linköping , Lund och Stockholm .Material och metodAlla studerande på T11 vid de medicinska fakulteterna i Linköping , Lund och Stockholm erbjöds att delta i det anonyma provet .Liksom provet i Stockholm 1996 hade detta nya prov och svarsmall utformats gemensamt av tre av författarna till denna artikel ( GA , EF , PT ) .Frågorna omfattade alla fyra delarna av Nationellt bascurriculum och var utformade för att motsvara vad gruppen ansåg vara en rimlig kunskapsnivå vid läkarexamen .Provet med svarsmall
redovisas på sidorna 2606 och 2609 .I Lund kunde endast 44 av 72 studenter ( 61 procent ) ges möjlighet att skriva provet .I Stockholm och Lund fick provet utföras vid två olika tillfällen med en veckas mellanrum .Efter provet skickades alla skrivningar till en av författarna ( IB ) .Skrivningarna från de tre fakulteterna hade olika pappersfärg .Efter nummerkodning tillställdes de provansvariga ( GA , EF , PT ) alla skrivningar kopierade till vitt papper för blind rättning .Efter att dessa tre var för sig rättat samtliga skrivningar skickades resultaten till IB för sammanställning .Gruppen träffades för förnyad bedömning av svaren i förhållande till svarsmallen .Härvid justerades poängsättningen av några enstaka frågor .Därefter bröts koden för vilka skrivningar som kom från respektive fakultet .Jämförelse mellan de tre fakulteterna har gjorts med envägs variansanalys .I de fall där denna analys indikerade en statistiskt säkerställd ( p < 0,05 ) skillnad utfördes parvisa jämförelser
post hoc med Bonferroni-korrektion .ResultatAv de totalt 148 studenter som deltog i provet kom 27 från Linköping , 44 från Lund och 77 från Stockholm , motsvarande 67 , 61 och 77 procent av samtliga studerande på T11 vid respektive fakultet .Den totala svarsfrekvensen var 70 procent .Figur 1 visar en sammanställning av resultaten på provet .Svarspoängen redovisas såväl separat som gemensamt för de tre fakulteterna fördelade på de fyra huvudrubrikerna i Nationellt bascurriculum i klinisk nutrition .I genomsnitt uppnådde studenterna 13,9 poäng av 24,5 möjliga ( 57 procent ) med klara skillnader mellan fakulteterna .Studenterna i Linköping hade högst medelpoäng , såväl på varje delmoment som totalt .Studenterna i Lund fick i medeltal 12,3 totalpoäng , vilket var signifikant lägre än de 15,8 och 14,1 totalpoäng som studenterna i Linköping respektive Stockholm uppnådde .Ingen signifikant skillnad mellan totalpoängen i Linköping och Stockholm kunde påvisas .För de tre frågor som rörde människans
energiomsättning ( fråga 2 , 7 och 8 ) uppnådde studenterna i de flesta fall 25 procent eller lägre .Vid bedömning av skrivningsresultat används ofta gränsen 60 procent av maxpoäng för att definiera gränsen för godkänt kunskapsprov .För detta prov motsvarades » 60 procent godkändgräns « av 14,5 poäng .Totalt hade 42 procent av de deltagande studenterna ³ 14,5 poäng , dvs mindre än hälften uppnådde en tentativ godkändnivå .Andelen studenter som uppnådde denna nivå var 67 procent i Linköping , 43 procent i Stockholm och 27 procent i Lund .Skillnaderna bör tolkas med försiktighet , eftersom svarsfrekvensen var relativt låg och dessutom varierade mellan lärosätena .Figur 1 .Resultat av diagnostiskt prov i klinisk nutrition .Staplarna anger medelpoäng samt standarddeviation , såväl för de fyra delavsnitten som totalt , fördelat på de tre fakulteterna .Max =maximalpoäng på respektive del samt totalt för alla de fyra delavsnitten .DiskussionResultatet på det diagnostiska provet kan knappast
betecknas som tillfredsställande .Provet bestod av förhållandevis lätta frågor av sådan allmän och grundläggande natur att de borde kunna besvaras efter det att man genomgått läkarlinjens elva terminer .Studenternas låga poäng på frågorna om energiomsättning är anmärkningsvärda och kan betyda att undervisningen inom detta område bör intensifieras , eftersom kunskaper om människans energiomsättning är relevanta för viktiga nutritionsrelaterade sjukdomar och tillstånd som fetma , anorexi och undernäring .Det finns flera faktorer som kan ha påverkat resultatet i negativ riktning :- Undervisningen i klinisk nutrition vid de medicinska fakulteterna har hittills inte varit systematiserad och bedrivits enligt en sammanhållen målbeskrivning genom hela utbildningen .- Studenterna hade inte förberett sig för provet .Mycket av innehållet i delavsnittet » Basal fysiologi och patofysiologi « studeras under den första delen av utbildningen , dvs tre till fyra år innan provet gavs .- Provet genomfördes i anslutning till en annan pågående kurs , vilket kan ha inneburit ett extra stressmoment .- Provet var anonymt , vilket kan ha medfört att en del studenter inte ansträngt sig tillräckligt .Den relativt låga svarsfrekvensen kan innebära att en del studenter valde att inte delta i provet för att de bedömde sig ha otillräckliga kunskaper i klinisk nutrition .Detta kan ha påverkat resultatet i positiv riktning .Förbättring sedan 1996 års provVi har nu genomfört två integrerade diagnostiska prov i klinisk nutrition i nära anslutning till läkarexamen .En jämförelse mellan resultatet för medicinarna i Stockholm 1996 och 1998 visas i Tabell I. Provet 1996 var sammansatt av samma personer som det här redovisade provet , och båda utgår från samma Nationella bascurriculum .Med reservation för att det kan vara svårt att bedöma om svårighetsgraden var likartad vid de två provtillfällena kan man notera ett betydligt förbättrat resultat 1998 jämfört med 1996 för både totalpoäng och alla delavsnitt
förutom » Diagnostik « .Detta kan hänga samman med att KI inte undervisar systematiskt i klinisk nutritionsdiagnostik .I och med förbättringen ligger medelpoängen i Stockholm nu nästan på godkändgränsen , 60 procent .Ett prov av detta slag kan framför allt testa studenternas faktakunskaper .Ett syfte med läkarutbildningen är emellertid att utveckla studenternas förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i nya situationer .Detta är en förutsättning för kritiskt tänkande och bör premieras vid all examination , speciellt inom den högre utbildningen .Frågorna i det aktuella provet kan jämföras med den klassificering av inlärningsmål som formulerats av Bloom [ 7 ] och som ofta används i samband med examination .För s k kognitiva mål , dvs mål som berör information och kunskaper , anges sex huvudklasser som löper från ren kunskap ( klass 1 ) , via förståelse ( klass 2 ) , tillämpning ( klass 3 ) , analys och syntes ( klass 4-5 ) till värdering ( klass 6 ) .De allra flesta frågorna i vårt
prov är att hänföra till klass 1 , i vissa fall möjligen med inslag av klass 2 .Den enda fråga som kan hänföras till klass 3 , dvs testar förmågan att tillämpa kunskaper , är fråga 7a och b .Det är möjligt att det dåliga resultatet på denna fråga speglar en brist på träning i att tillämpa förvärvade nutritionskunskaper vid de tre fakulteterna .Regelbundna nationella diagnostiska prov föreslåsEn viktig förutsättning för att kunna påverka den rådande situationen och förbättra kvaliteten på handläggningen av kliniska nutritionsproblem är att läkare dels får en bättre och mer sammanhängande utbildning i klinisk nutrition , dels intresserar sig mer för nutritionstillståndet hos sina patienter .Vi tror att Nationellt bascurriculum i klinisk nutrition för grundutbildningen utgör en god grund för lokalt anpassade målbeskrivningar i klinisk nutrition vid alla fakulteterna .Som ett led i arbetet för att förbättra svenska medicinares kunskaper i klinisk nutrition vill vi även föreslå att anonyma
nationella diagnostiska prov i detta ämne genomförs regelbundet , eventuellt som schemalagda moment vid alla fakulteter strax före läkarexamen .Tabell I. Jämförelse mellan resultatet av det diagnostiska provet i Stockholm 1996 och Stockholmsdelen av det gemensamma provet 1998 .Eftersom det var olika antal frågor och maxpoäng vid de två provtillfällena anges resultaten som den procentuella andelen rätta svar vid respektive provtillfälle .N = antal studenter som genomgick provet 1996 respektive 1998 .
