Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Hormonell
substitutionsbehandling ( HRT ) med östrogen eller med östrogen/gestagen används numera av många peri- och postmenopausala kvinnor [ Stadberg E , et al.Acta Obstet Gynecol Scand 1997 ;76:442-8 ;Keating NL , et al.Ann Intern Med 1999 ;130:545-53 ] .De potentiella fördelar ( t ex förebyggande av osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar ) och nackdelar ( t ex ökad risk för bröstcancer , djup ventrombos ) med HRT har sedan länge varit föremål för debatt och har nyligen belysts i en granskning genomförd av SBU .Dock är våra möjligheter att värdera de potentiella för- och nackdelarna med HRT starkt begränsade på grund av en brist på randomiserade , placebokontrollerade studier .Den s k HERS-studien ( Heart and Estrogen/progestin Replacement study ) har fått global uppmärksamhet avseende den eventuella inverkan av HRT på risken för hjärtinfarkt och ventrombos .Studien omfattar totalt 2 763 kvinnor ( medelålder 67 år ) med dokumenterad koronorarsjukdom som randomiserades till behandling med
antingen konjugerade östrogener ( 0,625 mg ) i kombination med medroxiprogesteronacetat ( 2,5 mg ) eller placebo i 36 månader .Resultaten avseende risken för hjärtinfarkt och ventrombos avrapporterades 1998 och väckte stor uppmärksamhet [ Hulley S , et al.JAMA 1998 ;280:605-13 ] .Samma författargrupp har nyligen publicerat data avseende livskvalitet och förekomst av depressiva symtom hos patienterna i HERS-studien .Målsättningen med studien var att värdera effekten av den givna behandlingen med östrogen/gestagen på livskvalitet hos kvinnor med koronarsjukdom .Dokumenterade skalor användes för bedömning av fysisk aktivitet , mentalt välbefinnande inklusive depressivitet och graden av energi-trötthet hos kvinnorna under studieperioden .Under den 36 månader långa observationsperioden minskade fysisk aktivitet , mentalt välbefinnande och den rapporterade upplevelsen på energitrötthetsskalan , medan depressiviteten var oförändrad hos samtliga kvinnor .Inverkan av den givna hormonbehandlingen
var avhängig av förekomsten av blodvallningar vid ingången till studien , dvs kvinnor med vallningar vid studiestarten och som randomiserades till hormonbehandling hade förbättrat mentalt välbefinnande och färre depressiva symtom än motsvarande kvinnor i placebogruppen .De kvinnor som däremot inte hade vallningar vid studiestarten och som randomiserades till hormonbehandling rapporterade en nedgång i fysisk funktion och i skattningen på energi-trötthetsskalan .I sin konklusion drog författarna slutsatsen att inverkan av den givna hormonbehandling på livskvalitet varierade och var beroende av förekomsten av vallningar vid studiestarten .Tidigare studier har visat att förekomsten av vallningar påverkar kvinnans livskvalitet negativt och inverkar på sömnen .Det är väl dokumenterat att östrogensubstitution är en effektiv behandling mot vallningar hos peri- och postmenopausala kvinnor .Det är därför inte orimligt att den givna hormonbehandlingen har bäst effekt på mentalt välbefinnande och
depressiva symtom hos kvinnor som rapporterade vallningar vid studiestarten jämfört med kvinnor utan vallningar .Ian Milsom ian.milsom@obgyn.gu.se
