Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Ett
virtuellt kompetenscenter för arbetet mot kommunikationssjukdomarna bör upprättas genom samarbete på universitetsnivå .TORE LUNDBORGprofessor , f d klinikchef , Södersjukhuset , IFOS Councellor ( –International Federation of Oto-rhino-laryngological Societies )PER HÄGERMALMdirektör , Synfrämjandets forskningsfondSTIG ÅHS f d landstingsman ; samtliga är f d » senior consultants « i Svensk hörsamverkan [ 15 mars 2000-4 mars 2002 )Kommunikationssjukdomar , dvs hörsel- och/eller talrubbningar , språkproblem med försämrad kommunikation som följd , har varit och är ett lågprioriterat samhällsområde : splittrat , ej spektakulärt och utan huvudman , varför utvecklingen till stor del har fått äga rum genom frivilliga insatser [ 1-3 ] utanför traditionella sjukvårds- och vetenskapliga strukturer och med externa sponsorer .Tvärvetenskapliga insatser har varit epokgörande , t ex pionjärarbetet mellan Södersjukhusets hörselklinik , Kungliga Tekniska Högskolans institution för tal , musik och hörsel samt institutionen för lingvistik , Stockholms universitet [ 4 ] .Detta möjliggjorde 1984 den första operationen i Sverige av » döva « genom kokleaimplantat ( CI ) , baserat på ett brett socialmedicinskt samarbete med Hörselfrämjandet i Stockholm , vilket efter hand utvecklades till en social och medicinsk » institution « med bl a » Plantaföreningen « för personer som genomgått operationen .Trots intensiva försök sedan mitten av 1980-talet har övergripande samarbete haft svårt att vinna acceptans .Inom Karolinska institutet inrättades 1999 Institutet för hörsel- och kommunikationsforskning ( IHK ) för att samordna insatserna [ 5 ] .Under år 2000 diskuterade olika intressenter såväl problem som framtidsperspektiv med preventiva och terapeutiska strategier , genterapi , stamcellsbehandling etc [ 6-9 ] .Medialt intresse , psykologiska faktorerÅr 1996 diskuterade journalisten Katarina Oskarsson [ 10 ] de psykologiska faktorerna bakom områdets låga prioritering : » nya kunskaper accepteras
ej utan samspel mellan alla relevanta parter « .I 3/1993 av IFHOH Journal ( utges av International Federation of Hard of Hearing People ) ges många häpnadsväckande exempel på sådana reaktioner och motstånd .I USA har t ex kokleaimplantat liknats vid » invasionen av Kuwait « och i Sverige med » att slå in en spik i TV-apparaten « .I Frankrike måste polisen skingra demonstranter utanför en klinik i Lyon som utförde CI-operationer .En grupp i USA krävde nyligen till och med avlägsnande av inopererade kokleaimplantat [ 11 ] .Situationen har successivt förbättrats , men sådana attityder förekommer alltjämt , vilket självfallet har försvårat arbetet .I Sverige krävdes t ex fem års arbete för att starta » Global Ear Care « [ 12 ] .IMPACT Foundation [ 13 ] , som i 13 länder arbetar med såväl ögon , öron som ortopedi , konstaterar att » ear care « ligger 50 år efter » eye care « .Internationellt samarbeteFör svenskt vidkommande finns i Stockholm ett informellt nätverk , i vilket bl a artikelförfattarna ingår , med erfarenhet av samarbetsprogram för kokleaimplantat och Global Ear Care , och fortfarande med verksamhet i Baltikum .Professor R Ruben , Albert Einstein College of Medicine , New York , analyserade [ 14 ] de allvarliga socialmedicinska och ekonomiska konsekvenserna av kommunikationssjukdomarna och fann en cirka 3-procentig BNP-förlust i USA genom de stora gruppernas utanförstående .Han konkluderade att kommununikationssjukdomarna är : » a major public health challenge for the 21st century « .- -International Federation of Oto-Rhino-Laryngological Societies ( IFOS ) och WHO överenskom 2000 [ 15 ] att prioritera området .Detta har aktualiserat Stockholmsnätverkets åtgärdsprogram för att etablera ett virtuellt kompetenscenter för kommunikationssjukdomar .Verksamhetsområde och målsättningCentrets verksamhetsområde är tänkt att vara bl a :1 .aktiv interaktion med kunskapsutbyte ,2 .kommunikationsvetenskap och kommunikationssjukdomar : kan bli en kompletterande subspecialitet
till basspecialiteterna otologi ( ORL ) och hörsel-/talteknologi , vilket är aktuellt bl a genom den pågående översynen av antalet medicinska specialiteter ,3 .socialt : ett pilotprojekt för ett funktionellt handikapp ,4 .vetenskapligt : i kontakten mellan olika discipliner genereras ny kunskap .Målsättningen bör vara att på evidensbaserad grund , och med primärvården som en part , utveckla en vårdplan för att kunna identifiera alla individer med kommunikationsproblem och genom olika insatser förhindra uppkomsten av en » ny underklass « ( en måhända drastisk formulering som ibland missförståtts , men som är relevant enligt internationell expertis ) .Förslaget har väckt positivt internationellt gensvar .Vårt åtgärdsprogram kommer således att användas som referens i IFOS och WHOs samarbete för t ex nationella program .Förslaget har beskrivits som ett pionjärprojekt , t ex » This structure needs to be replicated throughout the world « ( R Ruben , New York , pers medd , aug 2001
) , och » This project can become a relevant example to be followed within other regions « [ 16 ] .
