Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Kirurgernas
jourarbete är i dag organiserat på ett sätt som tar mycket läkarresurser i anspråk , vilket försvårar den enskilde kirurgens möjligheter till både utbildning och mer specialiserad operationsverksamhet , något som i sin tur försvårar rekryteringen .Svensk kirurgisk förening vill därför förändra kirurgjouren i en rad avseenden , bl a krävs att inga kirurger ska ingå i första linjens jour .Kirurgjouren ska ligga i andra linjen och vara sjukhusbunden .På sikt bör akutmedicin inrättas som ny specialitet .Av tradition har vi kirurger alltid deltagit aktivt och tagit ett stort ansvar för jourverksamheten , som är en central och viktig del av vårt arbete .Cirka 70 procent av alla kirurgiska vårdtillfällen utgörs av akuta inläggningar .Patienterna kräver både tillgänglighet och kompetens vid akuta tillstånd , och vårt anseende hos allmänheten har delvis grundats på att vi dygnet runt , alla årets dagar , tar hand om olycksfall och svåra sjukdomstillstånd , vilka kräver kirurgiska ingrepp
som kan vara livräddande och ibland förhindrar att livshotande komplikationer utvecklas .Utan tvivel är den kirurgiska jourverksamheten av stor betydelse för hela samhället .Jourarbetet har dock förändrats med åren , och nu söker fler patienter akutmottagningarna dygnet runt , bl a beroende på att en ökande andel multisjuka vårdas i hemmet eller på inrättning som saknar läkarberedskap .Nuvarande uppläggning försvårarJourarbetet i nuvarande utformning tar i anspråk en stor del av läkarresurserna vid en kirurgisk klinik , och konkurrerar därmed om den enskilde kirurgens möjlighet till både utbildning och en allt mer specialiserad operationsverksamhet .Rekryteringen försvåras av detta , och sannolikt bidrar jouren till att en del kirurger väljer andra verksamheter under senare delen av sin yrkeskarriär .Inte bara jourtiden utan även jourkompensation medför ett minskat utrymme för ST-läkarnas operationsutbildning .Även om jouren ger möjlighet till självständigt arbete och träning i att
ta ansvar kan ST-läkarna under sin sexårsperiod i extrema fall vara jour en tredjedel , ha jourkompensation en tredjedel och tjänstgöra i planerad klinisk verksamhet under bara en tredjedel av tiden av sin specialiseringstjänstgöring .Jourarbetet har hittills inte varit anpassat till kravet på utbildning , och efter ett par år upplevs utbildningsvärdet inte längre vara lika högt .Det har på de flesta sjukhus saknats program för fortsatt utbildning i akut omhändertagande av patienter med mer komplicerade sjukdomar , och det finns ett behov av större utbildningsinsatser både avseende medicinskt och tekniskt kunnande .I framtiden bör dessutom kurs i akutmedicin och ATLS ( Advance Trauma Life Support ) erbjudas tidigt , under AT/ST .Vill inte minska vårt åtagandeSom ovan nämnts är beredskapen att ta hand om olycksfall och personer med akuta buksjukdomar och kärlsjukdomar en central och viktig verksamhet både för samhället och för kirurgerna .Det är således inte tal om att minska vårt ansvar
för jourverksamheten utan i stället ska vi öka insatserna och kompetensen inom de områden där kirurgerna har unika kunskaper .Kirurgerna bör tillsammans med andra discipliner utveckla akutverksamheten , där vi bidrar med vår speciella kompetens .Första linjens jour är av utomordentligt stor betydelse , och den ställer krav på kunskaper som den specialiserade kirurgen av naturliga skäl många gånger inte har .Det finns en bred gråzon där det råder tveksamhet inom vems område en given patient hör hemma , och inte sällan blir det kirurgen som får ta hand om dessa patienter .Den kompetens som behövs för att t ex ta hand om patienter som söker hjälp på grund av symtom och sjukdomar från flera olika organsystem samtidigt , finns i högre grad hos läkare som har generalistens syn på patienten .Tvingas syssla med icke-specifika sakerDet är således ett vanligt problem för kirurger att en stor andel av det praktiska arbetet under ett jourpass är av sådan art att kirurgen inte är specifikt utbildad
för det .En stor del av tiden ägnas även åt sådant som inte kräver speciell kirurgisk kompetens , t ex att ta hand om småsår , distorsioner , förstoppning , funktionella bukbesvär , polysymtomatologi etc.Under helger använder en del bakjourer många timmar åt att försöka finna sängplatser åt patienter som behöver läggas in vilket , liksom annan icke-kirurgisk verksamhet , skapar jourkompensation som tas från planerad kirurgisk verksamhet .Detta är ett missbruk av kirurgisk kompetens .Den ekonomiska ersättningen är låg i förhållande till den höga intensiteten i arbetet och det stora ansvar som kirurgjouren har .AnalysSvensk kirurgisk förening har under år 2000 tagit fram ett underlag som baseras på följande :1 .Skriftliga frågor till 14 kirurger som på olika sätt visat att de är intresserade av jourfrågor .2 .Enkät som besvarats av 50 verksamhetschefer .3 .Enkät som besvarats av 30 specialister i kirurgi .4 .Enkät som besvarats av 20 ST-läkare .5 .Plenarsession under kirurgveckan (
Så löste vi jouren ) med deltagare från länsdels- , läns- och universitetssjukhus .6 .Uttalande från Professorskonventet i kirurgi .I brevet till » de 14 « ställdes tre frågor :1 .Hur ska första linjen för kirurgjouren se ut ?2 .Hur kan man förhindra att kirurgjouren blir en allmänläkare för oklara fall och i stället enbart får ägna sig åt tydliga kirurgfall ?3 .Hur förhindra att jourarbetet tar för mycket tid från den handledda ST-utbildningen på dagtid ?Enkät till verksamhetschefernaEnkäten till verksamhetscheferna innehöll frågor om hur den kirurgiska jourverksamheten är organiserad , om man var nöjd med den , hur den skulle kunna förbättras , om verksamhetschefen själv deltog i jourverksamheten , hur ofta och hur många veckor om året jourkompensationstid togs ut .Specialister och ST-läkare fick svara på samma enkät som i tillämpliga delar hade liknande innehåll som verksamhetschefernas enkät ( frekvens jourer , tidsåtgång , nackdelar med aktuellt joursystem , organisation av joursystemet
och hur det skulle kunna förbättras ) .ProfessorskonventetProfessorskonventet i kirurgi hade i fjol sitt möte i juni i Umeå .Utdrag ur minnesanteckningarna : » Uppenbarligen kan organisationen av akutverksamheten se olika ut beroende på lokala förutsättningar .Alla är överens om att kirurgerna i allt för stor omfattning deltar i första linjen på landets akutmottagningar och därmed i för liten grad aktivt arbetar med kirurgins kärnverksamhet , dvs att vara verksam på operationssalen .I stället möter kirurgjouren ett osorterat patientmaterial på akutmottagningen .Jourverksamheten utgör en för stor del av kirurgernas arbetstid . « Kraven från Svensk kirurgisk föreningHuvudprincipen ska vara att inga specialistkompetenta kirurger eller ST-läkare efter de första två åren finns i första linjen .Kirurgjouren ska ligga i andra linjen , vara sjukhusbunden och ha fyra huvuduppgifter , nämligen att operera , ta hand om inläggningsfall , göra kvalificerade bedömningar som kräver kirurgisk kompetens
, samt ge handledning i kirurgi till första linjen .Som nämnts måste utbildningsaspekterna beaktas för ST-läkarna i kirurgi men också för de läkare som skall ta hand om första linjen på akutmottagningarna .Det är också ett krav att arbetssituationen förbättras på akutmottagningen avseende patienternas omhändertagande , men också när det gäller arbetsmiljön för jourhavande läkare och all annan personal .Ett separat kvällspass läggs in om belastningen är hög .Ersättningen ska förbättras väsentligt och man kan i vissa fall överväga prestationsbaserad ersättning .Organisation av första linjenFörsta linjen kan organiseras på olika sätt :- -AT/ST-läkare från olika specialiteter( de första två åren ) , – akutläkare , – allmänläkare/andra specialister .Utom på små sjukhus krävs givetvis att flera läkare tjänstgör samtidigt i första linjen .Vi anser att sådan akuttjänstgöring bör vara obligatorisk under AT-tjänstgöringen – tiden kan givetvis diskuteras .Inom de flesta specialiteter bör
ST-läkaren ingå i någon av sjukhusets första linjen-jourer under de två första åren .Ett alternativ är att avsätta hela första året åt akutarbete i första linjen .Allmänheten förväntar sig att en utbildad läkare kan ta hand om ett enkelt olycksfall och klara det initiala omhändertagandet av olika akuta tillstånd .Stöd till första linjenSom stöd för läkare i första linjens jour ska det finnas en specialist i kirurgi , antingen sjukhusbunden eller med kort inställelsetid , alternativt en sjukhusbunden ST-läkare i kirurgi som befinner sig i den senare delen av sin utbildning .Andra synpunkterErsättning .Den ekonomiska ersättningen måste förbättras väsentligt .Ersättningens storlek måste vara sådan att de jourhavande läkarna upplever sig som gynnade och inte missgynnade i förhållande till andra arbetsuppgifter och andra yrkesgrupper .Vid en del sjukhus förekommer s k betaljour , men vi har uppfattningen att det inte får innebära att pengar eliminerar våra krav på optimalt innehåll i jourarbetet
eller på utbildningsaspekterna .Frekvens .En annan viktig synpunkt som framkommit är att så många som möjligt måste vara med om att dela på jouren så att man har högst tre-fyra jourer/månad .Det kommer i en del fall att innebära en samverkan mellan närliggande sjukhus .För att upprätthålla enKirurger ska i ökad omfattning vara verksamma på operationssalen – idag går för mycket arbetstid åt jourverksamheten , anser Svensk kirurgisk förening .sjukhusbunden kirurgisk jourlinje i den andra linjen krävs åtminstone tio läkare och för bakjourer fem läkare .Innehåll .Sjukhus som upprätthåller jourlinjer i kirurgi måste kunna erbjuda kompetens för akut traumatologi , kärlkirurgi och bukkirurgi , vilket nästan alltid innebär flera jourhavande på bakjoursnivå .I vissa fall kan även detta motivera samverkan mellan olika sjukhus .Akutläkare .I framtiden borde vi få akutmedicin inrättad som en ny specialitet .Trots ambitionen att minska totala antalet specialiteter bör alla förstå vikten av att
ha en välfungerande akutverksamhet i den svenska sjukvården .Nya tider med nya förutsättningar för sjukvården kan kräva nya specialiteter .På en del sjukhus arbetar allmänläkare redan idag som första linjens jourhavande och erfarenheterna är goda .Intrycket är emellertid att allmänläkare har intresse för akutverksamhet enbart inom den egna verksamheten och att de inte vill ha akutarbetet förlagt till mottagningar på sjukhus .Med en tydlig specialitet/profil i akutmedicin skulle intresset kanske ändå öka bland en del yngre allmänläkare för att tjänstgöra i första linjens jour .Begreppet akutläkare bör inte användas utan att det tills vidare definieras i varje enskild situation , eftersom det kan innebära olika saker för olika sjukhus , läkare , politiker , sjukvårdsadministratörer och patienter .I Europa definieras det i en del länder som en » akut-GP « , dvs en allmänläkare som valt att bli akutläkare .Ibland kan man emellertid se att jourhavande läkare ( första linjen ) inom olika
specialiteter kallas akutläkare .Ytterligare en variant används när en specialist , som är anställd på en akutklinik och fungerar som ett stöd till första linjens jour , kallas akutläkare .Det finns idag enstaka sjukhus med fast anställda läkare på akutmottagningen .Dessa kommer nu förhoppningsvis att initiera ett förändringsarbete när akutmottagningen är deras egen arbetsplats .SammanfattningBeredskapen att ta hand om olycksfall och personer med akuta buksjukdomar och kärlsjukdomar är en central och viktig verksamhet både för samhället och kirurgerna .Det är således inte tal om att minska vårt ansvar för jourverksamheten .Innehållet och utformningen av jourverksamheten måste emellertid inriktas på att utnyttja kirurgernas speciella kompetens .Därför kräver vi nu från Svensk kirurgisk förening att följande åtgärder vidtas :1 .Inga kirurger i första linjens jour , varken specialister eller ST-läkare efter de första två åren .2 .Kirurgjouren ska vara sjukhusbunden , arbeta i andra linjen
, och ha fyra huvuduppgifter : – att operera ,- att ta hand om inläggningsfall och inneliggande patienter , – att som konsult bistå med kvalificerade bedömningar som kräver kirurgisk kompetens ,- att ge handledning som kräver kirurgisk kompetens till första linjen .3 .Kirurger skall fatta beslut om inläggning av akutfall , men inte användas som resurs för att finna vårdplatser vid platsbrist .Tillgång på vårdplatser är ett övergripande ansvar för sjukhuset .4 .Utbildningsaspekterna och arbetsmiljön måste beaktas .5 .Ersättningen måste förbättras väsentligt .Vill synliggöra alternativenAmbitionen för Svensk kirurgisk förening är inte att presentera någon enhetlig nationell modell som kan gälla för alla typer av sjukhus i alla delar av landet .Vi önskar emellertid synliggöra olika alternativ som tillgodoser kraven från patienter och huvudmän men också från kirurgerna .Frågan har avgörande betydelse inte bara för att kunna rekrytera unga läkare till utbildning i kirurgi utan också för att
kunna behålla specialistkompetenta kirurger i yrket .Den föreslagna modellen bör delvis kunna genomföras av olika sjukhus inom en tvåårsperiod .Om specialiteten akutmedicin inrättas bör akutläkare successivt kunna anställas .*
