Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
SAMMANFATTATI
en enkätundersökning bland 183 respektive 143 kvinnliga anställda inom geriatrisk vård och försäkringskassan fann vi höga nivåer av emotionell utmattning bland 34 respektive 26 procent av deltagarna .Läkarundersökningar som genomfördes bland 19 försäkringskasseanställda med låg och 41 med hög emotionell utmattning gav signifikant fler fynd i den sistnämnda gruppen , främst vad gäller trötthet , sömnproblem och kognitiva besvär .Andra medicinska problem var oberoende av grupptillhörigheten .Frågeformulär kan användas för tidig identifikation av personer i behov av satsningar för en bättre arbetsmiljö och/eller individuella stödåtgärder .Därigenom kan vi förhindra utslagningen av ett stort antal kvinnor som arbetar i den offentliga sektorn .Sedan 1997 har en kraftig ökning av stressrelaterade tillstånd i den arbetande befolkningen noterats .Detta är särskilt märkbart bland kvinnor i den offentliga sektorn , bland vilka arbetsskadeanmälningar och sjukskrivningar på grund av depression
och utbrändhet ökat markant [ 1-4 ] .Utbrändhet beskrivs oftast som ett syndrom bestående av emotionell utmattning , ökande cynism och nedsatt prestation och är vanligast bland människor i människovårdande yrken [ 5 , 6 ] .Utmattning , inte bara emotionell utan även fysisk och kognitiv , anses vara syndromets kärna [ 7 ] .Data tyder på att utmattning kan öka risken för somatisk sjukdom , till exempel hjärt-kärlsjukdom [ 8-12 ] .Våra kunskaper om utmattningens medicinska genes och följder bland svenska kvinnor i offentlig sektor är dock mycket begränsade .Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst och grad av emotionell utmattning bland kvinnliga anställda i två delar av den offentliga sektorn : geriatrisk vård och försäkringskassa .Emotionell utmattning valdes eftersom den anses vara utbrändhetens mest stabila dimension i Maslachs modell [ 13 ] .Ett annat syfte var att studera deltagarnas självskattade arbetsmiljö med avseende på krav , kontroll och socialt stöd samt deras emotionella , somatiska och kognitiva symtom .Slutligen syftade studien till att kartlägga den emotionella utmattningens medicinska korrelat i form av fynd vid läkarundersökningar .MetodEn screening genomfördes vid två geriatriska kliniker och vid tre av försäkringskassans lokalkontor i Stockholm och Södertälje .Alla hel- och deltidsanställda vid dessa arbetsplatser ombads att fylla i frågeformulär rörande psykosocial arbetsmiljö och stressymtom .213 formulär delades ut vid försäkringskassekontoren och 269 vid två geriatriska kliniker .Formulären var anonyma , men man kunde skriva in sitt namn och telefonnummer om man var villig att delta i en fördjupningsstudie .Svarsfrekvensen var 77 procent ( n=164 ) , men 21 manliga deltagare exkluderades ur analyserna .Materialet från försäkringskassan kom således att innefatta 143 kvinnor .Vid de geriatriska klinikerna besvarades enkäten uteslutande av kvinnor , och svarsfrekvensen var 68 procent ( n=183 ) .Deltagarnas demografiska
profil var identisk med profilen hos en genomsnittlig anställd vad gäller ålder , utbildning och anställningstid .Personal inom geriatrik .Cirka en fjärdedel ( 24 procent ) av personalen inom geriatriken var under 30 år , 59 procent mellan 30 och 50 och 15 procent över 50 år .Något mer än hälften ( 54 procent ) var gifta eller sambo .Flertalet ( 74 procent ) arbetade heltid och en minoritet ( 19 procent ) hade varit anställda i mer än 15 år .De största yrkesgrupperna var sjukvårdsbiträden och undersköterskor ( båda 40 procent ) .Elva procent var sjuksköterskor , medan administrativ personal , sjukgymnaster och arbetsterapeuter tillsammans utgjorde 9 procent av materialet .Personal inom försäkringskassa .9 procent av personalen på försäkringskassan var under 30 år , medan något mer än hälften ( 58 procent ) var i ålderskategorin 30-50 år och resterande 33 procent var över 50 år .Merparten ( 73 procent ) var gifta eller sammanboende och 36 procent hade en låg utbildningsnivå ( grundskola
) .Majoriteten ( 85 procent ) arbetade heltid och flertalet ( 65 procent ) hade varit anställda på försäkringskassan i mer än 15 år .De dominerande kategorierna bland arbetsuppgifterna var handläggning av pension/bidrag ( 37 procent ) , sjukförsäkring [ 30 procent ) och rehabilitering/arbetsskador ( 22 procent ) .Arbetsledning ( 4 procent ) och administration ( 10 procent ) sysselsatte färre .Från materialet selekterades 60 deltagare på basis av enkätsvar och inbjöds till en läkarundersökning .Av dessa hade 19 låga ( < = 16 ) och 41 höga poäng ( > 28 ) för emotionell utmattning ( se nedan ) , men skilde sig inte signifikant med avseende på bakgrundsvariabler från övriga försäkringskassedeltagare .MätinstrumentEnkäten innehöll frågor om ålder klassificerat i kategorierna< 30 år , 30-50 år , > 50 år , civilstånd , utbildning , arbetsuppgifter och arbetstider .Utbrändhet mättes med Maslach Burn- out Inventory ( MBI ;5 ) .Instrumentet består av 22 frågor graderade från 0 ( aldrig ) till 6
( varje dag ) .Frågorna summeras till subskalorna emotionell utmattning ( emotional exhaustion , EE ) , avhumanisering ( Depersonalization , DP ) och nedsatt prestation ( Personal Accomplishment , PA ) .Poäng för emotionell utmattning ( EE ) användes för att kategorisera deltagarna i grupper , eftersom denna skala är den mest stabila och anses mäta utbrändhetens centrala komponent [ 13 ] .Vi använde de cut-off som angivits av Maslach [ 5 ] , det vill säga låg EE < = 16 poäng , måttlig EE 17-27 poäng , hög EE > 28 poäng , eftersom dessa ger en striktare klassificering än vad som angivits i svenska studier [ t ex 13 ] .Krav , kontroll och socialt stöd i arbetet mättes med Karasek och Theorells [ 14 ] instrument , vilket består av 17 frågor med fyrgradig skala ( 1 = stämmer inte alls ;4 = stämmer helt ) .Medelvärden beräknades för subskalorna krav , kontroll och socialt stöd .Genom att dela krav med kontroll erhölls även ett mått på arbetsrelaterad stress , så kallad » job strain « .Symtom
mättes även med en skala framtagen av Pettersson [ 15 ] och grupperades i somatiska besvär ( övre och nedre ryggbesvär , hjärt-kärlbesvär och huvudvärk ) , sömnbesvär ( en fråga ) , kognitiva besvär ( koncentrationssvårigheter ) , känslomässiga besvär ( rastlöshet , irritation , ängslan/oro , nedstämdhet och håglöshet ) och trötthet ( psykisk , fysisk och social trötthet ) .Ovanstående symtom graderades på en femgradig skala ( 1 = nej , aldrig ;5 = ja , alltid ) .Statistiska databearbetningsmetoderSkillnader mellan grupper med olika grader av EE analyserades med x2-test och variansanalys ( ANOVA ) .Post hoc-testningar genomfördes med Scheffe F-test .En signifikansnivå på 0,05 uppsattes för samtliga analyser utom post hoc-testen , vilka korrigerades enligt Bonferronis metod ( P < 0,0167 ) .ResultatScreeningBland geriatrikpersonalen uppvisade 63 ( 34 procent ) låg , 58( 32 procent ) måttlig och 62 ( 34 procent ) hög emotionell utmattning ( Tabell I ) .Gruppen med hög EE hade den största
andelen deltagare under 30 år .Vidare var deltagare med låg EE oftare sjuksköterskor än övriga grupper .Bland försäkringskassans personal uppvisade 65 ( 45 procent ) låg emotionell utmattning , medan 41 ( 29 procent ) och 37 ( 26 procent ) uppvisade måttliga respektive höga nivåer ( Tabell I ) .Hög emotionell utmattning var vanligare bland deltagare som arbetade med sjukförsäkringsärenden och mindre vanlig bland deltagare i ledande befattningar .Psykosocial arbetsmiljöI Tabell II visas skillnader i gruppernas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön .Bland geriatrikpersonalen visade variationsanalysen signifikanta skillnader med avseende på krav , kontroll , arbetsrelaterad stress och socialt stöd .Post hoc-testerna visade att gruppen med hög EE rapporterade högre krav , lägre kontroll , högre arbetsrelaterad stress och lägre socialt stöd än övriga grupper .Bland försäkringskassepersonalen fanns signifikanta skillnader i krav , arbetsrelaterad stress och socialt stöd , medan skillnaden
i kontroll inte uppnådde statistisk signifikans .Post hoc-test visade att de signifikanta skillnaderna kunde hänföras till högre krav , högre arbetsrelaterad stress och lägre socialt stöd i gruppen med hög EE jämfört med övriga grupper .Gruppen med måttlig EE intog en mellanposition och skilde sig signifikant med avseende på dessa variabler från övriga grupper .Självskattade symtomI Tabell III visas skillnader i självskattade symtom mellan grupperna .Bland såväl geriatrik- som försäkringskassepersonal förelåg signifikanta skillnader vad gäller samtliga symtom .Skillnaderna kunde hänföras till högre symtomfrekvens i grupperna med hög EE .Tabell I. Grader av känslomässig utmattning bland personal i geriatrisk vård ( n=183 ) och försäkringskassa ( n=143 ) .Tabell II .Medelvärden och standardavvikelser för mått på psykosocial arbetsmiljö bland personal i geriatrisk vård ( n=183 ) och försäkringskassa ( n=143 ) med olika grader av emotionell utmattning ( EE ) .Medicinska fyndI Tabell
IV redovisas de medicinska fynd som gjordes vid läkarundersökningar bland 60 deltagare från försäkringskassan , varav 19 hörde till gruppen med låg och 41 till gruppen med hög EE .Fynd gjordes bland nästan samtliga deltagare med hög EE .De sistnämnda uppvisade också oftare multipla symtom och tillstånd .Sömnbesvär , långvarig trötthet och kognitiva besvär var signifikant mer frekventa bland deltagare med hög EE , medan förekomsten av andra besvär var jämförbar mellan grupperna .DiskussionFöreliggande studie visar på en hög frekvens av stressrelaterad ohälsa bland kvinnor i offentlig sektor .Drygt var tredje av de anställda i geriatrisk vård och drygt var fjärde av kvinnorna på försäkringskassan befann sig i en avancerad riskzon för emotionell utmattning .Analyser av deltagarnas självskattade psykosociala arbetsmiljö visade att höga krav , låg kontroll och bristande socialt stöd var vanligare hos kvinnorna med hög emotionell utmattning än hos dem med låg .Detta är i linje med tidigare
fynd som visar att brister i sådana psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan bidra till utbrändhet [ 16-19 ] .Våra resultat visar att hög emotionell utmattning är relaterad till fysisk , psykisk och social trötthet samt till en rad andra somatiska , kognitiva och känslomässiga symtom .I samband med läkarundersökningarna gjordes medicinska fynd bland så gott som samtliga deltagare med hög emotionell utmattning , och i regel hade dessa multipla besvär .De undersökningsfynd som skilde sig signifikant mellan grupperna var sömnbesvär , trötthet och kognitiva begränsningar , men inte depression eller andra sjukdomssymtom .Denna konstellation av symtom återfinns ofta bland patienter med tillstånd där stress kan ingå i patogenesen eller fungera som vidmakthållande faktor , som posttraumatiskt stressyndrom ( PTSD ) , kroniskt trötthetssyndrom , fibromyalgi , men också hos en del patienter med hjärtinfarkt , muskuloskeletala besvär eller psykisk insufficiens [ 20 ] .Mer forskning behövsJust nu pågår
i Sverige en intensiv debatt kring diagnostik och behandling vid stressrelaterade åkommor .En del av psykiatrikåren vill betrakta dessa sjukdomar som egentlig depression .Professor Marie Åsberg och medarbetare vill kalla dessa tillstånd för utmattningsdepression [ 21 ] .I våra resultat bland ännu friska kvinnor på väg mot sjukdomen var nedstämdhet inte det vanligaste symtomet , och inte heller såg vi skillnad i detta avseende mellan dessa och de kvinnor som inte uppvisade emotionell utmattning .De dominerande symtomen var sömnrubbningar , trötthet och kognitiva begränsningar .Dessa fynd kanske indikerar att nedstämdhet debuterar senare i patientens sjukdomshistoria , kanske som en reaktion på den aktuella hälsosituationen .Sömnrubbningar , trötthet och kognitiva begränsningar har sina diagnostiska beteckningar i det medicinska klassifikationssystemet och rubriceras under olika specialiteter .Detta passar väl in på vår dikotoma människosyn , och tittar man från olika medicinska discipliner
ser man mycket olika fenomen .Enligt vår mening behöver vi intensifiera forskningen kring det som förefaller gemensamt för stressrelaterade sjukdomar och som kan spegla en gemensam störning hos personer som utsatts för långvariga påfrestningar .Enligt McEwen [ 22 ] kan en begränsad adaptations- och återhämtningsförmåga ligga bakom det gemensamma syndromet .Vi har i vår forskning sammanfattat de symtom som tycks förekomma hos de flesta patienter med stressrelaterade åkommor ( Karolinska utbrändhetsskala ) och kommer att beskriva dem i kommande publikationer .Tabell III .Självrapporterade symtom bland personal i geriatrisk vård ( n=183 ) och försäkringskassa ( n=143 ) med olika grader av emotionell utmattning ( EE ) .Tabell IV .Antal medicinska fynd bland försäkringskassepersonal med låg ( n=19 ) och hög ( n=41 ) emotionell utmattning ( EE ) .Behov av hälsokontrollerEn annan aspekt av denna studie kan vara av intresse .Majoriteten av studiedeltagarna var heltidsarbetande , vilket kan
betraktas som ett kriterium för hälsa .Vi har dock kunnat konstatera att en grupp medelålders kvinnor ( medelålder 48 år ) hade , förutom en avsevärd mängd subjektiva symtom , även en rad hälsoproblem som konstaterades vid läkarundersökningar .Även i den grupp som subjektivt sett var fri från utmattningsproblem fanns allvarliga medicinska tillstånd , som till exempel hypertoni och värk .Detta talar för behovet av systematiska hälsokontroller i preventivt syfte bland kvinnor i denna åldersgrupp .Försäkringskasseförbundet har genomfört en studie av alla långtidssjukskrivna anställda vid kassan [ 23 ] .771 personer av 14 111 var långtidssjukskrivna i februari 2000 ( 5,5 procent ) .90 procent av diagnoserna för sjukskrivning utgörs av stressbesvär , utbrändhet , trötthet/överbelastning och besvär i nacke/rygg/axlar .74 procent ansåg att dessa besvär var arbetsrelaterade .I beskrivningen av dessa långtidssjukskrivna kvinnor ser vi samma mönster som hos våra studiedeltagare , och många av
de sistnämnda kommer säkert att bli sjukskrivna om en förbättring av deras arbets- och livssituation inte infinner sig snart .Vi kan dessvärre inte förvänta oss en snabb förbättring av arbetssituationen i den offentliga sektorn .I vår egen studie upprepades screeningen ett år efter den initiala undersökningen hos försäkringskassepersonalen , och andelen med hög emotionell utmattning var oförändrad .Seriös satsning nödvändigVår studie visar tydligt att man kan identifiera personer som befinner sig i riskzonen för stressrelaterade sjukdomar med hjälp av enkla frågeformulär .I studien har höga poäng på emotionell utmattning identifierat personer med kognitiva problem , sömnstörningar , trötthet och en mängd medicinska fynd konstaterade vid läkarundersökning .Det är också tydligt att dessa personer upplever att de saknar kontroll över sin arbetssituation samt att de känner sig ensamma och inte sedda av andra på arbetsplatsen .Många av dessa kvinnor kan fortsätta att fungera tack vare stöd
och hjälp utanför arbetet .Det privata sociala stödet utgör ofta en buffert mot patogena stressreaktioner [ 24 ] .I längden är denna kompensatoriska mekanism ej effektiv .Vi skulle därför kunna identifiera grupper som är i behov av riktade satsningar för en bättre arbetsmiljö och därigenom förhindra utslagning av ett stort antal kvinnor som arbetar i den offentliga sektorn .Ett optimalt scenario borde inkludera regelbundna kartläggningar av den psykosociala arbetsmiljön åtföljda av seriösa ansträngningar för att förbättra de psykosociala villkoren - både när det gäller arbetsbelastningen och när det gäller upplevelsen av makten över det egna arbetet och känslan av att vara sedd och uppskattad som medarbetare .Dessa satsningar borde stödjas av individuellt riktade insatser mot hälsoproblem ( hälsoundersökningar för kvinnor ! ) , vettig livsstil , handledning och kompetensutveckling .På stressmottagningen vid Institutet för psykosocial miljömedicin utvärderar vi för närvarande effektiviteten
av multikomponentprogram som bland annat innefattar stresshantering i grupp , kognitiv terapi , sömnrådgivning och alternativmedicinska tekniker .Utan en seriös satsning inom detta område kommer vi att misslyckas med att förhindra den katastrofala utslagning av människor som just nu sker inför våra ögon .Den urholkade människan - skulptur av Margareta Klein .
