Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
SAMMANFATTATInfektioner
hos vårdtagare inom kommunernas särskilda boenden kan betraktas som både vårdrelaterade och samhällsförvärvade , vilket gör det svårt att tillämpa konventionell infektionsregistrering .Förekomsten av riskfaktorer för att få infektion kan dock registreras .Vid en punkt-prevalens-studie av 20 riskfaktorer samt antibiotikabehandling bland 2 817 vårdtagare i särskilda boenden i Uppsala län förekom de flesta riskfaktorer hos färre än 1 procent av de undersökta .Bensår och trycksår fanns hos vardera 3,2 procent av vårdtagarna och KAD ( kateter à demeure ) hos 7,6 procent .Närmare 6 procent hade pågående antibiotikabehandling med ett eller fler preparat .Urinvägsinfektion var den vanligaste indikationen för antibiotikabehandling , 62 procent av samtliga behandlingar .Undersökningen indikerar att de områden som bör pri- oriteras vid vårdhygienisk utbildning av personal i särskilda boenden är handhygien samt rutiner för sår- omläggning och KAD-hantering .Om inte kunskaperna
inom dessa områden är goda riskerar vårdtagarna att få infektioner .Inom sjukhusvården kan vårdrelaterade infektioner registreras fortlöpande och t ex relateras till antalet vårddagar eller antalet ingrepp vid kliniken [ 1 ] .Men inom de särskilda boendena finns inga egentliga vårdtillfällen och få ingrepp görs .De infektioner som drabbar de boende kan betraktas både som vårdrelaterade och samhällsförvärvade .Det är därför inte möjligt att registrera infektioner på konventionellt sätt .Svårigheten att kategorisera och registrera infektioner får dock inte medföra att dessa inte förebyggs så långt möjligt .Det är välkänt att vissa sjukvårdande åtgärder , medicintekniska produkter och patientrelaterade faktorer ökar risken för en vårdtagare att drabbas av infektion [ 2 ] .Förekomsten av sådana faktorer är möjlig att registrera inom de särskilda boendena .Hög antibiotikakonsumtion gynnar selektion av resistenta bakteriestammar .Inom all vård sker överföring av bakterier mellan vårdtagarna
, framför allt via personalens händer [ 3 ] .Hos en del av vårdtagarna ger de förvärvade bakterierna upphov till infektioner .Infektioner orsakade av resistenta varianter av vanliga bakterier medför terapeutiska problem eftersom färre preparat kan väljas .Mot bakgrund av detta är det angeläget att antibiotikaanvändningen inom de särskilda boendena inte är högre än nödvändigt .Syftet med vår undersökning var att kartlägga förekomsten av vissa riskfaktorer för infektion inom de särskilda boendena i Uppsala län .Vi ville dessutom få kunskap om hur stor andel av de boende som antibiotikabehandlades .MetodUndersökningen genomfördes som en punkt-prevalens-studie den 7 december 2000 klockan 08.00 .Ett formulär , omfattande en A4-sida , och instruktioner om hur detta skulle fyllas i skickades ut till sjuksköterskorna vid sjukhem , ålderdomshem , gruppboenden , omvårdnadsboenden , servicehus , rehabiliteringsplatser och utredningsboenden i de sex kommunerna i Uppsala län i slutet av november
2000 .Sammanlagt 3 707 vårdtagare fanns på de inkluderade enheterna .Formuläret fylldes i av tjänstgörande sjuksköterska vid den förutbestämda tidpunkten och sändes sedan till vårdhygieniska enheten per fax eller post .I formuläret frågades efter det totala antalet boende vid enheten samt det antal personer som hade någon av 20 uppräknade riskfaktorer ( AV-fistel för hemodialys , bensår , kolostomi , central venkateter , dränage , duodenostomi , gallvägs- eller bukspottkörtelkateter , infusionsbehandling , injektionspump , KAD , nefrostomi , peritonealdialys , port-a-cath , post- operativt sår , perifer venkateter ( PVK ) , syrgasbehandling , sondmatning , trakestomi , trycksår , urostomi ) .Antal vårdtagare med urininkontinens efterfrågades också .Dessutom skulle anges hur många av de boende som denna dag behandlades med antibiotika .För varje pågående antibiotikabehandling skulle preparat och indikation uppges .ResultatSvarsfrekvensen i samtliga kommuner , beräknad som antal vårdtagare
på de svarande boendeenheterna/antal vårdtagare på de tillfrågade boendeenheterna , var 76 procent ( 2 817/3 707 ) ( variationsvidd 59-88 procent ) .Sjutton av de 20 efterfrågade riskfaktorerna förekom hos mindre än 1 procent av vårdtagarna .Trycksår fanns hos 3,2 procent ( 90/2 817 ) ( variationsvidd 2,4-4,8 procent ) , bensår hos 3,2 procent ( 91/2 817 ) ( variationsvidd 0-4,8 procent ) och KAD hos 7,6 procent ( 215/2 817 ) ( variationsvidd 5,9 – 14 , 4 procent ) .Endast skillnaden mellan de två kommunerna med lägst respektive högst förekomst av KAD var signifikant , med relativ risk 2,4 ( CI 95 % 1,7-3,5 ;p < 0,05 ) för de boende i kommunen med större andel .Urininkontinens uppgavs förekomma hos 61 procent [ 1 725/2 817 ) av de boende ( variationsvidd 48-82 procent ) .Pågående antibiotikabehandling med ett eller fler preparat förekom hos 5,8 procent ( 162/2 817 ) av vårdtagarna ( variationsvidd 4,2-8,1 procent ) .De vanligaste indikationerna för antibiotikabehandling presenteras
i Tabell I. Bland de resterande elva behandlingarna förekom indikationen kronisk bronkit hos två samt övre luftvägsinfektion , osteit , tarminfektion och tuberkulos hos en person vardera .I fem fall hade ingen indikation angetts .DiskussionEn hög prevalens av faktorer som innebär ökad infektionsrisk för vårdtagarna ställer stora krav på personalens kunskaper om vårdhygien , dvs kunskap om hur smitta förebyggs i arbetet .Socialstyrelsen har i en inventering visat att personalens utbildningsnivå varierar mellan olika former av särskilt boende , t ex mellan ålderdomshem och servicehus [ 4 ] .Bensår och trycksår förekom hos vardera 3,2 procent av vårdtagarna .Åtminstone hälften av sådana kroniska sår är koloniserade med Staphylococcus aureus och minst en tredjedel med koliforma tarmbakterier [ 7 , 8 ] .Vare sig bakterierna har för arten normal antibiotikakänslighet eller tillhör en resistent variant , såsom meticillinresistenta Staphylococcus aureus ( MRSA ) , kan de orsaka infektion hos
en mottaglig person .Det är alltså angeläget att all personal som deltar i såromläggning har kunskap om hur detta arbetsmoment skall utföras utan att det resulterar i bakteriespridning till andra vårdtagare .Adekvat utrustning i form av skyddsrock eller engångsplastförkläde samt undersökningshandskar av god kvalitet liksom handdesinfektionsmedel måste finnas lätt tillgängliga , och personalen skall veta när , hur och varför dessa skall användas .I vår studie var UVI den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling med 62 procent av behandlingarna .Näst vanligast var hud- och mjukdelsinfektion .Detta stämmer väl överens med resultaten från en incidensundersökning på sjukhem i Kronobergs län 1997 .Även där var UVI den vanligaste anledningen till antibiotikabehandling - 55 procent av infektionsepisoderna under en 6-månadersperiod - med hud-/sårinfektioner på andra plats [ 9 ] .Andelen boende med pågående antibiotikabehandling var närmare 6 procent .Detta kan jämföras med att öppenvårdsförsäljningen i riket ( inklusive dosexpedition ) var 2,8 DDD/100 invånare/dag till personer över 70 år och 3,8 DDD/100 invånare/dag till personer över 80 år [ 10 ] .Även i studien från Kronoberg framkom en hög antibiotikaförbrukning med i medeltal en antibiotikabehandlad infektion per vårdtagare och halvår [ 9 ] .Kombinationen högt antibiotikatryck i en institutionsliknande miljö och bristande vårdhygieniska kunskaper hos vårdpersonalen innebär stor risk för spridning av resistenta bakteriestammar .Vid undersökningar av vårdhygienisk standard på äldreboenden i Storbritannien och Tyskland har man dragit slutsatsen att personalens kunskap om vårdrutiner och smittförebyggande arbetssätt måste ökas [ 11 , 12 ] .I Sverige har Socialstyrelsen pekat på problemen med att rekrytera och behålla såväl sjuksköterskor som vårdbiträden och undersköterskor med adekvat vårdutbildning inom äldrevården [ 13 ] .Resultaten från såväl Socialstyrelsens undersökningar som de brittiska och tyska studierna visar
att personal inom äldrevården behöver utbildning .Vår kartläggning av riskfaktorer visar att de kunskapsområden som bör prioriteras är handhygien samt rutiner för såromläggning och KAD-hantering .Om inte kunskaperna inom dessa områden är goda riskerar vårdtagarna i särskilda boenden att få infektioner .Potentiella bindningar eller jävsförhållanden : Inga uppgivna .Tabell I. Vanligaste indikationer och preparatval vid antibiotikabehandling av 162 vårdtagare i särskilda boenden i Uppsala län .
