Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Primärprevention
av allergisjukdomar har sedan drygt två decennier varit en viktig del av inte minst barnhälsovårdens arbete .Arbetet har varit inriktat på att reducera exponering för riskfaktorer för allergisjukdom .Huruvida detta arbete varit framgångsrikt går inte att svara på .Anledningen till att allergisjukdomar ökar kan vi inte heller med säkerhet svara på .Att fler idag är björkpollenallergiska beror inte på att det finns fler björkar – det beror på att vi blivit mer känsliga , och nu reagerar lättare på sådant som normalt finns i vår omgivning .Under slutet av 1990-talet lanserades » hygien-hypotesen « , dvs genom att vi inte utsätts för rätt sorts infektioner vid rätt tidpunkt i livet tenderar immunsystemet att utvecklas i riktning mot allergi .Svenska undersökningar har också visat att barn som växer upp i antroposofisk eller jordbrukarmiljö löper mindre risk att utveckla allergisjukdom .Några av delförklaringarna har antagits vara intag av lactobaciller samt exponering för vissa
biologiska nedbrytningsprodukter , vilka bägge motverkar att immunsystemet utvecklas i riktning mot allergi .Kalliomäki och medarbetare beskriver i Lancet sina resultat av en interventiv studie med syfte att minska nyinsjuknandet i atopisk dermatit som en följd av tillfört probiotikum .Inklusionskriterier var bl a allergi inom kärnfamiljen .159 gravida kvinnor inkluderades .Dessa randomiserades och 77 kom att ingå i den aktiva gruppen och 82 i placebogruppen .Kvinnorna i den aktiva gruppen tillfördes Lactobacillus GG i kapslar 2-4 veckor före beräknad nedkomst och 6 månader postnatalt .I de fall där modern inte kunde amma gavs kapslarna direkt till barnet .Slumätpunkten i denna undersökning var atopisk dermatit vid 2 års ålder .Det visade sig att de barn vars mödrar , eller i viss utsträckning barnet självt , fått laktobakterier hade utvecklat eksem endast i 23 procent av fallen att jämföra med 46 procent i kontrollgruppen .Det som försvårar tolkningen av resultaten är att det inte
sågs någon som helst skillnad i sensibilisering mot vanligt förekommande antikroppar mätt som både pricktest och RAST .Det som också försvårar tolkningen av resultaten är att barnens bakgrundsexponering i de två grupperna skiljde sig ganska markant .Studien är dock synnerligen intressant , och de barn som ingick i studien kommer med all säkerhet att följas upp .Tills vidare får det dock anses nödvändigt att invänta fler studier för att se om resultaten ovan kan konfirmeras .Till dess får nationella rekommendationer råda .Magnus Wickman magnus.wickman@smd.sll.se
