Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Vår
kunskap om många sjukdomars orsaker är generande bristfällig .Det vetenskapligt primitiva begreppet somatisering kränker många sjuka människors berättigade intressen .Det finns anledning fråga vad vi som läkare håller på med .Handlar det bara om ovilja att erkänna faktisk okunskap ?Det är ju lätt att föreställa sig det stora värdet för elektrisk och elektronisk industri att de flesta läkare inte tar t ex elöverkänslighet på allvar .Temat » svårförståeliga sjukdomar « behandlas på sidorna 5852-73 i Läkartidningen 51-52/01 .Jörgen Malmquist , som har skrivit den medicinska kommentaren , talar om » svårbegripliga symtombilder « och framhåller behovet av en sammanfattande benämning på » symtom som till sin typ är somatiska men som efter undersökningar inte kan ges någon förklaring inom den begreppssfären « .Öppnar för spekulationerAlltså , när kroppsliga symtom uppträder i sammanhang som inte finns beskrivna i läroböcker och officiella diagnoslistor uppfattas de som oförklarade , vilket
gör att fallet betecknas som svårbegripligt eller » funktionellt « .Sedan står dörren vidöppen till spekulationer om somatisering .Men en diagnos ger ganska sällan en orsaksförklaring , så det måste handla om begriplighet på ett tämligen ytligt plan , ungefär synonymt med » igenkännbarhet « .Läkare blir ju gärna frustrerade när det saknas en accepterad bild att hänvisa till .Även gamla välkända sjukdomar kan ju vara funktionella .Hur skall tinnitus ( H93.1 ) betraktas ?Antalet personer med långvarig tinnitus utan känd förklaring torde vara mycket stort .Är inte de också misstänkta fall av somatisering ?Vår kunskap är begränsadLars Wahlström refererar i sin artikel psykiatern Michael Sharpe och skriver : » Psykiatern förklarar ett ( t ex funktionellt ) syndrom utan känd orsak med ett annat ( psykiatriskt ) syndrom utan känd orsak .Detta är intellektuellt otillfredsställande och för många patienter kränkande . « Vi vet generande litet om många viktiga sjukdomars orsaker .Sharpes rättframma
ord lyser i det halvdunkel som tyvärr präglar medicinens förhållande till detta faktum .Hur ofta hör man inte en kollega säga offentligt att » vi vet inte exakt vad den här sjukdomen beror på , men … « .I den medicinska kulturen undviker man att tänka på de stora kunskapsluckor som finns , och resultatet blir naturligtvis att respekten för både sanningen och för det okända avtrubbas .Driver en linjeMalmquist driver en linje .Enligt honom kan somatisering förklara all den sjuklighet som läkarna i dag har svårt att förstå sig på . » Följaktligen måste somatisering alltid övervägas som förklaring till somatiska symtom som framstår som’ medically unexplained ‘ « .Begreppet beskrivs som » klart och lättförståeligt « , och Malmquist gör inga försök att med vetenskapliga argument övertyga läsare som eventuellt är skeptiska till orsaksförklaringar som är så enkla och som gapar över så mycket ( » psykosociala påfrestningar tar kroppslig gestalt i form av sjukdomssymtom av somatisk typ …
« ) .Själen tar befäletMalmquist tycks ansluta till den märkligt inflytelserike medicinhistorikern Edward Shorters syn på somatisering , som starkt avviker från den vanliga professionella uppfattningen om psykosomatiska fenomen .Shorter är inte läkare eller psykolog , men ställer oförskräckt upp egna teser som går långt utanför det historiska fackområdet .Enligt Shorter är psykosomatisk sjukdom » any illness in which physical symptoms , produced by the action of the unconscious mind , are defined by the individual as evidence of organic disease and for which medical help is sought « [ 1 ] .Tudelningen mellan kropp och själ är tydlig , och själen har befälet över symtomproduktionen .Antikverad sjukdomsindelningShorter gör , liksom Malmquist , en indelning av sjukdomarna i organiska och funktionella .Den indelningen är antikverad , men används av många författare på somatiseringsområdet i Shorters efterföljd : » The author ‘ s dichotomization of illness into organic and functional categories
is far from the holistic conceptions of psychosomatic medicine « [ 1 ] .Enligt Malmquist förefaller det troligt » att kronisk ryggvärk ( utan påvisbar orsak ) är på väg att betraktas som ett somatiseringssyndrom , i så fall ett sådant av mycket stor omfattning « .Läkarna förlorar tolkningsföreträdetEn så drastisk omklassificering skulle givetvis påskynda den process som Wahlström talar om i sin artikel : » Simon Wessely ifrån London menade i en historisk exposé att professionen redan nu förlorat tolkningsföreträdet när det gäller nya ‘ moderna ‘ sjukdomar .Utbredningen av kroniskt trötthetssyndrom i engelskspråkiga länder under 1990-talet var det första tydliga exemplet på att läkarvetenskapen höll på att tappa greppet . « Patienterna organiserar sigPatienter med vissa » funktionella « sjukdomar och de professionella som ställer upp för dem beskrivs inte sällan på ett arrogant sätt som drivna av pekuniära eller andra låga motiv , och deras opinionsmässiga inflytande beklagas [ 2
] .I Storbritannien och USA har välorganiserade patientgrupper alltmer börjat samla sig till motstånd mot läkarnas anspråk att , trots begränsade kunskaper , få diktera villkoren [ 3-5 ] .Många sjuka människors berättigade intressen kränks verkligen på ett oacceptabelt sätt genom tillämpningen av det vetenskapligt primitiva begreppet somatisering .Det krävs mycket starka skäl för att äventyra allmänhetens förtroende genom att fortsätta på den vägen .Finns andra aktörer i bakgrunden ?Det är kanske dags att fråga sig vad vi håller på med , och varför ?Handlar det bara om vår egen ovillighet att erkänna faktisk okunskap , eller finns det också utomstående aktörer någonstans i bakgrunden ?Det är ju lätt att föreställa sig det stora värdet för elektrisk och elektronisk industri av att de flesta läkare än så länge inte tar elöverkänslighet på allvar , för att nämna ett exempel .I USA finns en mer illusionsfri syn på sådana saker , och en vanlig uppfattning är att den som har stora ekonomiska
resurser har goda möjligheter att påverka den vetenskapliga opinionen i olika frågor .Det handlar verkligen inte bara om tobaksindustrin .De kemiska och farmaceutiska industriernas inflytande debatteras intensivt , också i vissa av de stora medicinska tidskrifterna .Även om problemet är oangenämt är det bättre att möta det med öppna ögon .
