Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Läkartidningen
.Nr 49 .2003 .Volym 100 4121 blem att få någon anamnes av honom men kan konstatera att pulsen är normal. Väl på marken har det lugnat ner sig för kvinnan så jag kan koncentrera mig på vår tenor.Han talar svagt och berättar att han fått en intensiv huvudvärk och att han är svag i båda armarna.Han är illamående men börjar klarna sakta och börjar må bättre.Fortfarande dock blek och mycket matt.Någon fokalneurologi får jag inte fram. Besättningen ordnar med att det kommer ut en ambulans på plattan och vi åker direkt till neuroakuten,Karolinska sjukhuset,med honom.Dessförinnan hann jag se om kvinnan som blivit påtagligt bättre och inte behövde någon ambulanstransport.På KS har 50-åringens huvudvärk släppt och han är beredd att sjunga en hjältearia. Frontalsinuit Vad hade hänt?Det var knappast ett aneurysm som hotade att spricka.Han hade inte haft några huvudvärksattacker tidigare så det var inte troligt att det rörde sig om migränanfall eller supraorbitalisneuralgi.Värken hade
suttit strax ovanför ena ögat och det ömmade fortfarande där.Dessutom hade han varit lite förkyld.Aha!Alltså var det »bara « en frontalsinuit,som vid avstängning och utan tryckutjämning lett till en så dramatisk sjukdomsbild. Det visade sig att kvinnan i planet ätit något olämpligt föregående dag och haft våldsam gastroenterit,där tarmtömningen stoppats med Imodium.En kolik som förvärras av tryckskillnad i kabinen är mer svårbegriplig – kanske en omfördel-ning av en redan dilaterad tarm kan ha utlöst smärtan? Tandvärk vid landning Till raden av »luftsjuka « hör min hustru,, som hade en tand som alltid värkte vid landning.»Mycket intressant «,sa tandläkaren,hade bara läst om det.Fick borra i tre tänder innan han hittade kaviteten,och efter lagning är tanden inte besvärlig längre. I dessa bristtider när man inte har någon stationerad läkare ens på en sådan flygplats som Arlanda – Läkartidningen 36/2003 (sidorna 2785-6)- chansar man på att någon resande kollega finns i närheten vid akut
sjukdom som är beredd att hoppa in.Självklart ställer väl de flesta upp men O,sancta simplicitas – det gäller att komma ihåg vad som stod i fysiologiboken! Gösta Claesson med dr,överläkare,barnkirurgen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset,Stockholm gosta.claesson@ks.se Bättre resursanvändning inom sjukvården – med med etiken i centrum Fördomsfullt i psykiatribok om kvinnlig sexualitet ..Femte upplagan av »Psykiatri « från år 2000 av Jan-Otto Ottosson är rekommenderad kurslitteratur på psykiatrikursen på läkarprogrammet.Kapitel 25 heter »Störningar i sexuell identitet och preferens « och där blandas rubriker som pedofili,zoofili,incest och våldtäkt med homosexualitet. Detta är anmärkningsvärt då homosexualitet slutade att klassas som en sjukdom 1979.I avsnittet om homosexualitet står bland annat:»…I stort är den manliga homosexualiteten mer erotiskt färgad än den kvinnliga …« samt »… Bland kvinnor har de flesta fasta förbindelser medan männen är mer flyktiga …«.Här
synliggörs ett fördomsfullt heteronormativt synsätt och en föråldrad bild av kvinnlig sexualitet som oerotisk och passiv. Avsnittet avslutas med rubriken »Behandling «,där det bla heter:»Konfliktcentrerad psykoterapi av homosexualitet har inte varit framgångsrik och beteendeterapi ger på sin höjd kortvariga förändringar …«. Tänk om Jan-Otto Ottosson – istället för att beskriva fördomar som vetenskapliga fakta – ansträngde sig för att ifrågasätta normer och framförde en attityd där människor slipper hamna bland incest och pedofili när de blir kära i någon av samma kön och där kvinnlig sexualitet kan vara minst lika »erotiskt färgad « som manlig.. Magdalena Ståhl termin 9,läkarprogrammet, Karolinska institutet,Stockholm magdalena46@hotmail.com Replik: Det är mig fjärran att vilja sprida fördomar ..I ett allt kärvare sjukvårdsklimat med för patienterna långa väntetider både till operativ och medicinsk behandling och krympande ekonomiska ramar är debatt kring hur sjukvården fungerar
och synpunkter på eventuellt förändringsarbete synnerligen viktigt.Folke Flam tar i Medicinska kommentar i Läkartidningen 37/2003 (sidorna 2822-3)upp viktiga aspekter på denna problematik. Vi känner säkert igen oss alla,när han beskriver mottagningsarbete som en lågprioriterad del i vår läkarverksamhet.Vi går hellre på viktiga möten eller opererar en intressant åkomma än engagerar oss i ett betungande mottagningsarbete.Man frågar sig varför utvecklingen gått i den riktningen.Är det så att vad vi själva gör som läkare blivit mera prioriterat än vad vi gör för patienten?Som läkare är vi ju satta att ställa patienten i centrum och ej verka för egen vinnings skull.Detta öppnar viktiga etiska frågeställningar och kräver att vi rannsakar oss själva,hur vi verkar i vår läkarroll. Etiken får inte glömmas bort Användandet av resurserna på ett optimalt sätt är naturligtvis av fundamental betydelse för att nå kostnadseffektivitet ..Eftersom jag arbetar med en ny upplaga av »Psykiatri « kommer
Magdalena Ståhls synpunkter lägligt.Om homosexualitet kan uppfattas som jämställd med sexuella perversioner har avsnittet onekligen fel placering. Det är riktigt att homosexualitet numera inte betraktas som en psykisk störning.Däremot har ICD-10 diagnoskriterier när en individ – hetero–,bi-eller homosexuell – önskar sig vara annorlunda då läggningen orsakar problem (egodyston sexuell orientering).Jag har därför redovisat de fruktlösa utsikterna med olika former av psykoterapi och i stället betonat behovet av stöd för att acceptera läggningen. Vid jämförelse av manlig och kvinnlig homosexualitet har jag framhållit att variationen är lika stor som i heterosexuella förhållanden. Som framgår av referenserna på nätet bygger Psykiatri på vetenskapliga artiklar eller översikter och monografier av specialister inom respektive områden. Det är mig fjärran att vilja sprida fördomar. Jan-Otto Ottosson professor emeritus i psykiatri,Göteborg jan-otto.ottosson@gothnet.nu4122 Läkartidningen .Nr
49 .2003 .Volym 100 Korrespondens och god patientvård,men etiken får i detta sammanhang inte glömmas bort. Etiskt tänkande är i själva verket grundförutsättningen för att vi skall lyckas i våra förnyelsesträvanden inom svensk sjukvård. Samverkansvinster Jag delar helt Folke Flams åsikt att betydande vinster hade kunnat nås med samverkan kring riktlinjer för omhändertagande av olika patientgrupper.Han beskriver situationen från gynekologens synvinkel,men liknande samverkansprinciper skulle säkert kunna tillämpas även inom andra specialiteter inklusive min egen,öron-,näs-och halssjukdomar.Problemet med långa patientköer är så allmängiltigt att vi alla,precis som Folke Flam påpekar,bör sätta oss ner och fundera över vad som kan göras. Situationen likartad i Malmö Liknande förhållanden som i Stockholm ses även i Malmö med växande väntelistor.Efter 11 års arbete som privatpraktiserande öron-,näs-och halsläkare i Malmö och dessförinnan mångårig tjänst som sjukhusläkare har jag på nära håll
kunnat följa förändringens vindar. Patienter som ringer för mottagningstid på sin vårdcentral hänvisas inte sällan till annan vårdinstans.Resultatet har blivit ökade väntetider även hos privata öppenvårdsspecialister och en rundgång av patienter mellan olika vårdgivare.Det är helt uppenbart att en förändring måste till stånd.Patienten måste sättas mera i fokus,vår inställning till patientarbete förbättras samt mera klara riktlinjer i vårdarbetet utformas. Sven-Göran Håkansson privatpraktiserande öron-,näs-och halsläkare,Malmö ..MSFs fullmäktigemöte år 2002 beslöt att ta fram ett förslag till rankningssystem för klinisk handledning på sjukhusen,baserat på den årliga handledningsenkäten.Enkätsvaren har behandlats och analyserats av den i förbundsstyrelsen som har hand om utbildningens senare del,dvs termin 6 till 11.Jag har haft den rollen i år.Förslaget presenterades på fullmäktigemötet i Uppsala den 21 november (se referat i Läkartidningen 48/2003,sidan 3940;reds anmärkning).Genom
omröstning beslöt fullmäktige att förbundsstyrelsen skall genomföra det föreslagna systemet under kommande verksamhetsår. Jag tycker personligen att det är fel att kalla det för »rankningssystem «,hellre en alternativ presentationsform av handledningsenkätens resultat.Dels därför att skillnaderna mellan olika sjukhus ibland är mycket små,dels därför att det, i alla fall för mig personligen,aldrig varit av intresse att rangordna sjukhusen. Jag vill verkligen starkt framhålla att det framtagna »rankningssystemet « inte är ett vetenskapligt godtagbart system för rangordning.Personligen ser jag inte vilken nytta rangordningen skulle kunna ha annat än att ge respektive ort en hum om var insatserna behöver sättas in. För mig har syftet hela tiden varit att få fram ett presentationssätt som dels utpekar bristerna tydligare,dels ger kursansvariga på respektive sjukhus ett verktyg för att bättre få en uppfattning om vad som behöver förbättras. Ehsan Sheikhan fd ledamot i Medicine studerandes
förbunds (MSFs)förbundsstyrelse ehsan_sheikhan@hotmail.com Fel kalla resultatet av MSFs handledningsenkät för »rankningssystem« Ny innovation – den mutade avgör mutan! ..En ny rättslig innovation står Olof Lagerlöf för i LT 48/2003 (sidan 4017). Den som får mutan avgör om han är mutad!Tänk så många rättsliga förhandlingar som sparas in med denna enkla åtgärd. Systembolaget – vad är skillnaden? Muta är väl ändock en rättsligt definierad term,och vanligt tänkande människor borde inse att gåvor från dem man förväntas gynna är hotande för den egna integriteten och trovärdigheten.Systembolagets butikschefer får måltider,gåvor och resor för att gynna försäljningen av vissa varor,och detta ifrågasätts kraftfullt.Var ligger skillnaden för läkare? »Man ska kunna lita på vårt oberoende i alla sammanhang,och jag tror det är svårt att inte färgas av vem som finansierar verksamheten «,säger Nina Rehnqvist i samma nummer av tidningen (sidan 3941). Aningslöst Dr Olof Lagerlöf presenterar sedan
en aningslös bild av företagens åtgärder och prioriteringar.Han påstår att »poängen med dessa gratismåltider har varit träffar med kollegor och nya vänskapsförbindelser vid middagar under kongresser utomlands «.(Tänk vad tacksam man blir för en sådan fest – vem tackar för maten?!) Om vinstdrivande,internationella aktiebolag har detta altruistiska mål med sina marknadsföringspengar så är det något fel!Dessa satsningar görs självklart för att gynna företagets utveckling – annars skulle revisorerna slå bakut!! »Mot dumheten kämpa till och med gudarna förgäves «,skriver OL.Man kan bli ateist för mindre! www.nofreelunch.org Det finns en organisation med egen hemsida att studera – www..nofreelunch. org – för dem som eventuellt känner tveksamhet! Robert Svartholm distriktsläkare,Boden polarull@tiscali.se
