Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Som
kirurg har jag emellanåt haft anledning att fundera över blodåtgång -och -tillgång .Ibland har jag också som blodgivare fått larm från blodbankerna om brist på blod .När jag då tagit upp frågan med kolleger visar det sig att nästan ( ? ) ingen är blodgivare .Inte ens bland kärlkirurger ( ! ) verkar det vanligt .Vad beror det på ?En enkel historiaFör åtminstone sjukhusläkare är annars blodgivning en skäligen enkel historia .Man är ju redan » på plats « , någon tidsbeställning är inte nödvändig , hela proceduren är över på 10-15 minuter och är i stort sett smärtfri .På köpet får man också färdigbredda smörgåsar , juice , kaffe och bulle – bra speciellt om man inte hunnit med ordentlig lunch .Blodgivning ersätts traditionellt med 30 kr – oförändrat sedan många år !Som alternativ ersättning finns dock numera diverse T-shirts och annat , oftast med diskret » reklam « för blodgivning .Som trägen blodgivare har jag på detta sätt nu en god del av min klädgarderob från blodbankerna .Tummen ned
, dock , för alla nya tjusiga prylar som kostar mer än ersättningen , och som man alltså får köpa .Då förloras lite av poängen .Kan någon ge svar ?Men frågan kvarstår .Varför är inte alla friska läkare blodgivare ?Någon brist på information om behoven kan väl knappast föreligga ?Är det » allmän slapphet « ?Ointresse ( för sin nästa ) ?Eller är man helt enkelt ovan att dela med sig -om man inte får ordentlig ersättning för det ?Kan någon ge mig ett svar på detta ?Gunnar Olofsson läkare , Göteborg
