Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
ett inlägg i Läkartidningen 22/2002 fördömer Per Aspenberg i mycket explicita ordalag användningen av NSAID , inklusive cox-2-hämmare ( coxiber ) , efter skelettkirurgi [ 1 ] .Som stöd för detta anför han en rad experimentella studier , främst på råtta .Det bör dock framhållas att de doser som använts i dessa studier i allmänhet varit långt över de kliniskt rekommenderade , och att en 18-procentig drogrelaterad mortalitet i behandlingsgruppen rapporterats [ 2 ] .Detta i sin tur har gjort att det ifrågasatts om dessa effekter inte är toxiska snarare än farmakologiska [ 3 ] .Det är väl känt att biverkningar av NSAID , såsom blödning och gastrointestinala besvär , är dosberoende även när dessa används postoperativt [ 4 ] .Därför har t ex EUs läkemedelsorgan , CPMP , rekommenderat en dossänkning jämfört med fabrikantens rekommendation när det gäller ketorolak [ 5 ] , något som sedermera även anammats av Fass .Att även effekten på osteogenes är dosberoende visas klart av en av det fåtal kliniska
studier som hittills publicerats inom området [ 6 ] , och som för övrigt stöder Aspenbergs tes .Studien , som är retrospektiv , jämför en patientgrupp som erhållit ketorolak med en grupp som ej erhållit NSAID för postoperativ smärtlindring efter spinal fusion .Studiens end-point var » non-union « , dvs utebliven fusion .Risken för denna komplikation befanns vara 5 ggr högre i ketorolakgruppen .Dock hade ketorolak givits i doser långt över de rekommenderade [ 5 ] ;bland patienter som fått ketorolak i enlighet med EUs och Fass ‘ rekommendationer var skillnaden mot kontrollgruppen snarast mariginell .Cyklooxygenas 2När det gäller cyklooxygenas 2 har detta uppenbarligen en roll i osteogenesen , vilket visats på knockout-möss [ 7 ] , men , i motsats till Aspenbergs tes , synes detta inte liktydigt med att coxiber har negativ inverkan på bennybildning .I en studie på kanin jämfördes indometacin och celecoxib ( bägge i dosen 50 mg per os ) med placebo [ 8 ] .Man fann att indometacin medförde en statistiskt signifikant sänkning av fusionsgraden , men däremot ingen skillnad mellan celecoxib och placebo ( radiologiskt fanns till och med en liten tendens till bättre läkning i celecoxibgruppen , varför resultatet inte kan avfärdas som ett typ-2-fel ) .Dessa fynd stöds kliniskt av en retrospektiv undersökning på 108 patienter som erhållit rofecoxib efter spinal kirurgi , där incidensen av » non-union « efter ett år var 4,7 procent , dvs i samma storleksordning som hos patienter som inte erhållit NSAID [ 9 ] .Brist på klinisk evidensI dagsläget finns alltså inte en enda randomiserad patientstudie som belyser sambandet mellan NSAID och osteogenes .Detta kan synas egendomligt , eftersom frågan varit aktuell i mer än 25 år , belysts i ett stort antal experimentella studier , är kliniskt relevant och inte minst kontroversiell .Kan det månne bero på » publication bias « ?Oavsett orsak gör denna brist på klinisk evidens förvisso inte att vi kan påstå att samband saknas , men att
som Aspenberg i svepande ordalag brännmärka bruket av NSAID efter skelettkirurgi tycker jag är att gå väl långt .Ingen metod för postoperativ smärtlindring saknar negativa bieffekter , och det är alltid den behandlande läkarens sak att väga dessa mot potentiella vinster innan valet faller på den behandling han/hon finner vara optimal .I den situationen måste alla tillgängliga metoder vägas in .Det förtjänar för övrigt påpekas att rökning i ett stort antal kliniska studier har visats öka risken för » non-union « , och att rökstopp effektivt minskar denna risk [ 10 ] .Vore det inte bättre att lägga kraften på att brännmärka det onödiga bruket av tobak , som helt saknar positiva effekter ( utom möjligen minskad risk för postoperativt illamående ) , men som har en rad nackdelar i det perioperativa förloppet , än att på tveksam grund brännmärka bruket av NSAID ?Michael Lagerkranser docent , överläkare anestesi- och intensivvårdskliniken , Karolinska sjukhuset , Stockholm michael.lagerkranser@ks.se
