Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Under
1990-talet ändrades genetik från att vara en disciplin för en skara entusiaster till ett ämne av central betydelse för sjukvård och biologisk forskning .Orsaken är givetvis att den genetiska koden i vår arvsmassa nu är avläst , och en första tolkning av informationen har genomförts .Samtidigt har det utvecklats strategier och tekniker som gör att man kan identifiera de gener som deltar i etiologin för olika sjukdomar .Det gäller både de 1 000-tals strikt ärftliga sjukdomarna , där en gen är ensam ansvarig , och våra folksjukdomar där flera gener och omgivningsfaktorer samverkar .Att hitta och analysera gener av den förra kategorien är nu vetenskapligt okomplicerat , och många betydande framsteg har gjorts .Att hitta folksjukdomarnas gener är dock fortfarande en vetenskaplig utmaning .Betydande framsteg har dock gjorts t ex avseende diabetes och Alzheimers sjukdom .Den som vill lära sig mer om detta dynamiska fält kan med fördel läsa en review av Christopher Mathew » Postgenomic technologies
: hunting the genes for common disorders « i British MedicalJournal .Här beskrivs översiktligt den principiella uppläggningen av olika studier och man bjuds en doft av några storskaliga tekniker som används i laboratorierna .Varför är då detta ämne av intresse ?För ett spirande forskningsintresse kan artikeln erbjuda god näring .Viktigare är dock att alla kliniskt verksamma träffar patienter vars genetiska konstitution snart kommer att styra den handläggning och behandling de bör ha .Nya läkemedel utvecklas mot de proteiner generna tillverkar , därför kommer nya terapeutiska principer att se dagens ljus .Patienternas närmast anhöriga löper en ökad risk att drabbas av samma sjukdom , och i de fall det utvecklas en effektiv profylax kan en genetisk analys vara av värde .Sådana analyser måste göras selektivt och med respekt för individen så att man inte riskerar en genetisk stigmatisering .Det är dock uppenbart att genetiken tränger in på bred front i sjukvården , och den aktuella
artikeln ger en god grund för de intresserade .Claes Wadelius claes.wadelius@genpat.uu.seDNA sett genom tunnelmikroskop .
