Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Morgondagens
psykoterapeut är – kanske – en sjuksköterska i primärvården .Redan i dag söker två av tre patienter för åkommor som inte kan förklaras : kronisk smärta , magbesvär , arbetsrelaterade och psykosociala problem .Nu hoppas Karolinska institutet i Stockholm sprida konsten att föra terapeutiska samtal till nya yrkesgrupper – genom en ny breddad psykoterapiutbildning . » Morgondagens terapeut « diskuterades vid en hearing på Karolinska institutet nyligen .Auditoriet var enat om att det terapeutiska samtalet är en central del i all behandlande verksamhet men att det måste ges mer tid och plats .Svensken mår inte bra , åtminstone inte i själen .Det behöver man inte vara expert för att konstatera .I dag är cirka 285 000 människor långtidssjukskrivna i vårt land – många med diagnoser på temat utbrändhet .Samtidigt vet vi : Resurserna räcker inte till .Som Marie-Louise Sellin , socialdemokratisk gruppledare i Stockholms läns landsting , sammanfattade vid en hearing på Karolinska institutet
, KI , nyligen :- Det här kan ju inte få fortsätta , något måste göras !Frågan är bara : Vad ?Att det inte enbart handlar om pengar blev uppenbart i debatten – under rubriken » morgondagens terapeut « – som är ett led i en serie utvärderingar av utbildningsprogrammen på KI inför Högskoleverkets stora utvärdering av utbildningarna 2006 .Tankarna bakom en ny psykoterapitutbildning presenterades ( se artikeln intill ) , men framför allt utspann sig en dialog mellan läkare och patient , psykoanalytiker och psykiater , politiker och tjänstemän som gav mer än en strimma av hopp för framtiden .Det var moderatorn Marie Åsberg , professor i psykiatri vid KI , som drog den djärva slutsatsen :- Politikerna vill bara lätta på penningpåsen om vi kan ta ner sjuktalen .Och det tror jag faktiskt att vi kan !Något enkelt svar på exakt hur det ska gå till finns förstås inte .Komplexa problem kräver komplicerade lösningar .Nej , den gamla , trista revirstriden mellan psykoterapins huvudspår – psykodynamiskt
eller kognitivt – fick inte den minsta näring här .Auditoriet kunde lugnt enas :Det professionella , terapeutiska samtalet är centralt i all behandlande verksamhet .Och det måste ges mer tid och plats än nu .Men området är lågprioriterat .Till skillnad från läkemedelssektorn saknar ju psykoterapin både lobbyister och sponsorer .Kjell Broström , socialpolitisk sekreterare i Riksförbundet för social och mental hälsa , RSMH , satte fingret på det onda i hearingens mest applåderade inlägg :- Det är förstås inget man deklarerar öppet , men både i facket , i politiken och i medierna finns en » teknisk slagsida « .Vänsterfolk tycker – innerst inne – att psykoterapi är lite fjolligt och omanligt .Och från högerhåll säger man att det är flummigt och bara nys .Det är därför byråkraterna kan sätta ramar för när terapi ska tillgripas , sa Broström och fick medhåll av professor Åsberg .- Det gör ju politikerna inte med annan medicinsk behandling !Broströms förslag gick ut på att ändra ersättningssystemen
så att fler kan få tillgång till psykoterapi .- Kanske behövs det också att en myndighet får totalansvaret för vår hälsa , funderade han .Statens folkhälsoinstitut , möjligen ?Representanten därifrån , utredare Anneli Kastrup , kunde bara sucka :- Det är inte lätt att syssla med prevention när inte ens de mest akut sjuka kan få adekvat vård .Hennes inlägg kantades av hårda siffror :- Hälsan har förbättrats i många avseenden .Vi är fysiskt friskare och lever längre .Men den psykiska ohälsan står numera för en tredjedel av alla långtidssjukskrivningar .Den drabbar dubbelt så många kvinnor som män .Den är vanligare hos äldre än hos yngre .Och den ökar mest bland unga .Ingrid Skinner , ordförande i Riksföreningen psykoterapicentrum fyllde på :- Problemen går längre och längre ner i åldrarna och blir allt allvarligare .Vi kommer snart att möta dem som patienter i vuxen ålder …Och då , i en inte alltför avlägsen framtid , har de flesta av dagens psykoterapeuter redan gått i
pension .Åttio procent av de verksamma i kåren har fyllt femtio , bara fem procent är under 44 år .Inte ens medelåldern bland de nyutbildade är under 40 .Det är alltså doktorn i primärvården som får dra lasset .Det är dit man vänder sig när värken blir outhärdlig , sömnlösheten för svår och oron inte går över .Varje år görs där tio miljoner besök , berättade Ingvar Krakau , som är medicinskt råd i primärvård tillika universitetslektor vid KI .Vid en inventering av husläkarna i Vaxholm fann man att två av tre patienter sökte för problem som inte kunde förklaras medicinskt .Det handlar om besvär från rörelseorganen , mage-tarm och hud , väldigt många har arbetsrelaterade problem .Ångest och depression är vanligt förekommande .Krakau refererade också tillAllgulanders och Nilssons studie från svensk primärvård som visat att 7,1 procent av alla patienter sökte för ångest , 8,5 procent för depression .( Se LT nr 10/2003 . )- Så psykoterapeuten är en av primärvårdens bästa vänner !Men hur utövar man det där professionella , terapeutiska samtalet ?- Vi läkare behöver handledarstöd , konstaterade Ingvar Krakau och pekade särskilt på en ofta lite åsidosatt tillgång i mötet med patienterna : distriktssköterskan . » Vi gör fel när vi inte räknar med henne . « – Behovet av tröst är ju oändligt .Vi kan inte mätta mer än vad som är kostnadseffektivt .Men att psykoterapi verkligen hjälper , det vet man .Psykoterapeuten Alexander Wilczek , adjunkt på KIs psykoterapiutbildning , presenterade en gedigen översikt över den ganska omfattande forskning som föreligger numera .- Det finns effektiva terapier .Fast vi kan inte säga att en metod är effektivare än någon annan , sammanfattade han .Nej , det är inte något fel på behandlingen , det var man överens om .Problemet är snarare – att den inte är tillgänglig .- Man kommer ju aldrig till en terapeut !Det är det vanligaste klagomålet – bristen på någon att tala med !sa Kjell Broström från RSMH .Han gav en ganska dyster bild av verkligheten
: Skolkuratorerna är » bortskurna « , psykiatrin har fullt upp med svåra psykiska sjukdomstillstånd , nya innebehandlingen kognitiv beteendeterapi har knappt 400 utövare i hela landet , och köerna till mer traditionellt dynamiskt inriktad psykoterapi är förödande långa .Ändå har det har skett en mindre revolution på området under de senaste decennierna .Legitimationen infördes så sent som 1985 , och det är bara nio år sedan titeln leg psykoterapeut blev skyddad , vilket ju gett patienterna helt andra rättigheter vid en felbehandling än tidigare .I dag finns det i Sverige omkring 3 700 legitimerade psykoterapeuter – på tok för få .Drömmen – menade KIs Alexander Wilczek – är att skapa ett psykoterapeutiskt forsknings- och utbildningscentrum på KI där alla etablerade inriktningar finns under samma » hatt « .Vägen dit tycks än så länge ganska lång .Redan nu pågår dock tillsättningsprocessen av en professor i psykoterapi .*