Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
En
grupp holländska forskare har gjort ytterligare en metaanalys av sju studier av psykologiska engångsinsatser , så kallad debriefing .Med ytterligare menar jag att det också finns en uppdaterad Cochrane-review med samma frågeställning .Inklusionskriterierna är väsentligen desamma , men likväl överlappar de medtagna studierna bara i begränsad utsträckning .Ett skäl är att den holländska analysen även tar med två studier där kontrollgruppen inte utsetts genom randomisering .Varför sex studier som ingår i Cochrane-analysen inte tagits med i den holländska studien är oklart eftersom kriterier för exklusion inte redovisas tydligt .I Cochrane-analysen beräknas oddskvoter för risk att utveckla posttraumatiskt stresstillstånd , medan holländarna använder standardiserade effektstorlekar .Båda analyserna visar att psykologisk debriefing vid ett tillfälle , individuellt eller i grupp , inte förbättrar den psykiska hälsan eller förhindrar psykiska problem på sikt .Båda analyserna kan kritiseras för att de slår samman alltför olika interventionsgrupper .Holländarna har med två studier av poliser respektive militärer , yrkesgrupper som kan antas ha fått en bättre förberedelse inför livshotande eller på annat sätt traumatiska upplevelser .I Cochrane-analysen ingår två studier med kvinnor som gått igenom lyckade förlossningar .Givetvis kan förlossningar vara traumatiska , men det kan ändå ifrågasättas om de skall jämföras med trafikskador eller brännskador .Dessa invändningar är emellertid av begränsad tyngd därför att – även om de utesluts – blir resultaten desamma , dvs ingen av studierna påvisar någon kliniskt gynnsam effekt .Anmärkningsvärt med den holländska studien är att man trots att man refererar till Cochrane-översikten inte verkar ha läst den .Den avfärdas som en deskriptiv översikt trots att det är en välgjord metaanalys .Medan såväl författarna av Cochrane-rapporten som de holländska forskarna är eniga om metodens ineffektivitet , betonar den första gruppen att debriefing
i varje fall inte skall göras obligatorisk , medan holländarna framhåller att den subjektiva tillfredsställelsen med debriefing är stor och att man kanske kunde använda metoden som en screening för de individer som löper störst risk att utveckla långvariga psykiska problem .Studier som visar att detta är möjligt saknas dock .Den nya analysen tillför inte något nytt , men eftersom en publicering i Lancet har en annan genomslagskraft än en Cochrane-rapport kanske den i större utsträckning kan påverka praxis .Detta är angeläget eftersom metoden fortfarande används allmänt inom ramen för olika krisgrupper .Sten Thelander thelander@sbu.se
