Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
» Högre lön och mer anslag ingen fördel jämfört med bolagisering « Kommersialisera framstegen inom den fria forskningen !Det är en tydlig uttalad politisk strategi som effektivt trängt ner från regeringsnivå till akademin och de enskilda institutionerna .Framgångsrika forskare förväntas idag bli företagare på deltid .- Men det ska inte råda någon osäkerhet om att arbetet på institutionen främst ska komma universitetet till del , säger professor Jonas Frisén , vars framsteg inom den fria forskningen blev en grundsten till företaget Neuronova AB .Karolinska institutet har gjort sig känt för att uppmuntra forskarna att patentera och kommersialisera sina upptäckter .Rektorn Hans Wigzell har bland annat uttryckt en vision om en vetenskapsby runt Karolinska institutet , i stil med den kring Weizmanninstitutet i Israel , med företag från vilka ett flöde av nya forskningspengar kan komma .Genom KIs egna holdingbolag och innovationsbolag , och numera även det relativt nystartade investmentbolaget
Karolinska Development AB , som köper bolagsandelar , får enskilda forskare hjälp att starta och driva dessa bolag .KI är såtillvida ett exemplariskt resultat av statlig forskningspolitisk strategi .Inom loppet av drygt ett decennium har synen på ekonomiska bindningar mellan det privata näringslivet och akademin svängt , från att de ansetts som något ganska opassande till något de flesta ställer sig bakom .Det gäller inte minst utbildningsministern , som uttryckligen uppmuntrar de » fria forskarnas « kommersiella initiativ .Genom det så kallade lärarundantaget kan den enskilde universitetsforskaren ta patent på sina egna upptäckter och låta det bli en grundsten till ett eget bolag .Lärarundantaget kan förvisso innebära en förlorad intäktsmöjlighet för staten , men å andra sidan skapas privata företag med anställda som betalar skatt .Staten får tillbaka pengarna i andra varvet , och lärarundantaget ter sig därför som en väl genomtänkt strategi .Företaget Neuronova AB grundades 1998 av
professor Jonas Frisén på KIs institution för cell- och molekylärbiologi , tillsammans med kollegan docent Ann Marie Janson på institutionen för neurovetenskap .Idag ingår Jonas Frisén i företagets styrelse .På institutionen för cell- och molekylärbiologi söker Jonas Frisén svar på hur nervceller i hjärnan bildas .Som styrelseledamot i Neuronova ska han bidra till framtida vinster , genererade från nya behandlingar mot neurodegenerativa sjukdomar .Marknaden för exempelvis behandling av Parkinsons sjukdom är enligt Neuronova bara den värd omkring åtta miljarder kronor .Först nu , sommaren 2003 , har företagets första patent godkänts i USA .Patentansökan skickades in redan då Neuronova bildades , och patentet gäller en speciell metod för att isolera ependymala neurala stamceller .Det är första gången USAs patentverk godkänner ett patent som rör en viss celltyp i vuxen hjärna .Ytterligare ett 15-tal patentansökningar finns inlämnade .- Mitt motiv för att starta företaget var främst att
locka riskvilligt kapital som kunde gå till den forskning jag bedriver här på Karolinska institutet .Jag var ny som gruppledare och forskningsanslagen var små , så för att kunna expandera behövdes kapital , säger Jonas Frisén , som dock aldrig behövde använda något av företagets kapital .I stället erbjöds han en donationsprofessur från Tobias Stiftelsen som täcker hans lön , och andra forskningsanslag ökade i takt med att allt fler arbeten publicerades .Professor Jonas Friséns forskargrupp lyfts gärna fram av KI som ett av universitetets » dreamteam « .Jonas Frisén räknas som en av landets ledande stamcellsforskare .Det var hans forskargrupp som först i världen identifierade stamceller som kan utvecklas till nervceller i en vuxen hjärna .Den upptäckten utgjorde grunden för Neuronova AB .Helt nyligen presenterade gruppen dessutom resultat som visar att det även förekommer nybildning av dopaminerga nervceller i substantia nigra .Studierna är gjorda på möss , men på lång sikt kan upptäckten
eventuellt leda till nya behandlingsmöjligheter mot Parkinsons sjukdom .En nyligen inlämnad patentansökan gäller en substans som förmodligen kan påskynda nybildningen .Företaget Neuronova AB har således ett tydligt gemensamt intresse med forskargruppen på institutionen för cell- och molekylärbiologi .Jonas Frisén medger att det kan innebära vissa risker att sitta på två stolar .- Är man som jag dessutom engagerad i ett privat forskningsföretag kan det alltid uppstå motivationsproblem , det vill säga vilket syfte forskningen på institutionen egentligen har , säger Jonas Frisén .- Men min drivkraft är min nyfikenhet ; att göra de oväntade upptäckterna .Här på labbet upplever vi inte att det vi sysslar med skulle vara kommersiellt intressant , och jag känner inte att några kommersiella krafter på något sätt påverkar vårt val av forskningsinriktning .Jag tror att min relation till Neuronova tvärtom har varit bra för KI , eftersom det är företaget med dess 20-tal egna forskare som tar vid
när den riktigt kostsamma forskningen ska bedrivas utifrån de resultat vi uppnår här på institutionen .Ett teoretiskt alternativ till att enskilda forskare bygger upp ett beroende av kommersialisering av sina upptäckter och lukrativa avtal med näringslivet , kunde vara att erbjuda professorerna en mycket hög lön och höga statliga forskningsanslag som var garanterade år från år .Men det är inget alternativ som tilltalar Jonas Frisén .- Det skulle leda till en tydligare fri akademisk forskning , men för samhället vore det en nackdel eftersom det är helt nödvändigt att det finns möjlighet att patentera och kommersialisera sina upptäckter om man vill att nya produkter på sikt ska komma patienterna till del .Utan patent skulle ingen vilja lägga ner de många miljarder kronor som utvecklingen av nya läkemedel kostar .- Men pendeln har svängt extremt ifråga om akademins kopplingar till näringslivet .Kanske det bästa vore om vi hade hamnat någonstans mitt emellan där vi var fram till 1990-talet
och där vi befinner oss idag , säger Jonas Frisén .Patentskydd , som det Neuronova nu fått i USA på en metod att isolera ependymala neuronala stamceller i hjärnan , innebär inte heller någon bromskloss för den fria akademiska forskningen vid andra universitet , menar Jonas Frisén .- Den forskningen är inte beroende av vilka patent som finns .Själva arbetar vi med en mängd patentskyddande metoder på vår institution .Den begränsning ett patent leder till är att ingen annan får använda metoden kommersiellt .Negativa effekter till följd av akademins kommersialisering , såsom misstankar om lojalitetskonflikter hos enskilda forskare , kan till viss del hanteras genom förbättrade etiska regler med krav på öppenhet , tror Jonas Frisén .Vetenskapsrådets riktlinjer för redovisning av kommersiella bindningar för forskare som söker anslag , riktlinjer som rådet beslutade i februari i år , är ett exempel på sådana initiativ .- Det är sådana riktlinjer vi forskare inom akademin verkligen efterfrågar
.Vi vill kunna forska helt fritt och inte riskera att misstänkliggöras på olika sätt .Därför är sådana här krav på redovisning mycket välkomna , säger Jonas Frisén .Peter Örn peter.orn@lakartidningen.seProfessor Jonas Frisén på Karolinska institutet var en av forskarna bakom upptäckten att det finns stamceller som kan utvecklas till nervceller i en vuxen hjärna .Det blev grundstenen till företaget Neuronova AB . » Mitt motiv för att starta företaget var främst att locka riskvilligt kapital som kunde gå till den forskning jag bedriver här på Karolinska institutet « , säger Jonas Frisén .
