Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
När
man diskuterar ett sådant fenomen som Evidence Based Medicine ( EBM ) är det viktigt att man är överens om vad man talar om .Många som är kritiska mot företeelsen EBM missförstår vad det är fråga om .Detta framkommer också i det inlägg som Carl-Magnus Stolt gjorde i LT 28-29 ( sidan 3255 ) .Jag kommenterar nedan några av Stolts punkter .Men först :Den väsentliga utgångspunkten för hela begreppet är att man skall veta exakt på vilken evidens man fattar beslut i sjukvården , inte att man endast kan använda strikt vetenskapligt framtagna data som underlag för beslut .Alla inser att det finns olika grader av evidens för olika kunskaper , vilket också framgår av Stolts inlägg .I den evidensbaserade vården gäller det att veta på vilken evidens de metoder vilar som jag vill utnyttja .Jag skall använda dem som vilar på bästa möjliga evidens , och för att veta detta måste jag följa den aktuella litteraturen .Den kliniska verkligheten1 .Invändningen att det riktigt nya inte har hunnit bli evidensbaserat
baseras på att Stolt vet att detta nya är effektivt , inte bara nytt .För att veta att det är effektivt måste det studeras , och den kliniske forskaren som är angelägen om att införa nya metoder har skyldighet att själv delta i vetenskapliga studier för att försäkra sig om metodens effektivitet om ingen annan har gjort det .Införs nya metoder innan de är kliniskt utprövade förlänger man tiden innan man vet deras värde .Eventuellt minskas möjligheten att göra kontrollerade studier – se laparoskopisk kirurgi .Egentligen innebär EBM ett åtagande att stödja klinisk , patientorienterad forskning .Det är ju endast i den kliniska verkligheten , inte i det teoretiska laboratoriet , som effektivitet kan bevisas .2 .Begränsningen av vad som är undersökt är inte något argument mot EBM .Man skall bara veta vilka begränsningar metoden man vill använda har i fråga om hur väl studerad den är .3 .Så mycket större anledning är det att granska underlaget om det endast är kommersiellt styrt .Ej
» kokboksmedicin « 4 .EBM innebär inte att man måste följa sådana riktlinjer som leder till » kokboksmedicin « .Tvärtom – man är skyldig att själv granska det vetenskapliga underlaget , inklusive det patientmaterial det är baserat på i förhållande till det aktuella problemet med den patient man har framför sig .Riktlinjer framtagna av så kallade experter är värdelösa om de inte är baserade på kritisk granskning av aktuell litteratur .Det finns alltför många sådana .5 och 6 .Är teknikaliteter som vidlåder alla undersökningar i detta sammanhang6 .Detta är den viktigaste punkten i kritiken , men även den bortser från att det alltid , även när det gäller att arbeta enligt EBM , är den enskilde läkaren som tillsammans med patienten bestämmer .Den enskilde patienten är unik och det kan alltid finnas omständigheter som gör att vad som kan tyckas vara klart bevisat i vetenskapliga studier ändå inte kan tillämpas just nu .I ett långsiktigt arbete i ett mindre sjukhus i norra Italien , där läkarna
varit angelägna att lära sig att använda EBM , har man gjort så att i varje fall , läkaren först , grundat på sin kunskap om patienten , den erfarenhet han själv haft i liknande fall och tidigare kunskap , lägger upp en plan för diagnos och behandling .Han går sedan till litteraturen och tar fram den evidens för hur liknande fall bör tas om hand , och gör tillsammans med patienten en syntes av sitt eget kunnande , vad litteraturen visar och vad patienten vill efter att ha blivit presenterad alla fakta .7 .Det största misstaget i fråga om tillämpning av EBM i praktisk sjukvård är att tro att den enskilde läkaren och den individuelle patienten skulle vara bortkopplade från beslutet om utredning och behandling .8 .Självklart skall EBM granskas och diskuteras .I sina rapporter granskar SBU systematiskt det vetenskapliga underlaget .Läkartidningen har också på ett föredömligt sätt uppmuntrat till det .Komplicerad verklighetYtterligare en kommentar .Det har uppstått ett förklarligt missförstånd genom att EBM har kommit att diskuteras samtidigt som Cochrane Collaboration har etablerats och med stor framgång granskar den litteratur på vilken vi baserar våra åtgärder och beslut .Man skall då ha klart för sig att Cochrane Collaboration i huvudsak begränsar sin verksamhet till resultat av kontrollerade randomiserade studier , medan de som försvär sig till EBM måste göra det bästa möjliga i den komplicerade verkligheten som klinisk medicin utgör .Att arbeta enligt EBM betyder således inte att man endast godkänner resultat av kontrollerade studier , utan att man vet när det finns sådana – och , när det inte finns sådana , vet hur väl en viss metod är undersökt .För att praktisera enligt EBM skall man alltså vara bekant med var gränsen går i aktuell vetenskaplig kunskap och använda bästa möjliga kunskap som underlag för sitt handlande .*
