Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Den
kliniska forskningen håller på att bli en växande del i norrlandstingens arbete med att hålla läkarbristen stången. Det är i Skellefteå som satsningen på klinisk forskning utanför regionsjukhuset i Umeå kommit längst. I mars i år utnämndes Kurt Boman till professor i internmedicin vid Umeå universitet, med placering på länsdelssjukhuset i Skellefteå. ..-Vi sökte ett spjutspetsområde,nämligen hemostas-och fibrinolysforskning,och ska man säga något positivt om landstinget så är det att de satsade på detta,tycker Kurt Boman. På läkarstämman i förra veckan var Kurt Boman talare i ett symposium om sekundärprevention efter hjärtinfarkt eller kranskärlsintervention och debattdeltagare i ett om läkarutbildning utanför universitetssjukhuset. Arbetet med att utveckla den kliniska forskningen i Skellefteå har varit en lång resa,som Kurt Boman säger.Hans tjänst är från början ett lektorat,som inrättades redan 1996.Att bygga upp en forskarmiljö är inget som låter sig kommenderas fram. -Ibland
finns det en orealistisk och naiv uppfattning bland beslutsfattarna. Det ska satsas på klinisk forskning och det ska rekryteras,men egentligen handlar det om ett långsiktigt arbete med att bygga nätverk och strukturer underifrån. Och forskningen måste vara mot mycket relevanta kliniska problem som man upplever som bekymmer i vardagen. Först då bottnar arbetet. Bottnen i Skellefteå har varit de stora epidemiologiska studierna,Västerbottens-och MONICA-projekten och Norsjöprojektet som startade 1985. Bakgrunden var den stora dödligheten i hjärt-och kärlsjukdomar i norra Sverige,särskilt i Norsjö. -De olika projekten lade grunden till en epidemiologisk vetenskaplig bas som är helt unik.Samtidigt med enkäter och insamlande av kliniska variabler lät vi deltagarna lämna blodprov,som samlades i en medicinsk biobank.Idag omfattar den frysta prover från cirka 90 000 unika individer.Vi kan gå tillbaka i tiden och titta på hur det såg ut när de var friska,och jämföra när de insjuknar i slaganfall
eller hjärtinfarkt. Nyckelhålet från Norsjö Det gröna nyckelhålet,som idag pryder livsmedelspaketen med fettsnålt innehåll,kommer ursprungligen ifrån Norsjö.MONICA är ett WHO-projekt som sträcker sig över 27 länder,med för närvarande 32 olika populationer,och inom det sker den snabbaste minskningen av dödlighet i hjärtinfarkt i Norrbotten och Västerbotten,som tillsammans ingår i projektet. Projekten och den biomedicinska databasen har skapat en rik källa att ösa ur. De två lektoraten i Norrbotten har även de nära anknytning till MONICA-projektet,och i Skellefteå saknas det inte arbetsuppgifter. -Vi har egentligen inte någon brist på pengar för forskningen.Har vi bara människor så kan vi alltid ordna det.Vi har så fantastiskt mycket material som behöver bearbetas i Norsjö-och Västerbottensprojekten,så vi skulle kunna sysselsätta många. Redan 1984 startade man en forskningsstiftelse,dit lokalbefolkningen skänker pengar som är öronmärkta för 6616 Läkartidningen .Nr 49 .2001 .Volym
98 Nyheter Kurt Boman, professor i Skellefteå, en av läkarstämmans symposietalare Vardagsproblem ger fruktbar forskning på litet sjukhus i norr Lars Johansson, till vänster, har en ST-läkartjänst som är 50 procent forskning, 50 procent klinisk tjänstgöring på länsdelssjukhuset i Skellefteå. Kurt Boman var den förste lektorn utanför Norrlands Universitetssjukhus i Umeå – i våras omvandlades hans lektorat till en professorstjänst. ..Idag finns,eller håller på att inrättas,sju adjungerade lektorat vid universitetet i Umeå,som ligger utanför universitetssjukhuset.Dessutom har ett omvandlats till en professorstjänst (se artikel ovan). -Att stärka forskningen i hela regionen är mycket viktigt för att höja kvaliteten.Samarbetet är också en förutsättning för att Norrlands Universitetssjukhus ska fortsätta att utvecklas,säger Torbjörn Midunger,kanslichef på samverkansnämnden för de fyra nordliga landstingen. Satsningen på adjungerade lektorat betalas av respektive landsting.Det är framför allt inom allmänmedicin som de nya lektoraten håller på att formeras.Det gäller fyra lektorat,i Luleå,Krokom, Backen utanför Umeå och Arjeplog. När det gäller sjukhusen har Norrbottenslandstinget satsat på lektorat inom internmedicin på Sunderbyn och i Kiruna.Det finns även ett lektorat i yrkesoch miljömedicin vid länssjukhuset i Sundsvall-Härnösand.När det gäller forskar-ST-tjänster är det mer sällsynt att de ligger utanför regionsjukhuset. -Kurt Boman är unik som försöker att bygga upp något eget i Skellefteå,säger Sven Bergström,forskarutbildningsnämndens ordförande i Umeå.? Landstingen betalar lektoraten FOTO : ULF KNUTSONLäkartidningen .Nr 49 .2001 .Volym 98 5617 sjukvården i Skellefteå.Dessutom får man FoU-medel från landstinget,som bland annat bekostar professuren,och från Visare Norr som ingår i ett samverkansprojekt mellan de fyra nordligaste landstingen.I den senare handlar det om forskning som berör minst två landsting. En annan finansieringskälla är läkemedelsprövningar.Sådana
tar man på sig bara om de kan inrymma de egna forskningsprojekten i form av substudier.På så sätt kan man både rekrytera patienter till forskningen och få in mer pengar. Allteftersom arbetet med de olika studierna fortskred,byggdes det också upp en forskarmiljö i Skellefteå. -När man satsade på de här stora projekten,så innebar det också en satsning på att bygga en infrastruktur.Idag har vi en hel grupp -forskare,biomedicinska analytiker,en sjuksköterska och en sekreterare. Arbetet har också inneburit att man blivit en del av ett större nätverk,naturligtvis med universitetssjukhuset i Umeå,men också med kolleger i Norrbotten och på ett nationellt och internationellt plan.1999 var Kurt Boman huvudansvarig i organisations-och vetenskapskommittén för 5:e Nordiska kongressen i hjärtrehabilitering som hölls i Skellefteå. -Man kan ju tycka att vi ligger långt bort,men dagens tekniska möjligheter, med e-post och annat,ger goda möjligheter att hålla kontakten. Problemet är inte det
geografiska avståndet,utan det mellan personer. Kurt Boman är nere i Umeå i samband med regionala möten och forskarträffar.Kanske blir det en gång i månaden som han åker de fjorton milen.Inom en nära framtid hoppas han mycket på telemedicin. Illa omtyckt decentralisering -Mitt mål är att vi snart ska vara med på seminarierna via kameror.Tekniken finns,det är bara det att vi inte har kommit igång än. För fem år sedan,när Kurt Boman lade upp overheadbilder där orden »decentraliserad forskning «stod,var det som ett rött skynke för många.Det fanns de i Umeå som tyckte att man måste återerövra lektoratet.Idag kan han lägga på det genomskinliga bladet utan att någon reagerar. -Medicinska institutionen stöttade oss,det var ett lyckodrag.Och de har ju fått tillbaka två avhandlingar,med en tredje på väg. Forskningen har ökat samarbetet mellan Umeå och Skellefteå.Närheten till patienterna i Skellefteå är också en fördel för Umeå. -Umeå är ett litet regionsjukhus med ett stort omland,till skillnad
från Stockholm och Göteborg.Att sprida forskningen är viktigt även för dem,det ger ett större patientunderlag. I satsningen på klinisk forskning utanför regionsjukhuset ingår också forskar-ST-tjänster.Lars Johansson är färdig specialist,men han fick erbjudandet om tjänsten i Skellefteå när han hade ett år kvar och fullföljer de två år som den gäller. -Förut ryckte de mycket i mig från klinikens sida,veckor som skulle ägnas åt forskning försvann hela tiden.Sedan jag fått forskar-ST-tjänsten blev det en markant skillnad. Tjänsten han har är uppdelad 50/50 mellan klinik och forskning.Från början sökte han inte till Skellefteå för att forska,det var något han gled in i.Idag åker han inte så ofta till Umeå. -Jag har ju handledarna här och forskningen är etablerad sedan länge.Det finns inte något stort behov att åka till Umeå. Han tycker att det finns många fördelar med att forska på ett litet sjukhus, framför allt att det är så nära till handledarna och lätt att diskutera.Det han
saknar är seminarieverksamheten.I Skellefteå är det väldigt avgränsat,själv håller han på med ett avhandlingsarbete om fibrinolys-och hemostasfaktorer vid slaganfall,och han skulle gärna vilja höra mer om vad de andra arbetar med. -Man får ju kompensera det genom att läsa och fara på möten istället. Specialister stannar kvar För Kurt Boman är det viktigt att de som söker sig till sjukhuset också erbjuds forskning.Och han är övertygad om att det är en väg till rekrytering av läkare och kanske framför allt att sjukhuset får behålla de kvalificerade specialister man har. -Vi har folk som skulle ha flyttat härifrån om inte forskningsbiten funnits. Jag tror att det gäller även för egen del. Erbjudandena om forskning gör att sjukhuset blir mer flexibelt när det ska locka läkare till sig.Inte minst gäller det par,där den ena kanske vill arbeta kliniskt,medan den andra hellre forskar. Kreativ miljö är a och o -Det är en svår tid för den kliniska forskningen,den har ju lyfts fram som ett krisområde.Därför måste man hitta konstruktioner där man kan genomföra både kliniskt arbete och forskning. Särskilt viktigt är det på mindre sjukhus, där ju all luft pumpats ur systemet,menar Kurt Boman. -Men det tar lång tid att skapa det här kreativa klimatet.Det är lätt att glömma bort det,men den här forskarmiljön som vi byggt upp,där man löser problem och diskuterar kontroversiella fynd,måste finnas för att det ska vara långsiktigt hållbart. Ulf Knutson frilansjournalist Om inte möjligheten att forska hade funnits skulle jag nog inte stannat i Skellefteå, tror professor Kurt Boman. ..I satsningen på klinisk forskning i Skellefteå ingår också en extra forskarmånad utöver den ordinarie tiden för dem som gör AT.Meningen är att det ska ge en inblick i hur det är att forska. AT-läkaren Patrik Wennberg gjorde en forskarmånad i januari,och sedan en till under hösten. -Det kan kännas mastigt att skriva på för sex månaders forskning i förväg. Då är det bättre med en månad,att få känna
på.Han tittar på skillnaden i riskfaktorer mellan Q-vågs-och icke Q-vågsinfarkter i material från MONICAoch Västerbottensprojekten.På Riksstämman har resultatet publicerats som en poster, och han har redan bestämt att han ska söka två forskarmånader till.Då går han vidare med ett större material. -Jag har kommit till ett rätt så dukat bord.Det finns en färdig matris och jag har sluppit tråkiga journaler. -Idag tror jag att jag kommer att fortsätta att forska,men jag får se i vilken form det blir.? Prova-på-månad gav mersmak Patrik Wennberg fortsätter att forska.
