Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Inom
de opererande specialiteterna är det kirurgerna som oftast drabbas av anmälan till HSAN .Av 3 600 HSAN-beslut som under drygt tre år granskats av undertecknad , var 356 ( 10 procent ) kirurgärenden .Här har gjorts en sammanställning av hur dessa ärenden fördelats på olika verksamhetsområden och dessutom vilka typer av ärenden som lett till disciplinär påföljd .Av Tabell I framgår vilken typ av kirurgisk verksamhet som föranlett anmälan och i vad mån denna medfört påföljd .Nästan en tredjedel gällde gastroenterologisk kirurgi .Två typfall inom denna centrala del av kirurgin är av speciellt intresse .Komplikationer till galloperationer är inte bara den vanligaste orsaken till anmälan , utan här har dessutom de flesta fall lett till disciplinär påföljd .I den näst största gruppen , missad appendicit har däremot endast 2 av 24 anmälda kirurger drabbats .Av tabellen i övrigt framgår att anmälningarna gäller alla kirurgins subspecialiteter och dessutom återfinns ett betydande antal fall
inom områden , som hör till andra specialiteter ( ortopedin eller urologin ) .Särskilt på mindre sjukhus möter kirurgerna under jourtid patienter , som egentligen hör till grannspecialiteterna och dessutom finns på dessa sjukhus ofta läkare med dubbel specialistutbildning , vilket utnyttjas även för elektiva ingrepp .Under gruppen operativa komplikationer har samlats fall där skada drabbat annat organ än det som initialt varit föremål för behandling ( exempelvis nervskador , sårinfektioner ) och till gruppen övrigt har förts sådana anmälningar som förorsakats av felaktigt bemötande , bristande journalföring m m .Nästan var fjärde anmälan mot kirurger har lett till disciplinär påföljd .Tabell I. Fördelning av 323 kirurgärenden i HSAN på olika kirurgiska subspecialiteter .Tabell II .Typ av disciplinär påföljd vid olika typer av operationer eller diagnoser .Ansvarsärenden i sammanfattningDet kan ibland ha sitt intresse att se ansvarsärendena i ett lite större sammanhang .Därför kommer vi
vissa gånger att redovisa fall för ansvarsnämnden på ett annorlunda sätt .Sidorna får då formen av en översikt med statistik av ett stort antal fall .Vi börjar i dag med kirurgin , övriga specialiteter följer efter hand längre fram .Vanliga orsaker till påföljderAv Tabell II framgår vilka typer av felhandlingar som i flera fall lett till erinran eller varning .Av de 15 påföljderna i samband med gallkirurgi gällde endast ett fall kvarsten , de övriga skador på djupa gallgångarna .De flesta fallen hade opererats laparoskopiskt och skadorna har ofta kunnat härledas till ofullständig dissektion av gallgångar eller brister vad gäller röntgenologisk kartläggning .Särskilt i de fall som inte upptäcktes och reparerades vid det primära ingreppet har förloppet ofta blivit långdraget och det har i allmänhet krävts omfattande rekonstruktiv kirurgi .I tidigare sammanställningar av fall med appendicit anmälda till HSAN [ 1 ] har kirurgerna oftare än i det aktuella materialet fått erinran eller varning
.Det går inte att bedöma av det aktuella materialet , om detta beror på att man idag har bättre rutiner för att på sjukhusen ställa diagnosen eller på att nämndens medlemmar numera insett att appendicitdiagnosen i det tidiga skedet kan vara svår .Kanske är den låga andelen påföljder i det aktuella materialet betingat av slumpen .Sen diagnos och behandling av tarmvred leder ofta till allvarliga konsekvenser , och mer än hälften av anmälningarna hade medfört påföljd för kirurgerna .Nämnden har här , liksom när det gäller den heterogena gruppen övriga akuta bukfall , ofta haft kritiska synpunkter på den pre- och postoperativa övervakningen och inte sällan konstaterat bristande ansvarsfördelning och kontinuitet i vården .Vid perforationer i esofagusventrikel har dessa vanligen skett i samband med refluxkirurgi eller fetmakirurgi .Inom kärlkirurgin var de vanligaste orsakerna till anmälan felgrepp i samband med variceroperationer och försenad diagnos av aortaaneurysm .Vid variceroperation
förekom skada på huvudkärlet , både på artär och vensidan , vilket ledde till allvarliga konsekvenser .Endast ett av tre anmälda fall med kompartmentsyndrom ledde till påföljd .För kirurger , liksom för övriga specialister inom den somatiska sjukvården , är postoperativ trombos/emboli en vanlig orsak till anmälan .Nämndens kritik kan då gälla både bristande profylax och försenad diagnos , när komplikationen inträffat .Även om anmälan i samband med diagnos och behandling av bröstcancer var vanliga , ledde det endast i två fall till erinran .På de flesta kirurgkliniker har man uppenbarligen numera bättre rutiner för hur dessa fall skall handläggas .Missad testistorsion leder däremot regelmässigt till påföljd .I ett av fallen drabbades två läkare i primärjouren ;även den som ställt upp för en second opinion .Postoperativ urinretention leder ofta till långvariga miktionssvårigheter , och denna komplikation bidrog även till påföljd i en av anmälningarna angående felaktigt utförd circumcision
.Vanligaste orsak till påföljd inom sektorn ortopedi var försenad diagnos eller felaktig behandling av frakturer och andra skador .Två kirurger fick dessutom varning för felaktigt utförd karpaltunneloperation .Varning för kvarglömt föremål drabbade en kirurg , under samma period fick flera operationssköterskor varning av samma skäl .Ansvaret för kontrollräkning av dukar m m verkar främst läggas på instumenterande personal .Under treårsperioden hade ingen allmänkirurg anmälts för operation på fel sida eller felaktigt område , däremot en urolog verksam vid en kirurgklinik .SammanfattningSammanställningen ger en bild av vilka typer av anmälningar till HSAN , som drabbat svenska kirurger kring millennieskiftet .Det är dock inte fråga om någon » evig sanning « ;förändringar av verksamheten inom sjukvården påverkar självfallet anmälningarna till HSAN .Detta gäller inte minst för de kirurgiska specialiteterna , där nya operationstyper och förändrade rutiner ständigt introduceras .Då undertecknad
arbetade som föredragande i kirurgärenden på 70-talet , var skador i samband med variceroperationer vanligare , medan idag anmäls fler gallvägsskador .Även konsekvenserna av anmälan kan variera under olika epoker i och med att diagnostiska och terapeutiska förutsättningar förändras och kanske också genom att nämnden och de vetenskapliga råden idag ser annorlunda på om en skada har varit möjlig att förhindra eller inte .Erfarenheter från arbetet i HSAN bör inte användas endast för individprevention , utan även vara en av många resurser att utnyttja i det skadeförebyggande arbetet .Sedan några år lagras många Lex Maria- och HSAN-ärenden i den riksdatabas som förvaltas av Socialstyrelsen i Örebro .Denna källa bör även kunna utnyttjas för att värdera om disciplinära påföljder utdöms konsekvent vid olika typer av felhandlingar – för kontroll av kontrollanterna .Lars Räf professor , Mellösa
