Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
–
Utan att själv ta ställning ville jag bygga ett ram- och regelverk kring begreppet läkaretik , förklarar Motzi Eklöf , som väckt intresse med sin avhandling » Läkarens ethos « , filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet .Avhandlingens undertitel , » Studier i den svenska läkarkårens identiteter , intressen och ideal 1890-1960 « , indikerar med sina årtal att här kan finnas en bakgrund till aktuella diskussioner .Motzi Eklöf valde det grekiska originalordet ethos , sed , för att göra ramen vidare än det härledda etik skulle tillåta .Hon redogör i avhandlingen för retorikens logos , ethos och pathos , och konkluderar : » Begreppet ethos används här således i två betydelser : dels som en beteckning på läkares ( eftersträvade ) individuella och kollektiva karaktär , dels som en retorisk strategi för att uppnå denna önskade karaktär . « Hon kommenterar också » läkekonst « , » läkarkonst « , » läkaryrke « och » kall « .Stort utrymme i hennes regelverk upptar frågan om vem som är den
rätta läkaren , den som bör uppfylla etikens krav och åtnjuta motsvarande förtroende , respekt och oegennyttigt blygsamma arvode .Kommer endast skolmedicinens legitimerade läkare i fråga ?Eller även homeopaten , fytoterapeuten , akupunktören , naprapaten , kiropraktorn , kloka gumman ?Kvinnor med samma rätt som män ?Personer födda utomlands ?Under den epok som » Läkarens ethos « behandlar var de här frågorna öppet kontroversiella , även de båda sistnämnda som nu kan tyckas besvarade med självklarhet .I sin noggrannhet med orden visar sig Motzi Eklöf föredra » komplementär « medicin framför » alternativ « , denna mosiga modeglosa som fått ersätta så många värdefulla ord i vårt språk . » Alternativ medicin « är ju liksom » alternativ odling « det som våra förfäder har bedrivit i årtusenden .- Komplementär medicin betecknar en verksamhet som utövas vid sidan om , inte i stället för skolmedicinen .I somliga länder får till exempel homeopati utövas enbart av läkare , just som ett komplement
.I Sverige är det snarast tvärtom , läkarna förväntas ta avstånd , säger hon och tillägger att homeopatin åtnjuter stor respekt i Belgien , och att England har ett homeopatiskt sjukhus som stöds av kungafamiljen .Hos oss diskuterades ett sådant sjukhus i riksdagen på 1850-talet , då Adolf von Rosen väckte en motion om ekonomiskt stöd därtill , som han inte fick gehör för .Homeopatins förespråkare har vid flera senare tillfällen förgäves sökt riksdagens erkännande .Homeopatin ( av grekiska homoios , lika , och pathos , lidande ) etablerades i början av 1800-talet av den tyske läkaren Samuel Hahnemann , som formulerade satsen Similia similibus curantur , Lika botas med lika .Mot feber ges ett feberframkallande medel , mot diarré ges ett laxativ etcetera , men i stark » Verdünnung « , en utspädning som emellanåt kan föra tanken till den berömda droppen i havet .Motzi Eklöf berättrar i sin avhandling om den uppståndelse som väcktes inom den svenska läkarkåren år 1926 , då en aktad kollega
som Carl Sundberg – vid den tiden emeritus efter 24 år som professor i patologisk anatomi vid Karolinska institutet – anbefallde en vetenskaplig prövning av homeopatin .Sundberg hade 1920 själv gett ut en bok där han avfärdade homeopatin som » en sammanställning av konstgjord symtomlära , av vitalism och naturfilosofi , av mysticism och teologi , som söker sin make i godtycklighet « .Senare måtte han ha funnit sitt eget omdöme förhastat .Han företog då experiment med homepatisk terapi på sig själv och följde dessutom några fall på rekommendation av den populära homeopaten Klara Fransén [ 1862-1943 ) , som betonade plikten att » ta vara på det goda « , även om det föreföll ofattbart .Till följd av sina nyare erfarenheter förordade Carl Sundberg 1926 att homeopatin skulle » utan förutfattad mening prövas och eventuellt värde erkännas « . » Att man inte kan förklara något är inget skäl att förneka det « , ( Ce n´est pas parce que l´on ne peut pas expliquer une chose qu´il faut la nier )
, påpekade tre decennier senare Winston Churhill för sin berömde franske fytoterapeut Maurice Mességué , berättar denne i sin bok » Des hommes et des plantes « ( Paris : Opera Mundi , 1970 ) .Mellan 1950 och 1957 stod Messé- gué i regelbunden kontakt med » monsieur le président « , som han roade sig med att titulera den brittiske premiärministern .Även den kylslagne tyske förbundskanslern Konrad Adenauer besökte örtdoktorn i Frankrike , liksom den pakistanske prins Ali khan och » le monstre fascinant Farouk « från Egypten med flera andra av tidens internationella celebriteter .Även då ingen lyckats klarlägga varför en del av naturens medel tycks motverka vissa sjukdomstillstånd , kan moderna människors tillit till växter och andra beståndsdelar i naturläkemedlen förklaras dels av tron på gammal erfarenhet från olika kulturer , dels av det faktum att somliga av medlen visat sig verkningsfulla efter vetenskaplig prövning och numera ingår i läkemedelsindustrins produkter eller efterliknas
syntetiskt .Medan läkare brukar framhålla att industrins mediciner är säkrare eftersom innehållet och dess proportioner kan kontrolleras , anser många patienter att » det naturliga « måste vara bättre eller mindre skadligt än » det konstgjorda « .En rapport presenterad av Stockholms läns landsting hösten 2000 visade att användningen av komplementär medicin hade mer än fördubblats under de senaste 15 åren .49 procent av stockholmarna hade använt någon form av komplementär behandling , främst massage [ 57 procent ) och naturläkemedel ( 42 procent ) .Övriga medel och metoder som ingick i undersökningen var kosttillskott [ 38 procent ) , kiropraktik ( 30 procent ) , avslappningsövningar ( 25 procent ) , naprapati ( 21 procent ) , akupunktur ( 20 procent ) , vegetarisk kost ( 15 procent ) , meditation ( 8 procent ) och qigong ( 5 procent ) .Andra förekommande metoder är akupressur , zonterapi , osteopati , musikterapi och homeopati .Den antroposofiska medicinen , vars utövare är legitimerade
läkare , använder flera av de nämnda metoderna och dessutom konstterapi , hydroterapi , eurytmi och den berömda omvårdnaden i behaglig miljö .Motzi Eklöf talar uppskattande om de orienterande frivilligkurser vid Karolinska institutet , där svenska läkare genom studiebesök och föreläsningar får stifta bekantskap med olika sorters komplementär medicin .Då jag senare ringer upp några av kursdeltagarna får jag höra att de flesta intresserade är allmänläkare , särskilt kvinnliga .Alla tillfrågade sätter stort värde på kursen , som ger en god översikt , » ett smörgåsbord « , vilket de finner aktuellt och betydelsefullt eftersom många av deras patienter tar för sig av rätterna vid sidan om läkarens råd och recept .- En jättebra kurs som ligger i tiden , kommenterar Evy Adler vid Tranebergs vårdcentral i Bromma .Själv är hon särskilt imponerad av den kinesiska medicinen .- Den bygger på urgammal kunskap och erfarenhet .Men som läkare kan jag inte tillämpa den , konstaterar Evy Adler med uppenbar
saknad .I äldre tid var det ofta kvinnor som utövade olika slags » kvacksalveri « , kanske främst för att de inte fick bli läkare men också av ideella skäl , vanligen på kristen grund .Motzi Eklöf visar i sin avhandling förstasidan av en skrift , » Hur jag blev homöopat , En ropandes röst till Herrar Läkare och Lagstiftare « , författad av den förut nämnda Klara Fransén och föranledd av 1915 års riksdagsproposition med förslag till en ny förordning om behörighet att utöva läkarkonsten .Homeopaten anförde att allt gott utgick från » den Högsta allmakten « .Hon krävde sträng kontroll över alla som handskas med människors hälsa , » de må nu vara legitima eller illegitima « .Skriften gjorde avsett intryck på många riksdagsledamöter och bidrog troligen till att behörighetslagen , som trädde i kraft den första januari 1916 , blev mer tillåtande gentemot homeopater och andra icke legitimerade utövare av läkarkonsten än vad läkarnas majoritet hade hoppats .Vid sidan av kvinnornas kvacksalveri
utvecklades möjligheterna för kvinnor att utbilda sig till läkare .Redan 1888 hade » Sveriges första kvinnliga läkare « Karolina Widerström avlagt svensk medicine kandidatexamen .Men det skulle dröja till 1903 innan » ogift kvinnlig läkare « fick tillträde till vissa befattningar såsom stadsläkare , underläkare på sjukhus , prosektor eller laborator vid universitet .1937 utnämndes Nanna Svartz till professor i invärtes medicin vid Karolinska institutet och blev därmed såväl vår första kvinnliga medicinprofessor som den första kvinnliga professorn vid en svensk statlig högskola över huvud taget .1942 blev hon dessutom ordförande i Svenska föreningen för invärtes medicin , och 1952 ordförande för ISIM , International Society for Internal Medicine .De tre vännerna och läkarna Nanna Svartz , Andrea Andréen och Ada Nilsson hävdade utländska läkares rätt att utöva yrket i Sverige .Då Medicinalstyrelsens generaldirektör Axel Höjer 1939 föreslog att ett 20-tal judiska läkare skulle tas
emot , möttes han av kritik från en del svenska kolleger , men lite senare föreslog professor Gunnar Dahlberg och docent Jan Waldenström att tio utvalda läkare av olika specialiteter skulle få komma hit .Envisa motståndare hänvisade dock till arbetslösheten bland svenska läkare och några framförde rent antisemitiska argument .Södermanlands läns läkarförening varnade : » man måste räkna med att åtskilliga av dessa läkares barn skulle komma att välja läkarbanan och på det sättet skapa ett nytt konkurrensproblem i framtiden « .Ada Nilsson , som arbetade aktivt inom flyktinghjälpen , uttalade i stället den sanna läkaretikens bud – med egennyttan som lockmedel .Motzi Eklöf citerar : » Veterligen finnes bland de landsflyktiga läkarne sådana som skulle kunna bliva icke blott till en prydnad för vår kår utan även genom sin erfarenhet och sina kunskaper berika vår yrkesutövning .Den konkurrens som dessa läkares verksamhet skulle komma att medföra – tjänsteanställningar är ju självfallet uteslutna
– borde vi kunna bära med jämnmod . « Under avhandlingens rubrik » Etik eller etikett « kommenterar Motzi Eklöf vad hon kallar läkaryrkets brödraskap även under 1900-talets senare hälft : » Reglerna för läkarens och gentlemannens uppträdande och ethos har i stor utsträckning sammanfallit , vilket är en förklaring till betoningen av läkaryrkets manliga karaktär . « Vid vårt samtal vidgår hon också klasstillhörighetens betydelse , jämförelsevis få medlemmar av arbetarklassen har tagits upp i gentlemännens brödraskap .Till hennes personliga syn på läkaretiken hör helt klart åsikten att personer som passar till läkare bör få utöva yrket på samma villkor oavsett kön och härkomst .Vidare anser hon att läkare bör veta vad de talar om innan de avfärdar allt » kvacksalveri « .Under 1990-talet fick kiropraktorer och naprapater svensk legitimation och legitimerade yrkesgrupper som läkare , sjuksköterskor , sjukgymnaster och tandläkare praktiserar nu akupunktur .Men en sjuksköterska som vill utöva zonterapi måste först avsäga sig sin legitimation .Motzi Eklöf tycker att kravet på » vetenskap och beprövad erfarenhet « gör det svårt att dra en gräns mellan » rätt « och » fel « medicin .Text : Eva Dickson frilansjournalistHippokrates ed i latinsk översättning ( ur Medicinsk terminologi , Nordiska bokhandelns förlag 1997 ) .
