Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Barnadödligheten ( före 5 års ålder ) har minskat med 15 procent i världen sedan 1990 , men är fortfarande över 100/1 000 levande födda i drygt 40 länder .Av de tio sjukdomar som betyder mest för den globala sjukdomsbördan är fem barnsjukdomar , och majoriteten av fallen är möjliga att förebygga .Varje år dör mer än tio miljoner barn före fem års ålder , de allra flesta i luftvägsinfektioner , diarréer , malaria , mässling och infektioner i nyföddhetsperioden .Viktiga bakomliggande orsaker är födoämnesbrist , otillgänglig hälso- och sjukvård samt låg utbildningsgrad , särskilt vad gäller kvinnor .En internationell arbetsgrupp har inför FNs barntoppmöte gjort en vetenskaplig litteraturgenomgång av nära femtusen arbeten för att dokumentera framsteg vad gäller barns hälsa under den sista tioårsperioden och beskriva framtida utmaningar .Exempel på framgångsrik terapi är behandling av vitamin A-brist ( bl a i Sydafrika ) , som är en viktig orsak till blindhet och som försämrar prognosen vid
mässling och diarrésjukdom och möjligen även vid HIV .Ett annat gott exempel är sängnät för att skydda barn mot malaria i Tanzania .Båda dessa insatser bygger , precis som vaccination och oral dehydrering vid diarré , på evidensbaserad forskning och är dessutom billiga och kostnadseffektiva insatser .Trots att lunginflammation och diarré står för 11 procent av den totala globala sjukdomsbördan ( 38 procent för barnen ! ) har man beräknat att endast 0,2 procent av den sammanlagda kostnaden för forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård allokerats för dessa sjukdomar .En av utmaningarna inför nästa tioårsperiod måste bli att förändra denna resursfördelning .Forskningen bör inte bara omfatta medicinska och epidemiologiska aspekter , utan måste i hög grad handla om hur man framgångsrikt kan implementera prevention och behandling på nationell och lokal nivå .Nationella forskningsresurser om mödrars och barns hälsa i utvecklingsländerna bör backas upp bättre .Stor vikt måste läggas vid
lokala studier av försök till effektiv kunskapsförmedling , attitydpåverkan och beteendeförändringar .Inomhusmiljön har på senare år tilldragit sig alltmer intresse – i västvärlden särskilt vad avser allergiutveckling .Miljöforskning i utvecklingsländerna är ännu bara i sin linda , trots att vi vet att bortemot 90 procent av landsbygdsbarnen i låginkomstländerna bor i dåligt ventilerade hus där man eldar med orenad biomassa som ved , dynga och avfall .Mycket talar för att detta kraftigt ökar riskerna för infektioner genom att undertrycka barnens naturliga försvarsmekanismer .Arbetsgruppen pekar också på vikten av etiologisk forskning och prevention av skador och barnmisshandel .Trafik- olyckor har de sista årtiondena seglat upp som en av de stora barndödarna , medan våra kunskaper är mer rudimentära vad gäller våld och misshandel .Inte minst här borde svenska forskare kunna bidra till den internationella forskningen om barns hälsa .Varken i BMJ-artikelns 40 eller grunddokumentets 73
referenser kan jag återfinna någon svensk författare .Detta kan naturligtvis bero på att arbetsgruppen bestått av fransmän , engelsmän och sydafrikaner , men är kanske också en indikation på att Sverige inte prioriterar forskning om barns hälsa i utvecklingsländer .Staffan JansonStaffan.Janson@kau.se
