Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
Läkartidningen 3/01 ( sidorna 148-9 ) intervjuas Hälso- och sjukvårdsnämndens i Göteborg ordförande Caterina Franceschi om det planerade nya systemet med fast läkarkontakt i Göteborgs primärvård .Hon säger bl a : » Vi vill inte ha avtal med läkare som ensamma driver mottagningar , den varianten tror vi är förlegad . « Själv tror jag att ensamläkarmottagningarna fyller en viktig funktion av flera skäl .Vanlig driftsform med små enheterSå länge läkare över huvud taget har bedrivit praktik har de mindre ensamläkarmottagningarna svarat för en viktig del av den öppna vården utanför sjukhusen .Det är först de senaste decennierna som gruppläkarmottagningar och vårdcentraler , i vissa länder , börjat ta över allt mera av den öppna vården .Detta har ofta skett under politisk styrning .Ser man på samhället i övrigt så är mindre enheter en mycket vanlig driftsform , t ex optiker , frisörer , guldsmeder , urmakare , pizzerior , advokater , revisorer och boutiquer .Man kan fråga sig varför olika yrkesgrupper
väljer en sådan etableringsform om små enheter skulle vara så usla .Konkurrensen skulle säkert gallra ut dessa om de ej fungerade .Om jag frågar patienterna på min egen ensamläkarmottagning varför de vill gå här , anger de dels att de tycker det är mer personligt än på de större enheterna , dels att de på en mindre enhet är garanterade att alltid få träffa sin egen läkare och sin egen sköterska som känner dem , samt , slutligen , för vissa patientkategorier att anonymiteten är garanterad att behållas inom en mycket liten krets .Ingen risk för utspätt ansvarPå en ensamläkarmottagning finns ingen risk för ansvarsutspädning , vare sig för en enskilda patientens skötsel eller för verksamheten i övrigt .Varje beslut om att lämna mottagningen och vidtala någon kollega i grannområdet att ta över ansvaret kräver noggrant övervägande .Eftersom jag jobbat i offentlig vård i 20 år ( varav åtta år med administrativa ledningsuppdrag i primärvården ) innan jag blev privat , vet jag att ju
större en enhet är , desto större är risken att läkarna lämnar mottagningsarbetet med patienterna för att på arbetstid delta i möten , studiebesök , kurser etc.Problem att vissa inte fungerarVarför vill man skrota oss ?När man talar med personer med insyn i beslutsprocessen får man besked att det beror på att man ibland haft problem med några enstaka ensamläkarmottagningar på grund av att den enskilde läkaren där ej fungerat optimalt .Dock finns det inget som tyder på att problemen här skulle vara mer utbredda än på t ex en vårdcentral .Ett annat argument är att man vill ha ett bättre samarbete mellan olika specialiteter och yrkesgrupper .Detta skulle man uppnå genom att man bygger större enheter innehållande allmänläkare , vissa specialistläkare , distriktsköterskor och sjukgymnaster .Hur stora enheter man än bygger är det dock bara en liten bråkdel av alla samarbetspartner man kan samlokalisera till samma byggnad .Själv samarbetar jag med kanske 30 specialistläkarmottagningar på och
utanför sjukhusen , ett dussin sjukgymnastmottagningar , 10 distriktsköterskegrupper .Det finns ingen möjlighet att samlokalisera alla dessa enheter .Remisser , brev , telefonsamtal och personliga möten hemma hos patienten kommer alltid att utgöra grundbulten i samarbetet .Ekonomisk överblick och kontrollI en artikel i Dagens Industri 25/10 2000 redovisar företagsrekonstruktören Hans André de ofta stora svårigheter som möter personal som i privat drift skall ta över en större vårdcentral .Vanligen blir resultatet att den ekonomiskt oerfarna personalen inte klarar av det utan överlämnar det mesta till t ex Praktikertjänst , eller att Bure och andra stora intressenter tar över verksamheten .Offentligt monopol hotar att ersättas av privata oligopol , vilket knappast är vad de flesta önskar .Jag har total överblick och kontroll över allt som händer vilket är mycket tillfredsställande .StordriftstänkandePolitikers och tjänstemäns stordriftstänkande har skapat mycket problem i sjukvården .Även
i primärvården förhärskar tyvärr ett stordriftstänkande som leder till onödigt stora enheter .Lyssna på läkarna och se hur läkarna själva väljer att etablera sig när etableringen har släppts lös , vilket har skett under den borgerliga regeringstiden under 1980- och 1990-talen !Då skedde en stor etablering av ensamläkare som ofta placerade sig på de ställen där politiker i åratal efterlyst etablering , nämligen i de mera perifera stadsdelarna där människor bor .Peter Lindvall privat allmänläkare , Göteborg
