Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Synpunkter
från en kliniskt verksam invärtesmedicinareDen akutmedicinska slutenvården har ändrat karaktär .Allt flera patienter har kroniska , obotliga sjukdomar som kräver kontinuerligt stöd från primärvården och kommunen både före och efter vårdtillfället på akutsjukhuset .På medicinkliniken , Södertälje sjukhus , har vi ändrat på våra avdelningsrutiner för att kunna möta omvärldens förväntningar på vårdens innehåll .Vårdkonferens , anhörigsamtal och vårdplanering är grunden för denna utveckling .Våra erfarenheter är så goda att vi vill delge andra hur vi lagt upp arbetet .Patienterna i den invärtesmedicinska slutenvården har ändrat karaktär .Av patienterna som läggs in från akutmottagningen kommer allt flera från kommunalt särskilt boende och har multipla , obotliga , kroniska sjukdomar .Patienter med solitära medicinska problem som löses med en medicinsk behandling som initieras i sluten vård och går hem utan funktionshinder eller behov av hjälp från utomstående blir allt mera sällsynta
.Planerade inläggningar för utredning blir också allt mera ovanliga i takt med mera förfinade och för patienten enklare diagnostiska metoder .Denna förskjutning har medfört frustration och alienation hos många medicinläkare som frågar sig » Var finns våra riktiga patienter ? « eller konstaterar » Vi har fel patienter på vårdavdelningarna « eller » Våra patienter trängs ut från sjukhusen av patienter med problem som borde lösas på andra vårdinrättningar « .Kortare vårdtider trots ökad vårdtyngdVid medicinkliniken på Södertälje sjukhus har vårdtiderna blivit kortare trots denna förskjutning av patienternas vårdtyngd .Varje dygns vård är dyrbar och måste motiveras .Utskrivningarna på lördag eller söndag motsvarar dagligen 10-15 procent av vårdplatsantalet .Detta har genomförts med bevarande av en utomordentligt god arbetsmiljö .Medicinavdelning 8 har profilområdena stroke och diabetes , men större delen av patienterna har allmänna medicinska problem av både akut och kronisk art .Hos
dessa patienter är också sociala , psykiska och omvårdnadstekniska problem vanligt förekommande .För att möta denna breddade patientproblematik har vi förändrat våra arbetsmetoder .Syftet med omläggningenSyftet var att snabbare kartlägga patientens resurser , funktionshinder och handikapp ur bredast möjliga synvinkel .Förutom de akuta och kroniska medicinska problemen kartläggs regelmässigt den sociala situationen , nutritionen , kommunikation , kognitivt status och motorisk förmåga .Detta görs av paramedicinska specialister , knutna till avdelningen , såsom kurator , dietist , logoped , arbetsterapeut och sjukgymnast .I normalfallet har de paramedicinska utredningarna påbörjats inom 24 timmar efter inläggningen .Dessa diagnostiska utredningar får inte medföra förlängning av vårdtiden .Däremot påverkar fynden ofta vårdtidens innehåll och längd .Ökat behov av intern kommunikationDenna breddning av diagnostiken medför ett stort behov av en snabbare och intensifierad kommunikation mellan
all inblandad vårdpersonal .Maximal samordning och samsyn är grunden för vårt mål : en effektiv och mänsklig vård .Rondens viktigaste funktion är kommunikation och är därför den naturliga platsen för detta informationsutbyte .Därför har vi utvidgat sittronden till en daglig vårdkonferens med deltagande av patientansvarig sjuksköterska , undersköterska , läkare och paramedicinare .Tiden kan hållas nere vid 20-30 minuter för en halv avdelning eftersom patienterna är välkända för flertalet inblandade .Konferensen kräver disciplin och stringens så att man inte fastnar på någon mindre viktig punkt .Det måste vara högt i tak så att alla har en möjlighet att framföra sina iakttagelser och ge synpunkter på patientens funktionsnivå och vårdens mål .EffekterFör sjuksköterskan har denna dagliga vårdkonferens medfört en förkortning av den sammanlagda dagliga tiden för ronder och rapporter .En tidigare daglig paramedicinsk morgonrapport har utgått .Tidsåtgången för sökning av och information till kurator
och dietist är minimal .Den stora , veckovisa paramedicinska ronden behövs inte längre .För paramedicinsk personal har vikänslan stärkts med tydliga synergier med andra paramedicinare och bättre möjligheter att få medicinsk information direkt från ansvarig överläkare och att kunna påverka vårdtider och utskrivningar .Undersköterskan får mera medicinsk information om patienten och kan delge de paramedicinska specialisterna viktig information om hur patienten fungerar på avdelningen , och kan hjälpa till med rehabiliteringen .Läkaren avlastas från åtskilligt diagnostiskt arbete och får en klarare bild av patientens livssituation , vilket ökar möjligheterna att fatta ett gott beslut om patientens vårdbehov och fortsatta vård efter utskrivning från vårdavdelningen .Informationen till anhörigaAnhöriga informeras genom anhörigsamtal fortlöpande och snarast möjligt efter inläggningen .Vid anhörigsamtalet informerar vi om patientens sjukdom och handikapp samtidigt som vi får ytterligare
information om patientens livssituation och om patientens och anhörigas förväntningar på vården .Vi informerar om vilken vård som kan erhållas på olika ställen , sjukhus , primärvård och kommunal vård .Bättre vårdplaneringVårdkonferens och anhörigsamtal leder fram till en tidigare och mera innehållsrik vårdplaneringmed biståndsbedömare från kommunen och rehabiliteringspersonal från primärvården .Vid denna vårdplanering medverkar alltid patientansvarig sjuksköterska från avdelningen och vid behov även läkare eller lämplig paramedicinare .Denna förändring av avdelningsrutinerna har medfört en stark vikänsla och laganda , större förtroende för den vård som vi erbjuder , mindre stress och färre förhastade utskrivningsbeslut .Vi har också fått en stärkt arbetsglädje och har roligt när vi arbetar !Rekrytering av ny personal har också gått förvånansvärt lätt .Har vi nått vårt mål ?Har vi också uppnått målet av en effektiv och mänsklig vård ?Det omedelbara intrycket är att så är fallet , men
detta är svårt att bevisa på ett objektivt sätt .Någon kvantitativ förändring av vården kan vi inte påvisa .Vårdtiderna har inte förkortats ytterligare .En förklaring är att vårdtidens längd till stor del beror på hur snabbt patienten kan få plats på rehabiliteringsklinik eller i särskilt boende .En annan förklaring är att tidsvinsten vid snabbare bedömning av patienten äts upp av en förlängning av vårdtiden beroende på ökade förväntningar på vårdens innehåll .Antalet återinläggningar på vårdavdelning kort tid efter utskrivning har inte förändrats .En orsak är att antalet återinläggningar på senare år har varit mycket få .Förändringen är kvalitativNej , förändringen är kvalitativ .En förbättrad vårdplanering leder till bättre beslut om den kommunala vården efter utskrivning .Behövs hemtjänst , dagvård , korttidsboende eller särskilt boende ?Vad kan patient och anhöriga förvänta sig av kommunal service , primärvården och sjukhusets kliniker ?Vart skall man vända sig i framtiden vid olika
situationer ?Det senaste året har vi noterat färre överbeläggningar och ett minskat tryck på akutmottagningen .Orsaken till detta är oklar men vårdplanering , anhörigsamtal och vårdkonferens är möjliga orsaker .Bevisat eller inte – vi anser att vi ger en effektiv och mänsklig vård .Vi har med denna omorganisation av avdelningens arbete fått en mycket god arbetsmiljö och ett stärkt självförtroende i vår vårdgärning .*
