Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Vid
en konferens om whiplash i Stockholm den 2-3 september 1998 , i regi av konferensarrangören AiC Worldwide , upplyste professor Åke Andersson , Kungliga Tekniska högskolan , Stockholm , att antalet fall av whiplashskador i Sverige vid den då senast kända tidpunkten årligen uppgick till 16 000 , och enligt statistiken kunde beräknas till 25 000 för år 2010 , alltmedan övriga personskadetyper till följd av trafik var i sjunkande .Av en artikel i Dagens Nyheter den 5 maj 2000 framgick att det finns vetenskapliga belägg for att en lång rad psykosociala faktorer spelar in vid smarter i rygg och nacke .I Läkartidningen 9/96 ansåg specialisten i yrkesortopedi , docent Carl Zetterberg , att det » finns idag litet stöd for att förklara kroniska nackbesvär med ett trauma , där våldet varit litet och där initiala tydliga symtom saknats samt där besvärsbilden är som vid nackmyalgi « .Från försäkringsbranschens sida informerades vid den ovan nämnda konferensen att mer än 90 procent av förekommande
whiplashfall med bestående besvär får sambandet med trafikolyckan godkänt och därmed ersättning över den obligatoriska trafikförsäkringen .Allt kan samlas under skadanDen skadade får genom trafikolyckan en sorts bekvämlighetsflagg att segla vidare under .Allt , vad det än härrör från , kan samlas under den ersättningsbara skadan , även en arbetsoförmåga som kanske bara i ringa mån orsakats av trafikolyckan .Avgörande vikt läggs vid behandlande läkares uppfattning om besvärens samband med olyckan .I Nordisk Försäkringstidskrift 4/00 argumenterar försäkringsjuristen Erland Strömbäck utifrån ett typfall för en ändring av den i Trafikskadelagen förekommande treårsregeln avseende preskription , och föreslår i stället en enhetlig tioårsregel .Skälet skulle vara att värna en kategori av skadade , med hänvisning just till whiplash , där skadeföljden visar sig först efter någon tid och föranleder ersättningsanspråk efter mer än tre år .Skadorna inte objektivt mätbaraTypiskt för den kategori av
skador i vilka Strömbäcks typfall ingår är att de är objektivt omätbara och subjektivt upplevda tillstånd av framförallt värk och psykisk ohälsa .Det är i sammanhanget intressant att notera Strömbäcks ordval : » Hon lider av ofta återkommande huvudvärk , och vid en läkarundersökning under våren 1994 , alltså 5 år efter olyckan , konstateras att hon nog vid denna drabbats av en whiplashskada som inte ordentligt kunnat diagnostiseras vid sjukhusvistelsen våren 1989 « .Det lilla ordet » nog « indikerar en tveksamhet som alltid dyker upp i dessa fall och som ställer krav på utredning , erforderlig rådgivning och bevisvärdering .Erforderlig utredning vid whiplashskadorDen diffusa skadetypen ställer krav på en noggrann medicinsk utredning av förhållandena också i tiden före trafikolyckan .Utredningen bör omfatta försäkringskassans och arbetsgivarens uppgifter om sjukfrånvaro i tiden tio år före trafikolyckan .I den mån uppgifterna ger information om läkarintygsbaserad sjukskrivning , ska samtliga
journaler begäras in från vid sådana tillfällen förekommande läkarbesök och även från läkarbesök i övrigt .Kompletta journaler , såväl från tiden före som efter trafikolyckan , måste begäras in från vårdcentral , sjukhus och företagshälsovård .Ibland ger också journaler från sjukgymnastik viktiga upplysningar .Inte minst är det viktigt med en gedigen utredning av utbildnings- , arbets- , inkomst- och familjeförhållandena , varmed avses betyg , arbetsintyg , taxeringsuppgifter etc.Konkurrerande omständigheterDet är min erfarenhet att en sålunda företagen utredning regelmässigt leder till slutsatsen att det förekommer till trafikolyckan konkurrerande omständigheter , vilka vid sidan av denna skulle kunna förklara de aktuella besvären .Som regel har i tiden före trafikolyckan förelegat arbetsrelaterade problem , vilka inte sällan skulle kunna falla in under begreppet utbrändhet .Det är påfallande hur de diffusa skadetyperna drabbar specifika yrkesgrupper .Läkarintyg långt efter trafikolyckanDet
är vid skadetypen inte alls ovanligt att det långt efter trafikolyckan presenteras ett läkarintyg , enligt vilket patientens problem skulle ha sin grund i olyckan .Inte sällan rör det sig om läkare , som inte tidigare haft hand om patienten , som i ett sent skede kontaktats av denne och som kan misstänkas avge ett till dennes fördel tillrättalagt intyg .Det är i dessa fall nödvändigt att rådgöra med medicinskt sakkunniga av sådan dignitet att de utan sidohänsyn strikt kan förhålla sig till föreliggande fakta .Jag avser härmed i första hand läkare på överläkar- och professorsnivå .SBUs ryggrapportI Dagens Nyheter den 5 maj 2000 rapporterades om SBUs ( Statens beredning för medicinsk utvärdering ) rapport Ont i ryggen/Ont i nacken , » det nu finns vetenskapliga belägg för att en lång rad psykosociala faktorer spelar in vid smärtor i rygg och nacke « .Under rubriken SBUs sammanfattning och slutsatser ( www.sbu.se) formulerar SBU bl a att » Smärtor i ländryggen och nacken är
dock sällan uttryck för någon allvarlig sjukdom .De drabbar de flesta människor någon gång under livet .Vissa drabbas hårdare och mer återkommande , de flesta lindrigare och mer tillfälligt .Ett fåtal personer får dock ständig och ihållande smärta « .Oklar mekanism bakom värkCarl Zetterberg , då vid yrkesortopediska enheten , Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg , skriver i Läkartidningen 9/96 om » Oklar patomekanism bakom nackskuldervärk « .Zetterberg anser att » Nackmyalgi har ökat i Sverige under de senaste åren .Begreppsförvirringen är stor vad gäller terminologi , diagnostik och behandling .Nackmyalgi och likartade symtomkomplex , som whiplashskada , fibromyalgi , TOS ( thoracic outlet syndrome ) , utgör ett problem i försäkringssammanhang , inte minst då praxis varierat mycket under årens lopp och lokalt « .Om läkarintyganden anser Zetterberg att » Empati är en tillgång i patientbehandlingen men inget skäl att i intygsutfärdandet frångå en saklig medicinsk bedömning , även om patientens
uppfattning är en annan « .I Spine ( 1994 ;19:1307-9 ) konkluderas av bland andra Harald Schrader ( MD , PhD ) att » Chronic neck pain is a frequent symptom in the general population , particularly in women .Although reservations have to be taken as to the interpretation , the reported prevalence of persisting pain after whiplash injuries is of the same magnitude as the prevalence of chronic neck pain in the general population « .I den norska tidningen Forsikring 3/1995 intervjuas samme professor Harald Schrader vid Regionsykehuset i Trondheim angående den remarkabla ökningen av antalet » nakkeslengskader « i Norge .Han säger bl a att » Skaderne burde følge vanlige traumatologiske prinsipp – at patienten blir bedre etter hvert .Undersøkelsemetoderna har hittil vaert dårlige , men magnettomografen gjoer det mulig å undersøke nakken på en bedre måte .Likevel skjer det at pasienter uten signifikante funn , som kanskje ikke engang har symptom etter ulykken , senare utvikler invalidiserende
symptom .Det er et tankekors « .BevisvärderingI rättsfallet NJA 1976 , sidan 176 , formulerar Högsta Domstolen det beviskrav som anses gälla för rätt till trafikskadeersättning vid inträffad personskada : » Om det sålunda i beaktande av samtliga i målet förekomna omständigheter framstår som klart mera sannolikt att orsaksförloppet varit det som den skadelidande påstått än att något av de sakförhållanden som hans motpart åberopat har utgjort skadeorsaken , bör den skadelidandes påstående om händelseförloppet läggas till grund för domstolens avgörande . « Typiskt för de diffusa skadetyperna är en värkproblematik utan objektivt mätbar grund , såsom vid whiplash .Denna skadetyp är , enligt uppgifter vid AiC Worldwide-konferensen den 2-3 september 1998 , den enda ökande i följd av trafik .Ett normalt scenarioEtt normalt scenario vid whiplash är att det gäller förhållandevis lindriga fordons- och personskador , inte sällan utan inslag av kollisionstypen » påkörning bakifrån « .Vanligen
har handläggaren från början svårt att inse , även efter medicinsk konsultation , att skadan ska leda till invaliditet och stora livräntekostnader .Vid utredning av hälsotillståndet före trafikolyckan visar sig inte sällan att det föreligger konkurrerande förklaringar till de av skadelidanden anförda besvären , såväl i form av tidigare sjuklighet som psykosociala faktorer .Detta förhållande är i överensstämmelse med SBUs rapport Ont i ryggen/Ont i nacken .Juridisk prövning av sambandsfråganDet är i personskaderegleringen tradition att sakkunnigläkaren inte bara ombeds att värdera förekommande grad av invaliditet utan också att yttra sig i fråga om samband , vilket naturligtvis är alldeles korrekt .Det kan däremot inte anses korrekt att sambandsfrågan därutöver inte blir föremål för den juridiska bedömning som bevisvärderingen kräver .Det kan inte begäras att sakkunnigläkare ensamma och utan ingående kunskap om reglerna för bevisvärdering ska göras ansvariga för att sambandsbedömningen
blir korrekt .Huruvida konsekvenser av whiplashskada i form av invaliditet och arbetsoförmåga verkligen orsakats av trafikolyckan bör utredas noggrant , bl a i ljuset av konkurrerande hälsoproblem som kan ha funnits före olyckstillfället .Olika granskning av argumentenFörvisso förekommer från trafikförsäkringsbolagen invändningar i frågor om samband med hänvisning just till tidigare sjuklighet och/eller psykosomatiska faktorer .Vid sådana situationer inträffar emellertid inte sällan i Trafikskadenämnden/domstolar att försäkringsbolagets hänvisningar till konkurrerande omständigheter underställs en kritisk granskning och befinns otillräckliga som förklaringar till skadelidandens besvärsproblematik .Någon motsvarande granskning av och jämförelse med styrkan i skadelidandens argument sker sällan .Ej heller är det vanligt med ett sådant bevisvärderingsresonemang som Svea Hovrätts i dom DT 17 av 2000-05-12 i mål nr T 1247-98 , vilket avsåg samband med arbetsoförmåga .Hovrätten ändrade tingsrättens
dom , och fann att det mot bakgrund av det inledningsvis angivna beviskravet inte kunde sägas att det var klart mera sannolikt att det förelåg ett samband mellan de skador som NN fick vid trafikolyckan ?och hans nuvarande arbetsoförmåga än att arbetsoförmågan hade en huvudsakligen annan förklaring .Synen på bevisvärderingI Cirkulärreferat 4 , 1999 har Trafikskadenämnden med utgångspunkt i ett i nämnden behandlat ärende redovisat sin principiella inställning i frågan om bevisvärdering .Nämnden fann att samband mellan besvär och trafikolycka hade övervägande sannolikhet .Beträffande bolagets invändning om konkurrerande orsaker till rådande arbetsoförmåga ansåg nämnden att det inte kan anses visatatt dessa besvär ensamma hade slagit ut henne från arbetslivet .Avvikelserna från HDs och Svea Hovrätts domar i det föregående framstår som uppenbar .SambandsbedömningenDen erfarne sakkunnigläkaren Nils Rydell skriver : » Ur försäkringssynpunkt är idag sambandsbedömningen vid personskador
mycket viktig .Till skillnad mot medicinsk invaliditet finns inget regelverk , inte ens rekommendationer eller föreskrifter om hur sambandsproblemen skall hanteras .Det vore därför önskvärt , att skapa en arbetsgrupp bestående av försäkringsjurister och sakkunnigläkare i ortopedisk kirurgi och neurologi , för att diskutera sambandsproblematiken ur juridisk och medicinsk synpunkt .I gruppens uppgifter skulle ingå att fastställa nuvarande praxis , framföra rekommendationer och skapa ett regelverk .På så sätt skulle patienten och behandlande läkaren bättre förstå de bedömningar som görs av försäkringsbolagens handläggare och sakkunnigläkare « .Enligt min uppfattning accepteras vanligen samband utan iakttagande av gällande bevisregler , varför en rydellsk arbetsgrupp alltjämt synes angelägen .SammanfattningDet är min uppfattning att om försäkringsbolagen lyssnade mindre på fiffiga ombud och välmenande läkare , och ägnade mer tid åt relevanta utredningar , konsulterade erforderlig medicinsk
expertis och tillämpade gällande bevisregler , så skulle whiplashskadeökningen klinga av .*
