Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
SAMMANFATTATFrisörer hanterar dagligen ett stort antal potenta kemikalier , som kan ge såväl rinokonjunktivit som astma .Exponering till luftvägarna sker genom gaser , damm och aerosol vid tillredning och applicering av hårvårdsprodukter .Genom en god ventilation och optimering av arbetsrutinerna kan riskerna reduceras , men sannolikt aldrig helt elimineras .Frisörer med luftvägsbesvär , som i den aktuella fallbeskrivningen , är en inte ovanlig patientgrupp på yrkes- och miljömedicinska kliniker .Omplacering eller rehabilitering till annat arbete bör övervägas för frisörer med luftvägsbesvär .Finns det en ökad risk för luftvägssjukdom hos frisörer ?Antalet hårvårdsprodukter som används i frisörbranschen är stort , antalet kemikalier i dessa uppskattas till några tusen .Således utsätts frisörer dagligen för kemiska substanser .Denna kemiska exponering har oftast förknippats med olika slags hudbesvär , men även luftvägsbesvär förekommer .Därtill finns en ökad risk för belastningsskador .Frisöryrket har därför länge klassats som ett högriskyrke vad gäller arbetsskador .International Agency for Research on Cancer har utvärderat frisörkemikaliernas karcinogena potential och bedömt att det finns vissa belägg för en ökad cancerrisk i frisöryrket [ 1 ] .Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Linköping har de senaste åren utrett flera fall av luftvägsbesvär hos damfrisörer ; nedan redovisas ett av dessa .FallbeskrivningEn 29-årig frisör remitterades från distriktsläkare till yrkes- och miljömedicinska kliniken .Hon hade sedan 16 års ålder arbetat på en damsalong där hon dagligen utsattes för bl a blekmedel , hårspray , permanentvätskor och hårfärgningsmedel .De senaste två åren hade patienten av och till haft en klar rinnande snuva på arbetet och en besvärlig torrhosta .Hon upplevde mest besvär vid färgning , som skedde två till tre gånger per dag i salongen , vid permanentning och vid användning av hårspray .Hon fick då alltid nysningar , rinnande näsa och viss påverkan på andningen
.I allmänhet förbättrades hon under längre ledigheter .Besvärsfri i hemmet .Kvinnan var tidigare väsentligen frisk , frånsett nickelallergi i tonåren och övergående eksem de första åren som damfrisör innan hon började använda handskar .Det fanns ingen ärftlighet för hösnuva eller astma .Hon hade alltid haft djur i hemmet , nu två katter och en hund .Tidigare hade hon feströkt , men sedan några år tillbaka rökte hon inte alls .Utredning via patientens vårdcentral hade visat pricktest med kraftig reaktion för katt och svagare för hund . » Peak expiratory flow « -kurvor ( PEF ) hade visat en variation mellan 350 och 440 liter/minut , med de högsta värdena på morgonen och de lägsta efter arbetsdagens slut .Diagnosen sattes till rinit och asthma bronchiale .Behandling inleddes med antihistamintabletter , nasalt med såväl natriumkromoglikat som steroid och betastimulerare i kombination med inhalationssteroid .Patienten förbättrades successivt och var helt besvärsfri under den senaste
semestern .När hon kom tillbaka till arbetet försämrades hon dock snabbt efter bara några dagar .Den yrkeshygieniska utredningen hade visat otillfredsställande ventilationsförhållanden : under sommarhalvåret fanns möjlighet att öppna fönster och dörrar för att förbättra ventilationen , men vintertid var man hänvisad till självdrag och mekanisk punktventilation .Ett punktutsug som fanns över det skåp där kemikalierna tillreddes bedömdes inte vara tillräckligt för att fånga upp den emission som skedde vid tillblandning av hårbehandlingsmedlen .Det medförde i sin tur spridning till andningszonen för den som tillredde medlen samt till övriga delar av lokalen .De hårbehandlingsprodukter patienten använde innehöll bl a väteperoxid och persulfater .Riskabel arbetsmiljöFrisörer , i synnerhet damfrisörer , utsätts regelbundet för ett stort antal kemiska ämnen i hårvårdsprodukter .Exponering i andningszonen kan ske antingen genom emission av gaser under tillblandning och applicering av de olika
preparaten eller vid användning av aerosolbildande produkter .Uppkomsten av finfördelat damm vid användning av pulverpreparat utgör också risk för exponering .Graden av exponering avgörs inte enbart av det kemiska innehållet utan även av vilka arbetsmetoder som används .Imånga fall är ventilationen i frisörsalongen inte anpassad till den kvantitet kemiska ämnen som avges till luften .Tillblandning av preparat utförs vanligtvis i mindre utrymmen avgränsade från den övriga delen av salongen , ofta utan punktventilation .Yrkes- och miljömedicinska enheten i Göteborg har gjort en utredning som visar att frisörer generellt har en tendens att uppfatta ventilationen som god i små och medelstora salonger och dålig i stora salonger , trots att ventilationsmätningar ibland visat motsatt förhållande [ 2 ] .Utredningen visade också att det inte förelåg någon större skillnad i exponeringsnivåer av persulfater om blonderingsmedlet angavs vara dammande eller s k dammfritt .Under 1994-1996 genomförde
Arbetarskyddsstyrelsen ett tillsynsprojekt , där syftet var att åstadkomma en förbättring av den totala arbetsmiljön för frisörer .Av drygt 600 inspekterade frisersalonger ställdes i 200 fall krav på förbättrad ventilation .Kraven riktades mot allmänventilation och punktutsug vid tillredningsplatsen .Omkring 270 krav ställdes på förändrad hantering av olika hårvårdsprodukter [ 3 ] .Att det går att minska exponeringen för kemikalier visar en norsk studie av sex frisörsalonger , där koncentrationen av olika ämnen i luften var signifikant lägre i salonger med ventilationsutsug än i salonger utan utsug [ 4 ] .Arbetsmiljöinriktade åtgärder , såsom ökad användning av andningsskydd samt installation av punktutsug och dragskåp , är således väl motiverade .Det kan ofta vara svårt för den enskilda frisören att bedöma riskerna utifrån produktens innehållsdeklaration , som vanligtvis innehåller många och långa kemiska namn ( se Faktaruta ) .Synonymer och varumärkesnamn gör det inte lättare , och
då frisörer ofta är småföretagare utan företagshälsovård kan de inte heller få hjälp från skyddsingenjör att tolka vad produkterna innehåller .Att försöka förebygga arbetsskador genom att undvika vissa produkter är förstås att föredra .Det kan i praktiken vara svårt att tillämpa på grund av dels att många produkter baseras på liknande innehåll , dels det faktum att kunder som regelbundet färgar/permanentar håret är en säker inkomstkälla .Många kemiska produkterBlekmedel , hårspray , permanentvätskor och färgmedel är de hårvårdsprodukter som förefaller vara förknippade med framför allt luftvägsbesvär .Blekmedel är oftast ett pulver innehållande antingen ammonium- , natrium- eller kaliumpersulfat och som före användning blandas med ett oxidationsmedel .Alkalier tillsätts för att påskynda blekningsförloppet .I blekmedel ingår också emulgerings- och konditioneringsmedel , aktiveringsmedel , stabiliseringsmedel , bindemedel , komplexbildare , färgämnen , sköljmedel och parfymer [ 1 , 5 ] .Hårspray
innehåller hartser , lösningsmedel , drivmedel och glansmedel .Hartserna ger håret volym , medan lösningsmedlen används för att lösa hartserna .Sprayerna pumpas vanligtvis ut över håret med någon drivgas eller med hjälp av handpump .I en studie har exponering för komponenter i hårspray uppskattats utifrån användningsmönster och direkta mätningar [ 1 ] .Resultaten visade en medelspraytid per applikation på 10 sekunder , med avgivande av ca 10 gram spray .Omkring 65 procent av spraymängden hade en partikeldiameter på mindre än 10 µm och skulle alltså kunna nå ända ut till alveolerna [ 6 ] .Hårspray har i en annan studie visat sig reducera cilieaktiviteten i luftvägarna hos damfrisörer jämfört med en oexponerad kontrollgrupp .Reduceringen av cilieaktiviteten var korrelerad till den mängd hårspray som frisören använde per dag [ 7 ] .Permanentvätskor används för att ge håret önskad form .De är reducerande och alkaliska , oftast baserade på ammoniumtioglykolater .Vid permanentning reduceras
och öppnas disulfidbindningarna i keratinet , som bygger upp hårstråna .Tioglykolaternas effekt avbryts när håret sköljs med en oxiderande stabiliseringslösning , som återskapar disulfidbindningarna [ 5 ] .Vid permanentning används alltså inte bara reduktions- och oxidationsmedel utan också neutraliseringsvätskor , konditioneringsmedel och parfym .Väteperoxid , som har hög vattenlöslighet , är ett sådant oxidationsmedel .Det används i såväl blekmedel som permanentvätskor och hårfärgmedel .Hårfärgmedel indelas i permanenta , halvpermanenta och temporära färger .Hårfärgmedel kan , beroende på typen , innehålla alkalier , lösningsmedel , oxidationsmedel , våtmedel , förtjockningsmedel , skumstabiliseringsmedel , konditioneringsmedel och parfym .Ett permanent färgmedel kallas också oxidationsfärgmedel , då det i håret oxiderar och reagerar med en kopplingssubstans under inverkan av väteperoxid .För att ge rätt färgnyans i håret kan ett permanent hårfärgmedel innehålla olika oxidationsfärger
.En halvpermanent färg kräver inte något oxidationsmedel ; färgen är i stället ett lågmolekylärt ämne som kan tas upp av hårstrået .Temporära färger består av stora molekylkomplex utan förmåga att tränga in i hårstrået .Ett populärt och klassiskt alternativ till kemiska medel att färga håret i olika röda nyanser är henna .Henna utvinns från de torkade bladen av Lawsonia alba , en buske som odlas i Asien , Mellanöstern och Nordafrika .Det aktiva färgämnet i henna är 2-hydroxi-1 , 4-naftokinon .EpidemiologiYrkesastma hos frisörer beskrevs första gången 1966 .Den ansågs då vara orsakad av hårblekningsmedel innehållande ammoniumpersulfat [ 8 ] .Därefter har man hos frisörer funnit både yrkesrinit och yrkesastma orsakade av persulfatinnehållande blekmedel [ 9-14 ] , henna [ 9 , 15-18 ] och permanentvätskor [ 13 ] .I fallrapporterna avseende blekmedel har pricktest varit positivt mot ammonium- , natrium- och/eller kaliumpersulfat , men man har inte lyckats påvisa IgE riktat mot något
av persulfaten [ 12 ] .I stället har en T-cellsmedierad astma mot ammoniumpersulfat föreslagits kunna föreligga hos en frisör med såväl rinokonjunktivit som astma och kontaktdermatit mot blekningspulver [ 19 ] .I fallrapporterna avseende henna har pricktesten inte bara varit positiva , man har även lyckats identifiera hennaspecifika IgE-antikroppar [ 18 ] .En större provokationsstudie har genomförts på 40 frisörer med enbart rinitsymtom i arbetet [ 20 ] .Bara fem patienter reagerade antingen i pricktest eller i nasalprovokation med ammoniumpersulfat , ammoniumtioglykolat eller mänskligt mjäll , varför författarna drog slutsatsen att majoriteten av frisörriniterna beror på kemikaliernas irritativa egenskaper .I en mindre tvärsnittsstudie på 23 frisörer i en salong specialiserad på blekning och färgning fann man sju fall av astma , varav fyra bedömdes vara yrkesastma med signifikant minskning av forcerad exspiratorisk volym ( FEV1 ) två till fyra timmar efter provokation med blekmedel
[ 21 ] .Endast en individ visade positiv reaktion vid pricktestning med ammoniumpersulfat respektive kaliumpersulfat ; hon hade också yrkesastma .I en nyligen framlagd doktorsavhandling visade Timo Leino övertygande dels att risken för astma , rinit och kronisk bronkit är ökad bland frisörer i Finland , dels att atopi är en oberoende riskfaktor för dessa luftvägssjukdomar [ 22 ] .Även i registerstudier har man sett en ökad risk för astma bland kvinnliga frisörer , med en trefaldig signifikant riskförhöjning [ 23 ] .I det finska arbetsskaderegistret har man funnit en fyrfaldig signifikant förhöjd risk för yrkesorsakad rinit bland frisörer [ 24 ] .I samma register har man även beräknat den årliga astmaincidensen i olika yrkeskategorier .Den var för kvinnliga hårfrisörer 37 per 100 000 , att jämföra med 18 per 100 000 i samtliga branscher [ 25 ] .SlutsatsDet finns således övertygande belägg både i den toxikologiska och i den epidemiologiska litteraturen för att de produkter som patienten
i vår fallbeskrivning angav kan orsaka rinit och astma .Det tidsmässiga sambandet , med en försämring i arbetet ledande till ökad medicinkonsumtion , antyder också att det finns ett orsakssamband med yrkesexponeringen .Patientens luftvägssjukdom bedöms därför som högst sannolikt orsakad av den yrkesmässiga exponeringen .Utifrån lagen om arbetsskadeförsäkring bedöms graden och typen av exponering uppfylla kravet om skadlig inverkan med hög grad av sannolikhet , trots att ett enskilt ämne inte kan pekas ut .Det klara tidsmässiga sambandet , liksom frånvaron av andra provocerande faktorer för patientens besvär , gör också att övervägande skäl för ett orsakssamband mellan den skadliga inverkan och patientens luftvägssjukdom får anses föreligga .Patientens atopiska benägenhet ökade sannolikt hennes risk att utveckla en luftvägssjukdom , men orsakade henne inga besvär i hemmet trots att hon hade både katt och hund .Hon bör därmed kunna få sina besvär godkända som arbetsskada .Genom en förbättrad
arbetsmiljö kan patientens symtom sannolikt reduceras , men det finns ingen garanti för att hon blir symtomfri .Hon bör göra sig av med sina husdjur för att minska den allergena belastningen innan hon tar ställning till annat arbete så fritt från allergiframkallande och luftvägsirriterande ämnen som möjligt [ 26 ] .
