Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Lars
Werkö , Mats Eliasson ( Läkartidningen 32-33/01 , sidorna 3449-50 ) och jag är överens om mycket , inte minst betydelsen av evidensbaserad medicin ( EBM ) samt värdet av att resonera om metodens begränsningar .Dogmatisk medicin – nej tack !Om det är något medicinhistorien lär oss så är det att vara på vår vakt mot en dogmatisk medicin !De tio punkter jag tecknade upp i min artikel ( Läkartidningen 28-29 , sidorna 3255-6 ) är , som jag ser det efter att ha varit ute och resonerat om detta på flera ställen i landet , hållbara utgångspunkter för en kritisk diskussion av en kritisk medicin .Kan läkekonsten EBM-bedömas ?Att diskutera EBMs begränsningar handlar ytterst om vad medicin och sjukvård egentligen är .För mig är sjukvård ett moraliskt projekt .För att förverkliga detta moraliska projekt behöver vi bland annat naturvetenskapliga kunskaper .Dessa kan och bör granskas med EBM-metod .Men det som ryms i begreppet läkekonst – ett förstående , tolkande och tröstande bemötande – låter
sig inte lika lätt evidensbaseras .Ändå är just de aspekterna centrala i praktisk sjukvård .Nobelpris för lobotomiLåt mig illustrera medicinhistoriskt !För några år sedan gjorde jag en studie rörande 1949 års Nobelpris ; det till portugisen Moniz för lobotomi .Neurokirurgen Herbert Olivecronas utlåtande , som låg till grund för priset , var en alldeles ypperlig genomgång av metodens kvantitativa resultat .Olivecronas rapport skulle med all säkerhet hålla måttet som en god EBM-granskning .Min sammanfattning och slutsats blir :Vi måste se till att etiska och existentiella aspekter inte hamnar i skymundan när vi resonerar om medicinsk praktik !Carl-Magnus Stolt chefläkare , Borås ;professor i humanistisk medicin , Karolinska institutet , StockholmCarl-Magnus .Stolt@his.ki .se
