Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
3316
Läkartidningen .Nr 34 .2002 .Volym 99 Medicinsk konstpaus Redaktör: Kristina Räf, tel: 08-790 34 75 ..Att graviditet och födande gärna framhålls som det mest positiva och naturliga i ett kvinnoliv förefaller vara en sentida diskurs med utbredning främst i västerlandet.För hundra år sedan definierades emellertid graviditeten som ett sjukdomsliknande tillstånd,vilket krävde läkarkonsultationer flera gånger i veckan.Som Karin Johannisson har visat ledde denna medikalisering till vad hon kallar en »gynekolisering «av kvinnan och en inte föraktlig ökning av kvinnoläkarkåren [1 ]. Respekt, nästan fruktan, för kvinnans reproduktiva förmåga tycks vara en transMedicinsk konstpaus Att avbilda havandeskap och födande – går det an? Idag kan man öppet avbilda såväl den gravida som den födande kvinnan. Till vänster en blivande mamma, ömsint fångad av fotografen Monica Englund i hennes »Bilderbok om kejsarsnitt«, utgiven 1983 av Socialstyrelsen, Stockholm. Men det har inte alltid varit så. Michael
Anchers porträtt ovan av hustrun, konstnärinnan Anna Ancher, väckte protester. Att blott antyda en grossess 1884 (hundra år före Monica Englunds bok) ansågs skandalöst. F OTO : D EN H IRSCHSPRUNGSKE S AMLING , K ÖPENHAMN F OTO : M ONICA E NGLUNDLäkartidningen .Nr 34 .2002 .Volym 99 3317 kulturell inställning med urgamla anor. Kvinnans sexualitet och därmed sammanhängande funktioner som havandeskap och födande har i de flesta primitiva kulturer omgärdats med tabun och riter.Trotsandet av traditionen kunde, och kan tyvärr än idag,få ödesdigra följder. I konsten finner vi oftast kvinnor som handarbetar,musicerar eller,som modeller,underordnar sig en voyeuristisk bildidé.Att avbilda en havande eller födande kvinna var länge tabubelagt – ända till 1883,då den danske målaren Michael Ancher porträtterade sin unga hustru Anna och inte dolde hennes grossess.Hennes kraftfulla gestalt med en tydlig rundning över magen avtecknar sig konturskarpt mot den ljusa bakgrunden.Hon är sedesamt svartklädd
i en hellång,tornyrförsedd promenadklänning med bred,vit spetskrage och manschetter.Hon bär hatt och handskar. Hunden i dörröppningen är en gammal symbol för äktenskaplig trohet. Samtiden upprördes dock vid åsynen av målningen,och kritikerna förfasade sig över att behöva konfronteras med en kvinna i »omständigheter «[2 ]. En bidragande orsak till skandalen kan ha varit att konstpubliken i den profilställda gestalten igenkände det sätt på vilket det danska majestätet Christian IV avbildats -både kroppsställningen och rondören påminner om de helfigursbilder som hovkonterfejaren Karel van der Mander målade av kungen omkring 1640.Där kungen svänger sin kommandostav håller Anna sitt parasoll. Den plymförsedda hatten hade kungen hållit under armen,men Anna har satt den på sitt huvud. En sådan majestätisk representation av en kvinna,därtill gravid,uppfattades som högst anstötlig.Att så ohöljt demonstrera fortplantningens påföljd utÖverst: »Min födelse«, oljemålning 1932 av Frida Kahlo,
återger en blodig födelsescen i dödens närvaro. Ovan t v: Gudinnan Tlazoltéol födande majsguden Centéol. Statyett i sten, 21 cm hög, från 1500talets början, funnen i Mexikodalen. Ovan t h: »God giving birth«, oljemålning 1969 av Monica Sjöö, som bröt mot kristendomens mest grundmurade axiom och utmanade bibelns hela skapelseberättelse. Målningen, i monumentalformat 185×125 cm, hänger sedan 1995 i Sveriges enda kvinnomuseum, Museum Anna Nordlander i Skellefteå.manade det goda borgerskapets moralkodex. Den fornamerikanska konsten blev en förebild för den mexikanska konstnärinnan Frida Kahlo när hon beslutade sig för det oerhörda:att måla sin egen födelse. Hos aztekerna fanns en kvinnlig gudom som hade avbildats helt profant födande på huk [3 ].Denna gav Kahlo mod att ta itu med födelsemotivet,som hon förlagt till föräldrarnas sängkammare.Barnets ansikte känns igen som ett självporträtt av den vuxna Frida.Moderns ansike och överkropp är dolda under ett skynke,som påminner om liksvepning.Över sängen hänger en katolsk »retablo «av den sörjande Maria, de troendes Mater Dolorosa.Marias av svärd genomstungna ansikte (en mexi3318 Läkartidningen .Nr 34 .2002 .Volym 99 Medicinsk konstpaus Motstående sida: Muhammeds födelse, turkisk miniatyr, troligen 1500-tal, i Topkapimuseet, Istanbul. Trots bildförbudet inom islam finns människor och djur avbildade i den högtstående persiska miniatyrkonsten, som influerat både den ottomanska och den indiska konsten under mogulperioden. Muhammeds och hans moders ansikten var dock så heliga att de inte kunde återges. Till vänster: Födelseikon, 1200-tal, från en ikonostas i Katarinaklostret i Sinai. I östkyrkan lät man födelsen inträffa i en grotta i enlighet med de apokryfiska evangelierna. En »modernare« Jesu födelse från 1435 på altarskåpet i Tjällmo kyrka i Östergötland. Bildprogrammet följer den heliga Birgittas anvisningar om en knäböjande i stället för en sängliggande Maria, och grottan har bytts ut mot stallet.kansk innovation)ansågs
avvärja sorg och smärta i dödsögonblicket [4 ]. Egendomligt nog framställs inte bara modern utan även barnet som döda.Detta kan få sin förklaring om man beaktar att döden kan vara en metafor för Kahlos problematiska förhållande till sin egen mor (hon avled medan bilden målades), samtidigt som den kan alludera på konstnärens upprepade missfall.Av fem avbrutna havandeskap var troligen tre aborter,utförda på grund av Kahlos rädsla för moderskap,som hade kunnat komma i vägen för hennes konstnärliga skapande [5 ]. Födandet som en privat akt och i en främmande kulturell kontext kunde konstpubliken acceptera.Det blev inga protester mot Kahlos bild.Men när den svenska konstnären Monica Sjöö i London ställde ut sin födelsebild »God giving birth «såg man inte parallellen med den aztekiska gudinnan.Man ansåg verket obscent och ville få konstnären dömd för blasfemi.Scotland Yards »porrpatrull « utredde huruvida det kun-de vara skadligt för barn att betrakta målningen. Anklagelsen för hädelse gällde främst verkets titel;Gud måste vara man,inte en födande kvinna.Sjöö bröt mot kristendomens mest grundmurade axiom och utmanade bibelns hela skapelseberättelse.För henne var kvinnorna »livets skapare «.»Liksom barnet är av hennes substans är Universum av samma substans som Hon «,menade hon [6 ]. Jesus Kristus var också av kvinna född. Hans födelse är förmodligen det vanligaste ämnet i äldre konsthistoria.Fram till kyrkomötet i Efesos 431 var Maria en vanlig människa,men där proklamerade man att hon var »Guds moder «. I konsten finns ofta en eftersläpning; nya dogmer sprider sig långsamt.På en ikon från 1200-talet i Katarinaklostret i Sinai finns,trots änglarnas uppvaktning, reminiscenser av en biologisk födsel. Maria ligger ännu till sängs och tar igen sig efter sin förlossning.Trots den konstnärliga,formella stiliseringen framställer målaren en intim vardagsnärhet.Jesusbarnet tvättas i en balja av två hjälpkvinnor,men han är också simultant placerad i en krubba,färdiglindad
och tillgivet slickad av oxen och åsnan. Visserligen stadfästes inte Marias jungfrulighet förrän vid 1500talets mitt (koncilium i Trident 1545 -1563), men kulten avseende hennes renhet tilltog med varje sekel,i synnerhet efter den Heliga Birgittas uppenbarelser [7 ].Där ges en konkret beskrivning hur Jesu födelse gått till.Medan Maria knäböjde i bön lösgjorde sig Jesusbarnet ur hennes sida.»Och så hastig och ögonblicklig var denna födsel,att jag (Birgitta)ej kunde iakttaga eller urskilja med vilken kroppsdel jungfrun födde «(Revelationes VII,c 21).Denna vision förändrade ikonografin för Jesu födelse.Undret hade skett.Barnet i sin strålkrans,»så outsäglig …att solen icke kunde jämföras med den «,ligger fix och färdig på marken framför sin knäböjande mor. Märkligt är att denna bildtradition blev så stark att den nästlade sig in till och med i den islamiska konsten [8 ]. Men konsten känner inga gränser – och ingen blygsel. Irja Bergström docent i konstvetenskap,Göteborg Referenser
1.Johannisson K.Den mörka kontinenten. Kvinnan,medicinen och fin-desiècle. Stockholm:Norstedts;1994.p.11521, 2216. 2.Fabritius E.Michael Ancher og det moderne gennembrud 1880 -1890.Skagen:Helga Anchers Fond,Köpenhamn:Ejlers ?Forlag; 1999.p.11822. 3.Comisarenco Mirkin D.Images of childbirth in modern Mexican art.Woman ?s Art Journal 1999;spring/summer:1824. 4.Lowe SM.Frida Kahlo.New York:Universe Publ;1991.p.458. 5.Zetterman E.Myten om Frida Kahlo. Tvärtanten 1997;2:58. 6.Sjöö M.För en revolutionär feministisk konst.Vi mänskor 1973;25(4):226. 7.Cavalli-Björkman G,Birnbaum B,Grede A.Mariabilder.Stockholm:Nationalmuseum;1989. 8.Mandel Sugana G.Muhammed.Hans liv och verk.Malmö:Allhems;1969. Läkartidningen .Nr 34 .2002 .Volym 99 3319
