Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Debriefing
– ett strukturerat samtal av för ändamålet utbildad personal för att bearbeta traumatiska upplevelser – är en omtvistad metod och tycks så förbli under en överskådlig framtid .Det framgick då ämnet behandlades vid ett symposium under den medicinska riksstämman .Det råder varken konsensus rörande metodens effekt , eller vem den ska rikta sig till .I vissa länder , exempelvis i Australien , används debriefing till katastrofoffer .Den svenska panelen på riksstämman ansåg att metoden endast är aktuell till personalgrupper som i sina arbeten kommer i kontakt med katastrofoffer .Sten Thelander på Statens beredning för medicinsk utvärdering , SBU , redogjorde vid symposiet för en genomgång av den vetenskapliga dokumentationen på området .Av 170 artiklar var det bara en studie som var inriktad på den målgrupp metoden egentligen utvecklats för : räddningspersonal .Dessutom var argumentationen från metodens främsta förespråkare » mycket ovetenskaplig « .- De studier som finns att tillgå
är så bristfälliga att det inte går att dra några slutsatser , sade Sten Thelander . » Förvirring « Bertil Hamberger , kirurg vid Karolinska sjukhuset samt ordförande i Katastrofmedicinska organisationskommittén ( KAMEDO ) , menade att avsaknad av vetenskaplig dokumentation inte får tas till intäkt för att inte ge drabbade psykologisk hjälp .- Men vilken form hjälpen ska ha är oklart , och det finns en förvirring rörande de olika begreppen , sade Bertil Hamberger .Det talas normalt om tre olika typer av stöd för att bearbeta traumatiska händelser : spontant kamratstöd , avlastningssamtal samt debriefing .De studier som finns visar att en kombination av kamratstöd och avlastningssamtal är den viktigaste åtgärden för att förhindra psykiska problem på sikt .Peter Örn peter.orn@lakartidningen.se
