Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
Skottland genomfördes 1932 en intelligenstestning av alla skolbarn födda 1921 .Författarna har tidigare funnit att sent debuterande Alzheimers sjukdom är vanligare bland svagare begåvade i denna kohort .Nu har de studerat sambandet mellan begåvning och livslängd hos 2 792 personer som följts till 1997 .Inte oväntat är genomsnittsbegåvningen något lägre hos dem som avlidit före periodens slut .De statistiska signifikanserna är starka , och faktorer som trångboddhet och faderns yrke tycks inte förklara någon väsentlig del av variationen .Högre begåvning medför fördelar av många slag , men det är inte så lätt att förklara effekten på livslängden i detta material om man anlägger ett statistiskt fågelperspektiv .En särskild sak är att dödligheten bland de mer begåvade männen var klart förhöjd under andra världskriget .De sändes säkert relativt oftare till fronttjänst .I en figur delas kohorten efter kön och testresultat , det senare tydligen i lägsta och högsta kvartiler , dvs intelligenskvot
upp till 90 respektive 110 och högre .I den högre kvartilen fanns inga dödsfall bland kvinnorna före 35-årsåldern .I den lägre började enstaka falla ifrån i tonåren , och vid 30 hade redan 10 procent avlidit .En viss överdödlighet finns också i högre åldrar hos svagare begåvade av båda könen , men den markanta skillnaden i mortalitet före 35 diskuteras inte , trots att man hade uppgifter från dödsregistret .Om man sett på dödsorsakerna i dessa fall hade man sannolikt kommit närmare den konkreta verkligheten bakom fenomenet .Undersökningen är redan omtalad i nyhetsmedia på flera kontinenter .Fynden kittlar fantasin , tyvärr utan att göra läsaren nämnvärt klokare .Med en bättre analys hade artikeln vunnit vetenskapligt men förmodligen förlorat i allmänt nyhetsvärde .Per Dalénpdalen@algonet.se
