Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
När
vilja och handling inte stämmer överens .Så kan det politiska skådespelet de senaste åren om primärvårdens förväntade utveckling karakteriseras .Alla tycks vara överens i sak – primärvården ska utgöra basen i den svenska sjukvården .Det har staten uttalat i snart tre decennier .Löften och ambitioner målas upp .Läkartätheten ska öka i primärvården .Tillgängligheten för patienterna ska bli bättre .Kvaliteten ska värnas .Det tecknas avtal mellan stat och landsting .Nya friska pengar tillförs , som ska användas just för att det ska bli fler läkare .Fler ska utbildas .Åtgärder ska vidtas för att de läkare som redan arbetar i primärvården ska vilja och orka vara kvar .Regeringen måste visa handlingskraft , visa att den tar upplevda problem på allvar .Den nationella handlingsplanen blev lösenordet den här gången .Och det följdes upp med vackra ord i landstingens lokala handlingsplaner .Socialstyrelsen fick uppdraget att följa upp att landstingen gjorde det de skulle med de nya pengarna .Men
vad hjälper det med fagra ord , när de nödvändiga resurserna uteblir .Läkarförbundets ambitiösa granskning , som presenteras i veckans nummer och som kommenteras även på ledarplats , visar på början av ett troligt nytt politiskt misslyckande .De lokala handlingsplanerna har inte följts upp i budgetprocessen .Och utan nya pengar så kommer inte de stolta målen att kunna uppnås .Dessvärre tycks Socialstyrelsen i det här sammanhanget spela med i detta skådespel .De påstår att de lokala handlingsplanerna följts upp med god ekonomisk redovisning .Men så är det inte .Och det borde nog Socialstyrelsen våga säga !
