Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Den
1 januari 2001 infördes i högskolelagen en ny paragraf som säger att » I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas « .Egentligen ska inte denna typ av grundregel och förhållningssätt behöva lagregleras .Principen borde vara en självklar utgångspunkt för varje forskare .Men frågan kommer ständigt upp .Forsknings integritet ifrågasätts , inte minst i medier .I somras väckte Läkartidningen en mycket omfattande debatt med anledning av en artikel om forskares koppling till tobaksindustrin .Den fick bland annat Vetenskapsrådet att reagera och agera .Vikten av öppenhet om forskningsprojekts kommersiella bindningar ( t ex anslag från industrin ) är avgörande .Under hösten har en debatt förts bland annat i Dagens Forskning om professor Hans-Olov Adamis uppdrag för dem amerikanska kemikalieindustrin .Han har anklagats för att gå industrins intressen .Läkartidningen publicerar i veckans nummer en intervju med honom .Några inlägg berör också frågan på
debattplats .Det är beklagligt att professor Adami inte ger de besked och uppgifter som efterfrågats i olika intervjuer om arvoden och bisysslor , eftersom det skapar helt onödiga motsättningar .Adami framhåller med emfas sitt oberoende .Det finns ingen anledning att misstro honom .Men det finns skäl att ställa krav på öppenhet och redovisning även vid frågor av journalister !Mycket sällan ifrågasätts numera samarbetet med industrin .Den tredje uppgiften förutsätter t o m detta .Men » det ligger i allas långsiktiga intresse att det finns klara spelregler « konstaterar Göran Hermerén , professor i medicinsk etik i Läkartidningen .En annan professorskollega , Charlotte Erlanson-Albertsson , förespråkar mer reglering .Det borde inte behövas .Det viktiga är att det befintliga regelverket om öppenhet och bisysslor tilllämpas .
