Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
behövs nya typer av läkemedelsstudier om långsiktiga effekter , och jämförelser mellan olika grupper med samma sjukdom .Det var ett par förslag på ett läkemedelsseminarium vid Karolinska institutet .Nya läkemedel i samhället – Vem beslutar ?Vem gagnas ?Vem betalar ?Det var rubriken på ett seminarium arrangerat av Karolinska institutet och Läkemedelsverket den 17 september .Seminariet var första dagen i en kurs i medicinsk farmakologi som ska pågå i två år .Kursen ska bl a ta upp nuvarande och framtida reglering av läkemedel och ge inblickar i aktuell forskning , i hälsoekonomi och i frågor om livskvalitet .Av seminariets deltagarförteckning framgår att störst intresse för kursen finns inom läkemedelsindustrin .Av 65 deltagare kom 50 från industrin , en handfull från Läkemedelsverket och lika många från universitet och högskolor .Det finns flera viktiga trender som har betydelse för framtidens läkemedel , framhöll förste föreläsaren , professor Gunnar Alván , chef för Läkemedelsverket
.Han nämnde bl a :Det stundar skördetid för molekylärmedicinen , det blir fler farmakoekonomiska utvärderingar , såväl läkemedelsutveckling som kliniska prövningar och prekliniska säkerhets- och effektstudier förbättras .Utvecklingen av läkemedel går i allt snabbare takt .I framtiden får vi fler effektiva preparat , men som är mer komplicerade att använda och som kostar mer .Fortfarande finns dock stora problem med en långt ifrån perfekt behandling vid flera diagnoser , påpekade han och nämnde som exempel bl a fetma , schizofreni och reumatiska sjukdomar .Martin Nicklasson , vice VD med ansvar för den globala läkemedelsutvecklingen inom Astra-Zeneca , tog bl a upp de s k me too-preparaten ( ungefär preparat med samma verksamma beståndsdelar som tidigare läkemedel men med ett nytt namn ) .Även om de inte innebär några stora genombrott kan de ha en betydande marknad och ge bättre behandling .- De kan vara ett sätt för industrin att skapa vinster som kan satsas på mer avancerad forskning
och utveckling .Som exempel nämnde han inhalationsinsuliner , en gammal substans som administreras på ett nytt sätt .Martin Nicklasson avvisade påståendet att de flesta nya preparat bygger på offentligt finansierad forskning .De tas fram av läkemedelsindustrin .Undersökningar i undergrupperHan vände sig också mot vad han beskrev som en kortsiktig budgetsyn från regeringar när nya preparat kommer .De kan minska kostnaden i någon annan del av ekonomin än läkemedelsområdet .Det finns bevis för att bara en liten del av kostnadsökningen beror på nya preparat , hävdade han .Professor Lars Rydén , Karolinska sjukhuset , tog bl a upp behovet av både långtidsstudier av läkemedel och undersökningar där man jämför effekten i olika undergrupper .Som ett exempel på det senare nämnde han den studie av betablockeraren metoprolol som visade att dess livräddande effekt nästan helt gällde diabetiker .Han pläderade också för långsiktiga studier som kan ge besked om man efter en tid kan avsluta en behandling
med läkemedel .Han förmodade att det knappast ligger i läkemedelsindustrins intresse att göra sådana studier .Hälsoekonomen Per Carlsson framhöll att kunskap från hans ämne har tämligen svagt inflytande på beslut om läkemedel .Kanske blir det en förändring med den nya Läkemedelsförmånsnämnden .Samtidigt som den ekonomiska krisen i början av 1990-talet resulterade i att sjukvården fick en sjunkande andel av bruttonationalprodukten ökade läkemedlens andel av sjukvårdskostnaderna från 8 till 16 procent .Till skillnad från Martin Nicklasson sade Per Carlsson dock att detta huvudsakligen beror på att nya läkemedel har introducerats .Han konstaterade att antalet studier av hälsoekonomiska aspekter på nya läkemedel är litet , och han förvånas över att industrin som omsätter 2 500 miljarder kronor varje år » inte har gjort mer för att försvara sin marknad « .Ett av hans räkneexempel gällde syrahämmare och magsäckskirurgi .Minskningen av kirurgin motsvarar en besparing på 30 miljoner kronor
per år .Den totala kostnaden för syrahämmare år 1998 var 1,6 miljarder kronor .Lennart Edqvist frilansjournalist
