Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
krävdes som vanligt höga betyg för att komma in på läkarutbildningen , visar siffror från Verket för högskoleservice ( VHS ) när det första urvalet till höstterminen nu är klart .Antalet sökande till läkarutbildningen har minskat något jämfört med 1999 samtidigt som antalet platser har ökat med 25 procent .Men platserna räckte i alla fall bara till ungefär var sjätte sökande .VHS är nu klar med den första antagningsomgången , urval 1 , inför höstterminen 2001 .Bland de över 3 000 behöriga sökande som valt läkarutbildningen i första hand har total 529 platser fördelats .Det innebär att ungefär var sjätte sökande kommit in .Som vanligt krävdes det , trots ett ökat antal platser på läkarutbildningen , mycket höga betyg för att komma in .I det första urvalet låg antagningspoängen i genomsnitt på 20,00 i det nya och 4,93 i det gamla betygssystemet .Antagningspoängen kan dock komma att bli någon eller några hundradelar lägre i den andra , slutgiltiga antagningsomgången .Sökande med toppbetyg
på reservplatsHögst betyg krävdes för att komma in på Karolinska institutet i Stockholm , där antagningspoängen i samtliga kvotgrupper blev högsta möjliga för de studenter som sökte in på betyg eller högskoleprov .Enligt uppgifter från VHS har även en del av dem som står på reservplats högsta möjliga poäng i sin kvotgrupp .I praktiken innebär det att betyg och högskoleprov inte längre fungerar som urvalskriterium eftersom platserna måste fördelas genom lottdragning bland de sökande .Karolinska institutet , liksom Umeå universitet och Linköpings universitet , fördelar dock mellan hälften och två tredjedelar av platserna i ett s k alternativt urval , där studenterna antas genom bl a uppsatsskrivning och intervjuer .I Göteborg antas samtliga sökande till läkarutbildningen genom alternativt urval varje vårtermin .Viss minskning av antalet sökandeAntalet sökande till läkarutbildningen , räknat som behöriga förstahandssökande , var i höst ungefär lika stort som förra hösten , men drygt åtta
procent lägre än höstterminen 1999 då antalet sökande till läkarutbildningen tycks ha nått en topp .Till högskolan som helhet kulminerade antalet sökande redan 1997 enligt Per Nyholm , handläggare på VHS .Det är dock osannolikt , menar Nyholm , att det är de ändrade studiemedelsreglerna som redan har påverkat antalet sökande till den elva terminer långa läkarutbildningen .Eventuella effekter av ändrade regler brukar , enligt Nyholm , inte avspeglas i förändringar bland de sökande förrän efter några år .De nya studiemedelsreglerna innebär starkt begränsade möjligheter att få studielån i mer än tolv terminer för studier som påbörjas efter första juli i år .Beslut om fler platserNär Vård- och omsorgskommissionen lade fram sin slutrapport för två år sedan rekommenderade man en utbyggnad av läkarutbildningen för att kompensera den tilltagande bristen på läkare .I december 1999 beslutade riksdagen därför att antalet platser på läkarutbildningen skulle ökas .Ökningen skulle ske i en sådan
omfattning att antalet läkare som utexamineras per år ökar med 200 .Utbyggnaden ska vara genomförd år 2002 .I år har totalt har 1029 studenter antagits till läkarutbildningen , vilket är en ökning med 25 procent sedan 1999 då 822 studenter antogs .- När man gör en så stor ökning av antalet studieplatser på så kort tid är det väldigt viktigt att man verkligen vidtar tillräckliga åtgärder för att bibehålla kvaliteten i utbildningen , säger Jonas Andersson , ordförande i Medicine studerandes förbund ( MSF ) .Redan idag , på termin 6 – 8 där antalet studieplatser ännu inte hunnit utökas , visar svaren på den enkät som MSF gör varje år bland de studerande att det finns brister i den kliniska undervisningen .- Bristerna beror till stor del på att det är för många studenter och för få handledare per avdelning .Vad som framför allt behövs är fler och mer motiverade handledare på klinikerna och att handledningsarbetet värderas högre meritmässigt .Ytterligare ett sätt att öka tillgängligheten på
handledare är att underlätta och stimulera studenternas frivilliga utplaceringar på sjukhusen utanför universitetsorterna , säger Jonas Anderson .Lena Lundberg vikarierande reporterTabell I. Antagning till HT 2001 , urval 1 .Källa : Verket för högskoleservice , 2001 .1 ) Mellan hälften och två tredjedelar av platserna tillsätts här genom s k alternativt urval .2 ) Enligt uppgift från respektive högskola .3 ) Inkluderar även sökande som saknar behörighet .4 ) I Umeå meritvärderas sökande i dessa kvotgrupper efter högskoleprov , betygstillägg , arbetslivserfarenhet och intervju .
