Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
är drygt ett år sedan den lagstadgade Fastlegeordningen infördes i Norge , det vill säga då allmänläkarna slöt kontrakt med de patienter som valt dem till sin faste läkare .Förhoppningen var att reformen skulle öka tillgängligheten och medverka till att minska vårdköerna .Det har också skett , tycker nöjda patienter och läkare .I Norge har staten nu huvudansvaret för specialistsjukvården .Kommunerna har , liksom tidigare , ansvaret för primärvården .Primärvården har en starkare ställning än i Sverige , men man har länge brottats med problem vad gäller dålig kontinuitet och låg tillgänglighet .I Norge kunde allmänläkaren tidigare antingen vara fast anställd av kommunen eller ha avtal med kommun och Sundhetsstyrelse .Men allmänläkarmottagningarna var för få och avtalen inte särskilt lockande .För 20 år sedan utarbetades en nationell hälsoplan för den norska primärvården med grundprincipen att patienterna skulle lista sig hos en fast läkare enligt mönster från dansk primärvård .Under åren
1993-1996 bedrevs försöksverksamhet i fyra kommuner , och 1997 beslöt Stortinget att en husläkarreform – Fastlegeordning – skulle införas från den 1 juni 2001 .Alla över 16 år listasDen norske lægeforening har hela tiden varit drivande i reformarbetet och förhandlat om villkoren med kommunförbundet och socialdepartementet .Reformen består av fyra delar :En Fastlegeordning ( där de centrala organisatoriska linjerna lagts av politikerna ) , en central överenskommelse mellan staten ochDen norske lægeforening ( där de ekonomiska villkoren för de fasta läkarna regleras ) , ett ramavtal mellan kommunerna ochDen norske lægeforening samt individuella avtal mellan läkarna och de kommuner de arbetar i .Huvudprincipen är att alla norska invånare över 16 år listas hos en allmänläkare , som inte måste vara specialist i allmänmedicin .Den faste allmänläkaren har medicinskt huvudansvar för patienten .Vill man inte listas får man betala en högre egenavgift vid besök i primärvården ( barn och gravida
betalar inget , övriga betalar 110-180 NOK per besök , maximalt 1 350 NOK per år ) .Patienterna har rätt att välja läkare utan geografiska begränsningar .De har också rätt att byta läkare två gånger om året och har rätt till konsultation hos annan läkare .Läkare och kommuner eniga- Ett mycket viktigt klargörande med Fastlegeordningen var att kommunerna klart uttalat fick ansvaret för att deras invånare skall kunna lista sig hos en läkare om de vill , säger Kjell Maartmann-Moe , ledare för Alment praktiserende laegers forening , Aplf .Den norske laegeforening och kommunerna har enats om kriterier för läkarbehovet i förhållande till befolkningsmängd , vilket ligger till grund för antalet avtal som upprättas .Huvudregeln är art fastläkarnas listor skall omfatta mellan 500 och 2 500 patienter .Av Aplf:s 3 600 medlemmar valde bara 47 art inte ansluta sig till reformen förra året , och av den norska befokningen valde mindre än 0,6 procent att stå utanför när den nya ordningen infördes .I
avtalen regleras läkarnas tjänstgöringsgrad , sidouppdrag , tak för listan , tillgänglighet och jourtjänstgöring .Läkarna förbinder sig att arbeta minst 44 veckor per år , 28 timmar per vecka .Kommunen har rätt art mot ersättning kräva upp till 7,5 timmars offentligt läkararbete per vecka , vilket ger läkaren rätt att minska antalet patienter på sin lista .Det offentliga arbetet är till exempel mödra- och barnhälsovård , undersökningar vid skolstarten , vård av kroniskt sjuka och gamla .Läkarna har gemensamt ansvar för vikarier , jourtjänstgöring etc i samråd med kommunen .Självständiga näringsidkareHuvudregeln är att de fasta allmänläkarna skall vara självständiga näringsidkare .Finansieringen utgörs till 30 procent av kapiteringsersättning grandad på antalet patienter på listan och till 70 procent av prestationsersättning från försäkringskassorna och patienternas avgifter .- Så här efter ett år är allmänläkarna i stort sett nöjda med sin situation , även om det är små saker som efter
hand bör rättas till , till exempel hur jourarbetet dagtid skall organiseras , säger Kjell Maartmann-Moe .- En del läkare undervärderade också det förväntade arbetet och har fått alltför långa listor .Det viktigaste är att vi har fått ett gott ramverk för att vidareutveckla allmänläkarorganisationen i Norge .Samarbetsklimatet är mycket gott , så vi tror att de små problem som finns kommer att lösas .Blev läkarnas löner högre ?- De flesta läkare tjänar nog mer än tidigare , men arbetar också mer .Många läkare upplever att de fått större press på sig .Patienterna kräver mer , till exempel snabbare responstid och möjlighet till läkarbesök , där man förr hade mer tålamod .Vad har det inneburit att ansvarsförhållandena lagts fast ?- Det ramavtal vi fått för hur primärhälsovården skall organiseras har betytt mycket , tror Kjell Maartmann-Moe .Den osäkerhet som tidigare fanns har hindrat många från att arbeta som allmänläkare .Man visste inte vilka förhållanden man gick till .I mitten av 1990-talet
fanns 600 lediga allmänläkartjänster .Det har nu minskat till drygt 100 .Allmänläkaryrket börjar bli konkurrenskraftigt i förhållande till andra yrken .Vi märker att många unga nu söker sig till allmänmedicinen ; medelåldern i Aplf sjunker .- Det är en stor fördel att vi arbetar som privat praktiserande läkare .Jag tror det är mycket viktigt att vi kan bestämma själva , både för trivseln och för att få allmänläkarna att stanna i sin praktik .Eva Oldinger frilansjournalist » Det viktigaste är att vi fått ett gott ramverk för att vidareutveckla allmänläkarorganisationen i Norge « , säger Kjell Maartmann-Moe , ledare för Alment praktiserende laegers forening .
