Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
De
farmakogenetiska landvinningarna ska utnyttjas med respekt för patientens integritet och för att ge bästa möjliga beslutsunderlag inför behandling , men med ödmjukhet inför att läkaren , trots allt , har begränsad kunskap om sambandet mellan normal variation , sjukdom och arv .ULF KRISTOFFERSSONdocent , överläkare , genetiska kliniken , Universitetssjukhuset , LundUlf.Kristoffersson@klingen.lu .seTORE NILSTUNprofessor , avdelningen för medicinsk etik , Lunds universitetTore.Nilstun@medetik.lu .seI Läkartidningen 8/2003 skriver Folke Sjöqvist en medicinsk kommentar , » Gentest finslipar läkemedelsdoseringen « [ 1 ] , i anslutning till en artikel av Lisa Kurland och medarbetare , » Farmakogenetik – genvägen till skräddarsydd antihypertensiv terapi « [ 2 ] .Sjöqvist påpekar att ett paradigmskifte är på väg och att man redan nu kan ha glädje av att känna patientens läkemedelsmetabola feno- och genotyp men att sådan kunskap också kan ge upphov till informationsproblem .Under flera år har
läkemedelsforskarna intresserat sig för renin-angiotensinsystemet som angreppspunkt för hypertonibehandling , och då speciellt den polymorfism med en exonsplicing-variant som finns i genen för angiotensin converting enzyme ( ACE ) .De flesta studier har dock inte visat på någon större specificitet för ett specifikt läkemedel för denna polymorfism .Läkemedelssvar vid hypertoniLisa Kurland redogör för att hennes forskargrupp visat att läkemedlet irbesartan har en signifikant bättre effekt på patienter med en specifik genotyp » II « i ACE-genen än för de som är heterozygota eller homozygota för den andra varianten » ID « , respektive » DD « .Detta är ett intressant samband som kan göra det möjligt att genom en genetisk undersökning förutse en patients läkemedelssvar vid hypertonibehandling , vilket ger en förbättrad möjlighet till läkemedelsstyrning .I en artikel i Nature 1998 [ 3 ] visar Montgomery och medarbetare att samma polymorfism predikterar för förmågan att öka sin fysiska kapacitet
.Författarna hade gjort observationen att II-allelen var överrepresenterad hos bergsklättrare som hade klättrat på mycket höga höjder .I ett uppföljande experiment fick ett antal unga män under 10 veckor genomföra ett specifikt träningsprogram varefter armstyrkan mättes .De som hade » II « -genotypen hade signifikant förbättrat sin fysiska prestationsförmåga , medan de med » ID « – eller » DD « -genotyperna inte hade förändrat sin .Ett stort antal studier har också visat att elitidrottsmän i kraftsporter är signifikant överrepresenterade med » II « -genotypen [ 4 ] .Hur ska patienten informeras ?Om ACE-polymorfismen kommer att utnyttjas i klinisk praxis väcker detta frågan om hur läkaren skall informera sin patient innan den terapistyrande genetiska undersökningen genomförs .Skall läkaren informera om vilka andra egenskaper som undersökningen avslöjar eller inte nämna det ?Har vårdgivare rätt att inte informera om denna bikunskap , eller ska de ge patienten en möjlighet att välja om
han eller hon vill ha kunskap om andra eventuella associationer som den genetiska undersökningen avslöjat ?I detta fall är bifyndet sannolikt av mindre betydelse för patienten .När man väl kommit dithän att blodtrycksmedicinering övervägs , är kanske vetskapen om varför man aldrig blivit en kraftkarl eller kraftkvinna av mindre betydelse ;men vad sker om denna polymorfism [ visar ] att några av dessa olika genotyper också är associerade med en viss typ av personlighet ?Lisa Kurland redogör i sin artikel även för undersökningar de gjort som visar att variationen av 74 specifika polymorfismer i 25 blodtryckskontrollerande gener kan förutsäga 50 procent av blodtryckssvaret .Även detta är viktiga resultat som i framtiden kan ha stor betydelse för val av behandling .LäkemedelsanvändningenBättre möjligheter att styra rätt behandling i rätt dos till rätt patient har en mycket stor potential för att minska läkemedelskostnader och biverkningar .Men vilka andra genetiskt påverkade egenskaper styrs
genom de studerade 74 polymorfismerna ?Vad kan läkaren förvänta sig att få för bikunskap efter det att patienten fått en hypertonibehandlingsprofil kartlagd ?Det kan inte uteslutas att det finns andra egenskaper som är kopplade till enskilda eller grupper av dessa polymorfismer , men om vilka läkaren ännu inte har kunskap .Det finns en stor möjlighet att denna typ av utredningar kommer att leda till att nya grupper av patienter identifieras , sådana som inte kommer att kunna åtnjuta de medicinska framstegen , de s k new orphans , dvs de med genotyper som inte passar med de nya läkemedlen .Patientens frågor ska få ärliga svarOm patienten efterfrågar viss kunskap bör han eller hon få ett ärligt svar .Kravet på ärlighet gäller även när vårdgivaren inte har något entydigt svar att lämna .Långt svårare blir ställningstagandet om patienten inte frågar .Grundregeln är dock att patienten bör informeras om förhållanden som är av betydelse för honom eller henne – i första hand information om
nuvarande eller framtida risker , där det redan nu finns möjlighet till relevanta åtgärder .Detta innebär enligt vår mening att patienten inte kan hållas okunnig om eventuella andra medicinska eller livsstilrelaterade associationer till de använda genetiska markörerna .De behandlingsstyrande farmakogenetiska utredningarna är här för att stanna .En oro för skadliga bieffekter i form av oönskad genetisk kunskap om den enskilde patientens genom får inte stoppa utvecklingen av för patienten viktiga urvalsinstrument för att få bättre och mera anpassad behandling .Låt oss dock inte av denna anledning blunda för det faktum att det kan finnas allvarliga psykosociala biverkningar och risk för medicinsk diskriminering av en farmakogenetisk undersökning .De farmakogenetiska landvinningarna ska utnyttjas med respekt för patientens integritet och för att ge bästa möjliga beslutsunderlag inför behandling , men med ödmjukhet inför att läkaren , trots allt , har begränsad kunskap om sambandet mellan
normal variation , sjukdom och arv .* Potentiella bindningar eller jävsförhållanden : Inga uppgivna .
